Elpriserna har varit ett orosmoment för många småföretag under flera år och Tidöpartiernas sätt att hantera elmarknaden har knappast lett till att de har fått fler supportrar bland småföretagen.
Det är många olika saker som påverkar elmarknaden och Tidöpartierna kan naturligtvis inte lastas för allt – Putin, gaspriserna i Europa, tysk energipolitik eller S/MPs nedläggning av kärnkraften. Men – det hade gått att lindra konsekvenserna på flera olika sätt, vilket man inte har gjort. Enligt sammanställningar över vad medlemsländer inom EU har gjort visar det sig att Sverige ligger i absoluta botten vad avser att begränsa de negativa effekterna på hushåll och mindre företag. Sverige toppar samtidigt listan över vem som har gjort mest för producenterna.
Tidöpartierna underlät exempelvis att införa den obligatoriska EU-förordningen EU 2022/1854 om införande av pristak för småföretag samt överprisskatt på el. Tidöpartierna har inte agerat för att exportvolymerna inte ska blir prissättande för svenska elkonsumenter. Det är nästintill uteslutande exportvolymerna som sätter de höga elpriserna, dels i form av högre kostnader för att producera dessa volymer, dels i form av flaskhalsavgifter då stamnätet inte klarar av att överföra dessa volymer från Norrland till SE4. Dessutom väljer man att göra en rekordstor höjning av elskatten inför 2024 och låter elnätägarnas oligopolpriser fortsätta stiga utan konkreta krav på att pengarna används till annat än ökad utdelning till ägarna.
Riksrevisionen har uttalat sig enligt följande:
- Svenska Kraftnäts planer för utbyggnad av kablarna till utlandet baseras på en analys vad som är optimalt för Europas länder, inte vad som är optimalt för Sverige.
- I Riksdagens förarbeten kring nuvarande el-lag sades att regeringen ska kunna ta hänsyn till svenska intressen vid prövningen av om en ny utlandsförbindelse är lämplig. Så sker alltså inte.
Sedan toppnoteringarna under förra vintern har prisläget lugnat sig en del, men:
- Elpriserna låg i början av 2024 på dubbla nivån jämfört med 2020 men på halva nivån jämfört med 2023
- Elskatten var 2020 29,3 öre/kWh men är nu 42,8 öre/kWh exklusive moms
- Elnätsavgifter höjs nu med allt mellan 10 och 25 procent.
- Moms på 25 procent tillkommer
Slutsatsen av detta är att privata konsumenter och småföretag betalar oskäliga priser för elen, vilket naturligtvis är extra kännbart i ett läge med starkt försämrad ekonomi. Förutom skatter och avgifter menar vi att elmarknadens prismodell medför orimliga konsekvenser under nuvarande förutsättningar (nedlagd kärnkraft, kriget, gasen).
- Tyvärr är det mycket svårt att få ut detta budskap. Ofta förmedlas enbart energiföretagens och myndigheternas version, det vill säga att det är okej med höga priser och att konsumenterna måste spara mera på energi, i en tro att dessa övervinster ska investeras i framtidens elproduktion.
- Insikten om hur elpriset sätts, att det är en följd av en administrativ modell som kontrollereras av ett oligopol, verkar inte vara särskilt spridd.
- Samtidigt pumpas pengar in i grön ståltillverkning utan planer för ny el motsvarande närmare halva Sveriges nuvarande förbrukning för denna tillverkning.
Inom politiken kan man se följande mönster:
- Tidöpartierna pratar kärnkraft vilken tidigast kan tas i drift inom cirka femton år, men duckar på frågan om vad som ska göras under de närmaste åren.
- Kärnkraftsmotståndarna agerar för mera vindkraft och solkraft, vars volatilitet redan idag riskerar stabiliteten i Tysklands och Danmarks elnät, alternativt mer eller mindre osäkra framtidslösningar som vätgas och lagring av el.
- Ingen part driver fråga om prisstabilitet, transparens eller förutsägbarhet för konsumenter.
- Slutsatsen är tyvärr att ingen av de politiska fraktionerna förefaller ha vilja att förbättra denna situation de närmaste tio åren.
På myndighetssidan finns framför allt två aktörer, Energimarknadsinspektionen och Svenska Kraftnät, ingen av dessa förefaller fullgöra sin respektive myndighetsroll såsom förväntat. Ett exempel är att elbörsen Nordpool har en mycket viktig roll i prissättningen av el på den svenska marknaden. De som har efterfrågat genomlysning av hur denna börs fungerar har mötts av kalla handen både av börsen och av tillsynsmyndigheternanär dess motsvarighet i andra länder har agerat och ingripit vid liknande misstankar.
Inom näringslivet är det främst småföretagen som ser ett problem med elpriserna. De större företagen med stor elförbrukning är i stort sett befriade från elskatt och lutar sig dessutom i många fall mot mycket förmånliga långtidskontrakt som en följd av svensk industripolitik. Från storföretagen och dess organisationer kommer således ingen kritik mot hur elmarknaden i Sverige fungerar. De ser gärna att de slipper att betala för de investeringar som krävs i industrins omställning för att i stället belasta småföretagarna och hushållen.
Avslutningsvis kan det vara värt att nämna att vi i början av hösten arrangerade en hearing om elmarknaden, hearingen sändes i efterhand på SVT Forum. Hearingen förbereddes och genomfördes i samarbete med framtidssmedjan Elders. I hearingen medverkade ledande politiker, myndigheter och experter. Kort sammanfattat blev intrycken från dagen:
- Det blev en ganska god överblick över hur den svenska elmarknaden fungerar och hur vi hamnat där vi är.
- Inget större engagemang visades för de utsatta småföretagens eller konsumenternas situation.
- De myndigheter som ansvarar för tillsynen av elmarknaden ville inte vidkännas att det finns problem.
- De politiska partierna har rätt olika syn på problem och lösningar.
- Energiföretagen ville inte delta i hearingen/diskussioner.
Vid denna tidningspressläggning meddelade regeringen att man tillsätter en ny utredning om elmarknadens utformning. Vi har redan framfört ett önskemål om att mindre elkunders intressen borde vara representerade i utredningsarbetet.
Sten Lindgren, Förbundssekreterare, Småföretagarnas Riksförbund
Denna artikel är sedan tidigare publicerad i Bra Affärer
