Vid ett riksdagsseminarium den 23 maj presenterades vår nya rapport om brottslighet riktad mot småföretagare. Seminariet modererades av förbundets vice ordförande Caroline Szyber, övriga medverkande var:
o Nima Sanandadji, rapportförfattare
o Veronica Wilhelmsson, bedrägeriutsatt småföretagare
o Louise Meijer, riksdagsledamot (M)
o Ulrika Liljeberg, riksdagsledamot (C)
o Stefan Lundberg, Jurist – handläggare på Polismyndigheten
o Mikael Damsgaard, värd för seminariet (M)
Mikael Damsgaard hälsade välkommen och betonade att kriminalitet och inte minst bedrägerier seglat upp som en av viktigaste näringspolitiska frågorna idag.
Caroline Szyber inledde med att nämna att Småföretagarnas Riksförbund ser otrygghetsfrågor och bedrägerier mot småföretagare som ett viktigt fokus-område. I dessa frågor har vi ett bra samarbete mellan olika näringslivsorganisationer. Den rapport vi nu släpper visar vad kriminaliteten kostar småföretagen. Vi ser att medlemmar anmäler brott efter brott men slutar anmäla eftersom resultatet bara blir höjda försäkringspremier och nerlagda anmälningar. En del lägger t o m ner sina företag, är det på en mindre ort så ersätts dessa oftast inte av någon annan.
Nima Sanandadji presenterade rapporten Brott mot företagen 2023. Näringslivets kostnader för kriminalitet, i form av skador respektive kostnader för säkerhet, uppskattas till 92 miljarder kronor för hela riket. Småföretagarnas Riksförbund understryker att kriminaliteten innebär ett hot mot den personliga säkerheten, underminerar företagens lönsamhet och skapar såväl risk som osäkerhet. I en enkätundersökning svarade nio procent av småföretagen att kriminalitet är det enskilt största hindret i deras verksamheter, samtidigt som endast en procent av storföretagen ger samma svar. En undersökning gjord av Världsbanken indikerar liknande resultat:
Läget i Sverige är allvarligt och det hänger samman med att det tyvärr är lönsamt att bedriva brott med låg risk. Uppklaringsprocenten är mycket låg och det måste sättas mål för en uppklaringsprocent på minst 10 %.
Stefan Lundberg är civilanställd hos Polisen med stor erfarenhet av ekobrott som åklagare. Han menar att bedrägerier är ett stort samhällsproblem, inte minst p.g.a. det starka sambandet mellan bedrägerier och vålds- och narkotikabrottslighet. Det exakta läget är okänt eftersom polisen har stora brister i sin statistik, det går t. ex. inte att skilja mellan vad som är bedrägerier mot privata respektive mot företag. Bedrägerierna har ökat ända sedan 2006, bl a kopplat till digitaliseringen. Kortbedrägerier har däremot minskat. Polisen får in cirka 190 000 bedrägerianmälningar per år. Brottsligheten ändrar karaktär hela tiden, historiken är följande:
o 2007 e-handel med stulna kortuppgifter
o 2009 bluffakturor
o 2015 VD bedrägerier, ID-stöld bolagsnamn
o 2017 telefonbedrägerier
o 2018 nätfiske
o 2023 bedrägerier mot småföretag
Polisen klarar upp cirka 6 % av samtliga bedrägerier. Härutöver arbetar polisen med följande:
o Brottsförebyggande
o Fokus på större aktörer som banker, sociala medier, telefonoperatörer
o Interpol-samarbete
o Förslag på lagändringar
Veronica Wilhelmsson berättade om det bedrägeri hon utsatts för. Hon driver sedan många år tre olika småföretag i Örebro. Förutom att arbeta som frisör och på sin restaurang sköter hon sedan länge bokföring och lönehantering.
Den 9 november i fjol satt Veronica Wilhelmsson med bokföringen, stressad inför en kommande resa. När hon får ett SMS undertecknat “Nordea” som säger att hennes konto kapats ringer hon upp utan att först kolla upp det som hon alltid brukar. Hon följer instruktionerna i luren och skaffar nytt bank-id. Efteråt fattar hon misstankar och ringer upp Nordea bara för att konstatera att efter tre timmar var hennes konton tömda och 1,8 MSEK hade skickats till Litauen. Perioden efter var plågsam och hon fick ingen som helst hjälp från Nordea eller någon annan. Hon tvingades sitta i långa telefonköer till Nordea utan resultat. Hon utsattes också för olika frustrerande bemötanden, som:
o Hennes privata konto spärrades snabbt efteråt av Nordea men inte företagskontot.
o När hon skulle flytta pengar från privatkontot till företagskontot på Nordea så tog det en halv dag, dvs betydligt mera än 3 timmar.
o Nordea har vidare meddelat att de har bra koll på konstiga transaktioner, om dessa är över 50 MSEK. Man hade dock ingen koll på att ett helt nyskapat bank-ID kunde användas för att helt tömma konton för att sedan sändas till en udda ny mottagare i Litauen.
o Skatteverket vägrade ge uppskov på momsinbetalning.
o Vidare tvingas Veronica betala vinstskatt på pengar som inte är hennes.
Nu arbetar Veronica 60 – 70 timmar per vecka i princip utan lön, allt går till att täcka löpande kostnader i verksamheten och hon tvingas sälja ett av bolagen.
Louise Meijer gav exempel på olika åtgärder som regeringen arbetar med:
o Nya tjänster för att motarbeta bedrägerier, t ex AI-baserade.
o Arbetskraftsinvandringen
o Skatterna
o Finansieringen
o Förebygga och klara upp brott
o Svarta konkurrensen
Ulrika Liljeberg påpekade att det är nya tider, det här är de nya bankrånarna. Det behövs flera poliser och det behövs personer med rätt kompetens så även viktigt med fler civilanställda inom polisen.
Det var positivt att politiken var så överens i dessa frågor och såg hur hårt brott slår mot företagare. De lyfte också att bankerna borde göra mer. Polisen hoppades att den dom som kom från Högsta domstolen förra året också ska innebära ett större ansvar för banker och att exempelvis stora överföringar till utlandet, när detta inte brukar ske, ska kontrolleras innan de genomförs.
