Den viktigaste frågan för småföretagens vardag är trygghet. De senaste åren har varit allt annat än trygga, med covid epidemin och restriktioner, och nu ökade priser och en lågkonjunktur. Dessutom identifierar var sjätte småföretag brottsligheten som det främsta hindret i verksamheten. Samtidigt har politiken knappt tagit in perspektivet att det handlar om olika dimensioner av brottslighet. Det finns idag fokus på den synbara brottslighet som direkt drabbar företagen, i form av stölder och skadegörelse. Men utöver detta finns en omfattande brottslighet som påverkar företagens marknad i form av svartarbete, som tränger undan jobben i de lagliga företagen, utpressning, och beskyddarverksamhet.
I en ny rapport som tagits fram av Småföretagarnas Riksförbund uppskattas att näringslivets kostnader för kriminaliteten, i form av skador respektive kostnader för säkerhet, uppgår till 2,6 miljarder kronor enbart i Uppsala län – och 92 miljarder kronor för hela riket. Av detta är 58 miljarder kronor de små och medelstora företagens kostnader, och 34 miljarder kronor storföretagens kostnader. Vid sidan av de direkta höga kostnaderna finns också indirekta, dolda, kostnader genom att kriminalitet gör att färre ägnar sig åt företagande, och att företagens expansion hindras. Med hänsyn till den indirekta kostnaden, är en rimlig uppskattning att företagens samlade kostnader för kriminalitet är över 100 miljarder kronor, och sannolikt över 3 miljarder kronor i Uppsala län.
Kriminaliteten innebär ett hot mot den personliga säkerheten, underminerar företagens lönsamhet och skapar såväl risk som osäkerhet. Nio procent av småföretagen anser att kriminalitet är det enskilt största hindret i deras verksamheter, klart mer än den dryga en procent av storföretagen som ger samma svar. Dessutom menar ytterligare åtta procent av småföretagen att osund konkurrens från olagliga verksamheter som förlitar sig på svartarbete är det allra största hindret i deras verksamheter. Totalt alltså var sjätte företagare.
En vanlig upplevelse bland småföretagare är att bli utsatt för inbrott, rapportera in det, och se att polisanmälan läggs ned – trots att gärningsmannen finns på film. Av tio fall av butikstölder och snatterier som anmäls, är det knappt fyra som personuppklaras. Alarmerande nog är det bara 1 av 50 fall av skadegörelse och fickstölder som personuppklaras, i 49 av 50 fall sker det alltså inte. Det faktum att kriminella så ofta kommer undan, är förklaringen till att brottslighet är lönsamt i Sverige, och därmed till att den växer.
Småföretagarnas Riksförbund har en 7-punkters lista på reformer, som vi menar i praktiken kan leda till förbättring.
- Stärkt lokal polisnärvaro på utsatta platser.
- Kommuner bör ges generella tillstånd att ha kommunala ordningsvakter, där de ser behov.
- Inför en utpekad ansvarig för företagarfrågor, i varje polisregion och nationell polisavdelning.
- Regeringen ska införa målsättningen att minst 50 procent av anmälda butiksrån, butikstölder, och snatterier personuppklaras.
- En liknande målsättning ska införas om att minst 10 procent av anmälda fall av skadegörelse och fickstölder personuppklaras.Målen om uppklaringsprocent bör framgå i regeringens regleringsbrev till Polismyndigheten.
- Myndigheter som reglerar småföretagen behöver skifta fokus, från att ytterligare reglera de i grunden laglydiga företagen, till att gå efter de verksamheter som drivs av kriminella ligor.
- 112 larmsamtal behöver utvecklas, så att företag får stärkt direktuppkoppling till Polismyndigheten, och stärkt möjlighet att i samband med anmälan dela med sig av bilder/video kring brottet.
Nima Sanandaji, författare av rapporten Brott mot företagen 2023
Peter Thörn, förbundsordförande Småföretagarnas Riksförbund
Artikel är även publicerad i Upsala Nya Tidning, Bärgslagsbladet/Arboga Tidning och Eskilstuna Kuriren
