Det var väldigt inspirerande att besöka Järvaveckan även i år utöver att besöka Järvaveckan gjorde jag ett antal besök hos lokala förtag. Jag slogs verkligen av hur skulle Sverige klara sig utan småföretagarna i vardagen?
Sverige fullkomligt flödar utav kreativa företagare som håller igång vår vardag genom kreativitet samt starkt engagemang för att hålla god service både i våra städer, förorter och på landsbygden. Dessa företagare gör att människor klarar vardagen; de har affärer, kaféer, och erbjuder service och tillgänglighet, som annars inte funnits, de är arbetsgivare.
Sverige behöver fler företagsamma och säkerställa att det blir tryggt, enkelt och lönsamt att starta och driva företag. Uppmuntra att driva företag, underlätta uppstartsfasen.
Företag ger samhällsservice och jobb
Småföretag spelar en stor roll för den hållbara utvecklingen i Sverige. Ett exempel kan vara att ett företag i den egna kommunen växer och erbjuder arbetsmöjligheter till ungdomar som annars skulle ha saknat arbete. Företagandet spelar en avgörande roll för skapandet av arbetstillfällen, vilket i sin tur är en förutsättning för en arbetsmarknad där människor kan finna goda möjligheter till egenförsörjning.
En anledning till oro är att de som driver egna företag alltmer utgörs av personer som uppnått pensionsåldern, medan unga allt mindre engagerar sig i företagande. Fler behöver engageras i företagande och det är särskilt viktigt att stärka ungas intresse för företagande. Förutsättningar för generationsskifte i de mindre företagen behöver stärkas.
Ungas möjligheter till att få en god kunskapsnivå, som möjliggör bra försörjning, kan stärkas om Sverige i högre utsträckning utvecklar arbetsplatsförlagt lärande – genom ett system för lärlingsutbildning som är anpassat för små och medelstora företag, liksom för storföretagen. Lärlingsutbildningar kan ge fler unga möjligheter i livet, minska ungdomsarbetslösheten och samtidigt bädda för enklare generationsskiften då nuvarande ägare går i pension.
Få kvinnliga företagare
Medan Sverige utmärker sig som ett ovanligt jämställt land, ligger det samtidigt efter övriga Europa när det kommer till kvinnors företagande och hamnar rentav sist bland alla EU-länder när vi ser till andelen av företagarna med anställda som är kvinnor. En förklaring är att Sverige fortfarande har begränsningar för företagande i den kvinnodominerade välfärdssektorn, en annan anledning är att socialförsäkringarna är anpassade efter anställda men inte fullt anpassade till företagare. När socialförsäkringarna missgynnar företagare minskas nivån av företagande över lag, och framför allt bland kvinnor.
Underlätta företagande
Om företagen i en del av Sverige växer, så att fler jobb skapas, begränsas nivån av ekonomisk utsatthet i den delen av landet. Om det lokala företagandet i stället stagnerar, eller företagen rentav läggs ned, blir resultatet ökad arbetslöshet och sämre ekonomi.
Om företagandets villkor stärks i en del av Sverige, till exempel genom att kommuner och regioner har ett mera företagarvänligt perspektiv i sina myndighetsbeslut, kan resultatet inte bara vara att de enskilda företagen får bättre möjligheter att växa och skapa arbetstillfällen – utan också att de lokala företagens möjligheter till samverkan med varandra stärks, vilket skapar ytterligare jobb.
För enskilda individer och familjer är möjligheten till anställning den viktigaste skiljelinjen mellan inkludering i och exkludering från det ekonomiska systemet. Jobben är helt enkelt avgörande för social och ekonomisk hållbarhet och de små och medelstora företagen är den främsta jobbmotorn i Sverige.
Småföretagarnas Riksförbund menar att det är viktigt att genomföra reformer anpassade till den moderna arbetsmarknadens villkor, förutsättningar och behov. Genom att exempelvis modernisera arbetsrätten och lagen om anställningsskydd (LAS), stärka skolan och införa ett företagarvänligt lärlingssystem. Allt för att stärka ungdomars chanser till en anställning, liksom att stärka de små och medelstora företagens förutsättningar att växa genom att erbjuda fler unga jobb.
Brottslighet mot företagare
Många företag känner att de inte får tillräckligt med hjälp, att utsattheten har ökat. Många vittnar om att de anmäler för att få ut på försäkringen och när de inte får det, finns nästan ingen poäng att anmäla är känslan hos många företagare. De känner att de inte får stöd, svårt få tillstånd till kamera, vissa måste själva betala för ordningsvakter, extra försäkringar mm. Det borde vara en självklarhet att det ska vara tryggt att driva företag i hela Sverige. Nu krävs ett ökat fokus på den brottslighet som lokala företag vittnar om och som varje år kostar enorma belopp. Vi får aldrig låta brott och otrygghet förstöra företagsklimatet.
Bland de vanligaste brotten som svenska företag utsätts för finns ringa stöld/snatteri, stöld av normalgraden och grov stöld, inbrott, skadegörelse och bedrägeri. Därefter kommer brott som till exempel trakasserier, hot och utpressning, fysiskt våld, brand, rån, cyberbrott och immaterialrättsliga intrång/piratkopiering. I den senaste nationella undersökningen uppger drygt hälften eller vartannat företag att man drabbats av brott under det senaste året, varav många upprepade gånger.
Det finns troligtvis ett mörkerantal också och frågorna kring att svara om brott och vad man utsatts för är känsliga. Konsekvenserna av brottslighet som företagen angivit och som undersökningen indikerar är att en del av dem överväger att lägga ned sin verksamhet, avstå från att göra vissa investeringar eller rekrytera personal är oroande och påverkar även utebliven tillväxt eller uteblivna arbetstillfällen.
Låt inte brott och otrygghet förstöra företagsklimatet. I undersökningar av såväl allmänheten som företagare så registreras lag och ordning som en allt viktigare fråga. Brottsligheten är inte bara kostsam för enskilda företagare, den leder också till en allmän oro och otrygghet. Det påverkar bilden av våra kommuner. Vilka effekter det får är svårt att mäta i kronor. Hur ett varumärke uppfattas påverkar dock hur både företag och människor agerar. När lokala företag ombeds att peka ut ett område som kommunen ska prioritera för att förbättra företagsklimatet, är minskad brottslighet och ökad trygghet ett av de områdena som kommer högst på önskelistan. Drygt 4 av 10 företag i länet anger att det är en prioriterad fråga. Staten har det största ansvaret för att bekämpa brottsligheten men som kommun måste man göra allt vad man kan. Det finns goda exempel på kommuner som går före. Det handlar bland annat om att kartlägga företagens brottsutsatthet, involvera näringslivet i det förebyggande arbetet och Exempelvis kan nämnas bedrägerier, stölder från byggarbetsplatser och utpressning mot restauranger. Enbart för handelns del överstiger företagens kostnader för brottsligheten statens hela polisbudget. Utvecklingen är alarmerande och behöver bekämpas. En viktig åtgärd som företagare är att anmäla samtliga brott, oavsett egen upplevd allvarsgrad av brottet. Det är först när brotten anmäls som Polisen och kommunen får en heltäckande bild av problemet och kan prioritera sina resurser på rätt sätt. Därefter är det Polisens uppgift att utreda och förebygga brotten och kommunens att ta sitt ansvar för det brottsförebyggande arbetet tillsammans med företagen och inte minst fastighetsägarna.
För mig som annars jobbar med bostads- och fastighetsfrågor vill lyfta vikten av att jobba med stadsutveckling, inkludering. Att kommunerna inkluderar näringslivet som en part i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet är en förutsättning för att tillsammans skapa en hållbar och attraktiv kommun, inte bara i stadskärnorna.
Caroline Szyber, vice ordförande Småföretagarnas Riksförbund
