Bristerna i hur svensk arbetsmarknad fungerar framstår allt tydligare, något som bland annat visar sig i hur det drabbar småföretagare, och även arbets- sökande. Vi ser en hög andel arbetslösa samtidigt som det råder brist på yrkeskompetent arbetskraft i olika branscher.
Orsakerna bakom detta kan vara flera, men avsaknad av ett fungerande system för lärlings- och yrkesutbildning är utan tvivel en viktig komponent. Formell utbildning är naturligtvis viktig, men det finns många andra utbildningsvägar för unga vuxna. Ett arbetsplatsförlagt lärlingssystem är en sådan väg. Det ger yrkeskunskap, öppnar dörren till en anställning och kan dessutom stödja den svenska småföretagsamheten.
Sverige behöver ett fungerande lärlingssystem.
Denna insikt har funnits inom Småföretagarnas Riksförbund sedan förbundet bildades 2010. Under åren har förbundet lagt ner en hel del energi på frågan men det har visat sig svårt att få till en förändring. Värt att notera är dock att medvetenheten om problemet sprider sig i köl- vattnet av en dysfunktionell arbetsmarknad med både hög arbetslöshet och brist på kompetent personal.
Småföretagarnas Riksförbund har länge före- språkat införandet av ett arbetsplatsförlagt lärlingssystem i Sverige, ett system liknande det som redan fungerar framgångsrikt i bland annat Finland/Åland, Danmark, Tyskland och Österrike.
Förbundet är inte ensamt om att driva frågan, flera olika aktörer har också försökt, men att få till en förändring har som sagt visat sig vara en trög process. Under det senaste halvåret har vi dock intensifierat vårt arbete, bland annat genom kontakter med ledande politiker i riks- dagen. Under arbetets gång har vi noterat vissa framsteg, som ökade satsningar på yrkeshögskolan. Det pågår också en utredning om ”Yrkesvux”.
Det är naturligtvis positivt att politiken har fått upp ögonen för behovet av förbättringar i yrkes- utbildningen. Samtidigt är det en bra bit kvar innan vi har ett generellt väl fungerande system jämförbart med hur det fungerar i de andra län- der som nämnts ovan.
Som vi ser det inom Småföretagarnas Riksförbund är det fel att överlämna utformningen av ett framtida yrkesutbildningssystem enbart till arbets- marknadens parter i kontakt med Arbetsförmedlingen och skolmyndigheter. Även om dessa är viktiga aktörer på den svenska arbetsmarknaden representerar de inte alla intressenter. Exempel- vis förekommer det i vissa branscher att företag utan kollektivavtal utestängs från medverkan i lärlingsutbildningar och myndigheterna har begränsade möjligheter till lösningar på grund av historiska regleringar. Det är givetvis också orimligt eftersom småföretagen är den potentiellt viktigaste avnämargruppen till olika lärlings- platser och samtidigt inte nödvändigtvis passar in i mallarna för att ha kollektivavtal.
Svaga punkter i nuvarande system som behöver åtgärdas är:
- Organiseringen av arbetsplatsförlagt lärande. Inom Yrkeshögskolan hänger detta till stor del på utbildningsarrangörens (ibland per- sonliga) kontakter. Att etablera en nationell digital plattform där utbildningsarrangörer och företag och andra organisationer som kan ta emot lärlingar kan mötas är en möjlig- het att lösa detta.
- Ersättningsfrågan till arbetsgivare som tar emot lärlingar. Detta förslagsvis genom att handledarna utbildas och ges ersättning, möjligen från den skolpeng som utbildnings- anordnaren får per elev.
- Ersättningen till elever som deltar i lärlings- utbildning. Det är inte realistiskt att CSN ska ses som den enda lösningen, en modell för företagsbetald lärlingslön bör införas.
Som nämns i inledningen är behovet stort för att komma till rätta både med kompetensförsörjningen och med arbetslösheten, då krävs omprövningar av de slag som tas upp här.
Småföretagarnas Riksförbund kommer att fort- sätta att kraftfullt driva frågan – det är en brist att Sverige inte förmår ta till vara de stora resurser som nu går till spillo.
Denna artikel är sedan tidigare publicerad som annonsbilaga i Expressen.
