Småföretagarnas Riksförbund släpper en ny rapport med fokus på företagares höga arbetsbelastning. Företagare är Sveriges hårdast arbetande yrkesgrupp. Detta faktum är en viktig utgångspunkt för att beskriva och föreslå förbättringar i företagandets villkor.
Att småföretagare verkligen är de hårdast arbetande är något som många av oss kan känna igen från vardagen. Den som jobbar kvällar och helger i vänskapskretsen, och som ofta inte har tid för en längre sammanhållen semester under sommaren, är i regel den av vännerna som driver eget. Den som är anställd har lagstadgade rättigheter för arbetstid och semester, men det har inte företagaren. Många företagare vänjer sig vid att göra åtminstone en del jobb även på helgerna. Företagare jobbar i snitt fem timmar mer per vecka än anställda. Den egna verksamheten vilar ju trots allt inte. Om en egenföretagare som driver ett jordbruk ser att kreaturen smitit ut genom ett hål i en inhägnad så måste denne ge sig ut och laga stängslet och samla in djuren, även om planen hade varit att umgås med familjen just den dagen. Om en egenföretagare som driver en butik får ett sms om att en leverans har kommit fel dag, och att en lastbil med varor står utanför butiken, måste denne bege sig dit och hantera situationen. Om en egenföretagare som är konsult inser att en viktig kund har bråttom med ett uppdrag, blir ofta valet att offra fritid för att hinna med det uppdraget – lite stress med jobb är trots allt bättre än den stora stressen att tappa en viktig kund. I mindre ägarledda företag är det ofta ägaren som förväntas offra sin fritid för verksamhetens väl och ve. När verksamheten går lite sämre väljer till exempel många företagare att själva gå ned i lön och avstå pensionsavsättningar samtidigt som de arbetar fler timmar.
För att uppdatera kunskapsläget har en enkätstudie under mars och april månad funnits ute bland medlemsföretagen i Småföretagarnas Riksförbund. Där undersöks upplevelsen av arbetsbördan och hur den påverkar vardagen. Det framkommer här att hälften av företagarna upplever att arbetsbördan gör att de inte hinner ta hand om den egna hälsan, medan tre fjärdedelar menar att detta påverkar sömnen och tiden med familjen negativt. Ett annat framträdande mönster är att hälften av företagarna inte regelbundet kan ta ut två heldagar ledigt per vecka. Nära en fjärdedel av företagarna kan inte ta ut en sammanhängande semester på ens en vecka under sommaren.
Cirka sex av tio företagare menar att en minskad regelbörda skulle minska deras stress, medan hälften menar att införandet av lärlingssystem anpassat till små och medelstora företags situation, skulle minska stressen. Med lärlingsutbildningar och mindre byråkrati kan företagare få välförtjänt tid för återhämtning.
Många småföretagare säger att det är administration och regelkrångel som tar tid och tynger verksamheten. Målsättningen bör vara att företagare ska behöva lägga mindre tid och resurser på att följa byråkratins övernitiska krav, för att i stället fokusera på att vidareutveckla verksamheten – och få lite tid till egen vila.
Hur kan då regelförenklingar i praktiken genomföras?
Det finns ett antal lågt hängande frukter, som att myndigheterna över lag ska begära in färre uppgifter från företagarna, och att myndigheterna koordinerar sitt arbete så att samma uppgifter inte ska behöva lämnas in mer än en gång. System för uppgiftslämnarregister finns i till exempel Norge och Nederländerna. Frågan har utretts flera gånger i Sverige, men riksdagen har inte tagit något beslut. Samtidigt är det tydligt att arbetet för regelförbättring inte är särskilt enkelt, utan kräver ett systematiskt fokus.
Lärlingsutbildningar är en viktig lösning för att underlätta kompetensförsörjning, minska företagares hårda arbetsbelastning, bereda väg för generationsskifte för företagen samt få fart på jobbskapande. Ett välfungerande lärlingssystem anpassat till de små och medelstora företagens vardag är en pusselbit som idag saknas, och som behövs för att få till reell förbättring av företagandets villkor.
Hälsningar
Caroline Szyber, Vice ordförande Småföretagarnas Riksförbund
Denna artikel är sedan tidigare publicerad i Bra Affärer
