De nya LAS-reglerna, också kallade ”Regeringens omställningspaket”, gäller i huvudsak från den 1 oktober 2022. Det handlar om:
- Reformerad arbetsrätt
- Nytt omställningsstöd
Paketet är resultatet av förhandlingar mellan Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Svenska Kommunalarbetareförbundet.
Reformerad arbetsrätt
De viktigaste inslagen är:
- Vid uppsägning på grund av arbetsbrist har arbetsgivare med högst tio anställda tidigare fått ”undanta” två personer med särskild betydelse för verksamheten som får jobba kvar oavsett anställningstid. Med de nya reglerna försvinner dels gränsen på hur stor organisationen måste vara, dels ökar antalet personer som kan undantas vid uppsägning. Från 1 oktober 2022 kan alla företag undanta tre medarbetare från uppsägning, oavsett storlek på verksamheten.
- Krav på saklig grund vid uppsägning ersätts av krav på ”sakliga skäl” när en arbetsgivare säger upp en anställd. Sakliga skäl kan vara arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen. Bland annat kommer arbetsgivaren i regel bara att behöva göra ett omplaceringsförsök och det kommer vara möjligt att avtala i centralt kollektivavtal om vad som är sakliga skäl.
- I nya LAS gäller heltid som norm om inte annat avtalats i det individuella anställningsavtalet.
- Anställningsformen allmän visstid upphör och ersätts av särskild visstidsanställning, vilket påverkar regler för företrädesrätt och kvalificeringstider för tillsvidareanställning. De nya reglerna innebär att en visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning redan då den anställde varit anställd i sammanlagt mer än 12 månader under en femårsperiod (jämfört med dagens regler som är 24månader). Har arbetstagaren arbetat minst nio månader under en period på tre år har arbetstagaren förtur till en visstidsanställning.
- Reglerna i kollektivavtalen inom Byggnads påverkas inte av ändrad lagstiftning.
- Vid inhyrning av arbetstagare via bemanningsföretag ska arbetstagaren erbjudas tillsvidareanställning om de arbetat sammanlagt minst 24 månader under en 36-månadersperiod. Om arbetstagaren tackar nej fortsätter inhyrningen utan ny 24-månadersperiod.
- Det kommer fortfarande vara möjligt att omreglera arbetstagares sysselsättningsgrad, så kallad ”hyvling”, men det kommer bli svårare och mer tidskrävande. Ändringen innebär att arbetsgivare nu måste följa turordningsregler om det finns flera arbetstagare med lika arbete. Vid skiftet till minskad sysselsättningsgrad behåller den anställde sin lön under en tid motsvarande uppsägningstiden, men som längst under tre månader.
- Vid arbetsrättslig tvist upphör arbetstagarens anställning.
Kommentarer från Småföretagarnas Riksförbund. I det här sammanhanget finns det anledning påminna arbetsgivare utan kollektivavtal om några saker som: Även om arbetsgivaren inte har tecknat kollektivavtal så gäller arbetsrättsliga lagar. Arbetsgivaren är skyldig att förhandla frågor som särskilt angår arbets- eller anställningsförhållanden med anställdas fackförbund trots att arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal. Alla arbetsgivare gör klokt i att dokumentera gällande policies som t ex arbetsmiljöpolicy, om man har mer än 10 anställda måste denna vara skriftlig.. Vi vill också lyfta fram den utmärkta rådgivningsservice i arbetsrättsliga frågor som förbundet erbjuder medlemsföretagen. Denna service ges i samarbete med juristbyrån Nordbro AB. Som medlem i Småföretagarnas Riksförbund har man tillgång till kostnadsfri juridisk rådgivning vid tre tillfällen per avtalsperiod (20 – 30 minuter/tillfälle). Ring 042-34 28 50 för att bli kopplad till en jurist med rätt kompetens. |
Nytt omställningsstöd
Under begreppet ”omställningsstöd” finner vi två huvudvarianter:
- Omställningsstöd såsom detta definieras av de parter som ansvarar för olika kollektivavtal.
- Ett nytt parallellt offentligt studiestöd – omställningsstudiestöd – ska införas i linje med de avtalsslutande parternas principöverenskommelse. Omställningsstudiestödet kommer bestå av ett omställningsstudiebidrag och ett omställningsstudielån..
Innehållet i dessa paket är likartat men administrationen skiljer sig åt, tyvärr har utformningen av omställningsstödet blivit onödigt komplex med parallella spår enligt ovan, dvs med eller utan kollektivavtal.
Utöver förändringarna i LAS stärks också det kollektivavtalade omställningsstödet för individer som sägs upp. Dessutom ska anställda som inte omfattas av kollektivavtal ha rätt till ett nytt offentligt omställnings- och kompetensstöd. Omställningsstudiestödet kommer att tillämpas för första gången för studier från och med den 1 januari 2023. Detta stöd ska bl.a. främja kompetensutveckling under anställning med hjälp av studiestöd m.m.
I korta drag innebär omställningsstudiestödet:
- De allra flesta kan studera med minst 80 procent av lönen i upp till ett år.
- Stödet består av ett omställningsstudiebidrag och ett omställningsstudielån
- Stöd ges vid heltidsstudier i högst 44 veckor eller deltidsstudier.
- den som beviljats omställningsstudiestöd och väljer att gå en längre utbildning än så kan behöva kompletterande studiefinansiering för studietiden utöver de 44 veckorna.
- Stöd får lämnas till en sökande som är högst 60 år (eller i vissa fall upp till 62) som har arbetat i genomsnitt minst 40 procent per vecka under varje kalendermånad i minst åtta år under en ramtid om 14 år, samt ha förvärvsarbetat eller motsvarande under minst 12 av de senaste 24 månaderna.
- Även egenföretagare kan söka det nya omställningsstudiestödet.
- Omställningsstudiestöd ska kunna användas för studier på utbildningar i Sverige som är studiemedelsberättigade idag men även för utbildningar som finansieras av en omställningsorganisation.
- Registrerade omställningsorganisationer samt den offentliga omställningsorganisationen ska ges tillfälle att lämna ett yttrande om huruvida en viss utbildning bedöms stärka individens framtida ställning på arbetsmarknaden eller ej.
- Omställningsstudiestödets storlek ska beräknas med utgångspunkt i den årliga inkomsten i ett beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI)
- Omställningsstudiebidraget, lån samt bidrag, kommer ersätta minst 80 procent av ett inkomstbortfall för de allra flesta.
- Till det nya offentliga omställningsstudiestödet kan i många fall parternas kompletterande studiestöd lämnas. Det gäller anställda som omfattas av vissa kollektivavtal och det kompletterande stödet kommer då kunna variera beroende på kollektivavtalsreglering.
Omställningsstudiestödets administration
Denna verksamhet har knappast kommit i gång ännu men följande gäller:
- Omställningsstudiestödet administreras av Centrala studiestödsnämnden (CSN).
- En person som vill ansöka om omställningsstudiestöd bör kontakta den omställningsorganisation som personen är anknuten till för att få vägledning om studier med omställningsstudiestöd.
- Den som arbetar hos en arbetsgivare med kollektivavtal kan få ett yttrande från en omställningsorganisation som visar hur en viss utbildning stärker ställningen på arbetsmarknaden. Den som arbetar hos en arbetsgivare utan kollektivavtal kommer att kunna få ett yttrande av Kammarkollegiet.
- Omställningsstudiestöd ska lämnas i mån av tillgängliga medel.
Småföretagarnas Riksförbunds kommentarer på det föreslagna omställningsstudiestödet är följande: Avsikten med stödet är givetvis god men det finns en hel del frågetecken. Den kanske viktigaste invändningen är att dessa åtgärder riktas mot redan anställda eller mot personer med omfattande arbetslivserfarenhet, samtidigt som arbetslösheten är hög och det är bland arbetslösa som rekrytering behöver ske. Vidare är läget tyvärr att yrkesutbildning, yrkesmässig vidareutbildning och lärlingssystem inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Det finns ett antal knäckfrågor som behöver lösas om det hela ska gå framåt. Samtidigt finns exempel i vår omvärld i liknande länder att det är fullt möjligt att skapa och driva sådana utbildningssystem. De flesta är medvetna om att både utbildnings- och rekryteringsbehov är en mycket viktig fråga inom näringslivet och småföretagen utgör inget undantag på den punkten. Om inte detta kan lösas kommer omställningsstudiestödet att användas för tjänstemän i första hand vilket inte varit avsikten får man anta. Därför borde energin riktas mot att se det nya stödet som en möjlighet till en ordentlig reformering av yrkesmässig vidareutbildning och lärlingssystem. Småföretagarnas Riksförbund har påbörjat en aktivitet som syftar till att i samarbete med andra intressenter verka för att få till stånd en fungerande yrkesutbildning. |
Texten är sammanfattad av Sten Lindgren, förbundssekreterare och styrelseledamot Småföretagarnas Riksförbund tillsammans med Maria Thorstensson, chefsjurist, Juristbyrån Nordbro