Den 1 juni 2022 skärptes reglerna för arbetstillstånd. Redan samma månad gick den dåvarande regeringen ut med att skärpningarna var otillräckliga och lade fram lagförslag om ytterligare skärpningar. Den borgerliga regering som nu tillträtt har också, i det så kallade Tidöavtalet, kommit överens med Sverigedemokraterna om att utreda ytterligare skärpningar utöver liggande lagförslag.
För arbetsgivare som vill anställa någon från utanför EU finns det anledning att noggrant sätta sig in i nuvarande regler. Men eftersom de senaste skärpningarna gällt retroaktivt, det vill säga inte bara för nya ansökningar om arbetstillstånd utan även ansökningar som gjorts före lagändringarna, finns det också anledning att vara insatt i vilka förändringar som är på gång.
Krav på lägstalön
För att du som arbetsgivare ska få anställa någon som inte är medborgare eller bor i EU finns det redan idag ett krav på lägsta lön. Kravet består av två delar: dels får lönen inte vara sämre än vad som lägst följer av gällande kollektivavtal, dels måste inkomsten per månad (även vid en deltidsanställning) uppgå till minst 13 000 kr i månaden före skatt.
På riksdagens bord ligger nu en proposition (prop. 2021/22:284) från den tidigare regeringen enligt vilken kravet på att inkomsten per månad ska uppgå till minst 13 000 kr före skatt ska höjas. Lagförslaget innehåller dock ingen precisering av hur mycket kravet ska höjas. Enligt lagförslaget ska i stället regeringen få möjlighet att föreskriva vad det höjda kravet i praktiken ska betyda.
I det så kallade Tidöavtalet föreslås kravet på lägsta lön för beviljande av arbetstillstånd skärpas till att motsvara medianlönen i Sverige, för närvarande 33 200 kr per månad. Om det liggande lagförslaget röstas igenom skulle en sådan ytterligare skärpning kunna beslutas genom ett enkelt regeringsbeslut. För den arbetsgivare som står i begrepp att anställa personal som inte är medborgare eller bor i EU finns det alltså en osäkerhet huruvida det räcker att erbjuda en lön som uppfyller de nuvarande kraven eller inte. Detta då kraven kan komma att skärpas under pågående tillståndsprocess och då det
i dagsläget inte finns någon möjlighet att veta exakt hur hårt kraven kommer att skärpas.
Anmälningsskyldighet och straffansvar för arbetsgivare
Den 1 juni 2022 infördes en regel som ger Migrationsverket rätt att bestämma att en arbetsgivare som anställt en person som beviljats arbetstillstånd ska ha en skyldighet att anmäla till Migrationsverket om den anställdes anställningsvillkor försämras. Tyvärr skapar denna regel ett utrymme för osäkerhet och risker för arbetsgivaren. En arbetsgivare som till exempel i samförstånd med den anställde omreglerar anställningsvillkoren är nämligen skyldig att anmäla till Migrationsverket om någon enskild del av villkoren som omregleras kan ses som en försämring, även om förändringarna som helhet innebär förbättrade villkor för arbetstagaren (se prop. 2021/22:134 s. 96). Denna anmälningsskyldighet är förenad med ett straffansvar för arbetsgivaren. En arbetsgivare som borde men inte har gjort en anmälan till Migrationsverket kan dömas till böter eller fängelse i upp till sex månaders tid. Den nya regeln infördes trots kritik om rättsosäkerhet från arbetsgivarhåll.
Skärpta krav för anhöriginvandring påverkar också
Den 1 juni 2022 infördes ett försörjningskrav för att anhöriga till den som söker arbetstillstånd ska kunna få uppehållstillstånd i Sverige. För att anhöriga till en arbetskraftsinvandrare ska kunna få uppehållstillstånd ska lönen efter skatt täcka bostadskostnaden och vissa schablonbelopp, som Kronofogdemyndigheten räknar om varje år. Liksom andra skärpningar på området gäller kravet även ansökningar om uppehållstillstånd som gjorts före den 1 juni 2022 och som Migrationsverket inte har hunnit ta beslut om än. Med tanke på Migrationsverkets långa handläggningstider på uppemot ett år finns det fortfarande en stor mängd ansökningar om arbets- och uppehållstillstånd som gjorts före det att dessa regler trädde i kraft. I och med att beloppen ändras årsvis skärps också kravet på lägsta lön för att anhöriga ska kunna få uppehållstillstånd i de ärenden där Migrationsverket inte har hunnit ta beslut före ett årsskifte. Arbetsgivare som väntar på beslut har därför all anledning att stämma av med de tilltänkta anställda huruvida de har sökt uppehållstillstånd för anhöriga, och huruvida möjligheten att ta det erbjudna arbetet kommer att påverkas om dessa anhöriga skulle få avslag på sina ansökningar.
Ta hjälp vid osäkerhet
Med tanke på att processen kring arbetstillstånd är i högsta grad regelstyrd och föremål för täta förändringar rekommenderas den arbetsgivare som inte själv har vana eller egen personal som hanterar sådana frågor att ta juridisk hjälp. Nordbros migrationsrättsjurister hjälper mer än gärna till med sådana frågor.
Hälsningar Martin Andersson, jurist på Nordbro
Nordbro är en modern och visionär affärsjuridisk byrå med cirka 20 jurister. Byrån arbetar inom hela det affärsjuridiska fältet och har gedigen erfarenhet av tvistemål och förvaltningsprocesser. Vi arbetar även med inkasso, den summariska processen och efterbevakning av krav som inte är bestridda.
Som medlem i Småföretagarna har du rätt att kontakta oss för rådgivning vid tre tillfällen per år (cirka 30 minuters rådgivning per tillfälle). Du ringer då till Småföretagarnas kansli på 040-34 28 50, som kopplar dig vidare till oss för omgående kontakt.
Rådgivningspanelen erbjuder rådgivning utan kostnad.
Småföretagarnas telefonrådgivning är mycket uppskattad av medlemmarna. Många frågor har rört bluffakturor, hyresrätt, avtalsrätt och entreprenadjuridik. En stor mängd frågor har också av naturliga skäl rört arbetsrätt. Rådgivningspanelen är i år utökad och består nu av experter inom de flesta områden som är av vikt för småföretagare. Du erbjuds 30 minuters telefonrådgivning tre gånger per år helt utan kostnad.
Denna artikel är sedan tidigare publicerad i Bra Affärer