En av de vanligaste anledningarna till att människor slutar att vara företagare är att de känner sig otrygga och att all administration äter upp för mycket av tiden. En förutsättning för ett starkt företagsklimat är att ramverket som omgärdar företagandet har sin utgångspunkt i de små företagens verklighet. Regelkrångel är utan tvivel en av de faktorer som mest hämmar företagandet, exempelvis arbetsmiljöregler, restriktioner i kemikalielagstiftning, juridiska krångligheter vid exempelvis miljö-målprövningar och obegripligt omständliga tekniska specifikationer i upphandlingsprocesser. Till det kommer ständigt växande krav på rapportering, där inte bara myndigheter utan kommersiella parter kan ligga bakom.
Småföretagarnas Riksförbund har sedan förbundet startade drivit frågan om regelförenklingar. Att hjälpa och stöjda – det bör vara utgångspunkten för regelförbättringar och regelförenklingar. Det är helt enkelt att minska regelbördan för företag. Alla regler måste ständigt utvärderas och så enkelt kunna uppdateras eller avskaffas om de inte längre behövs, eller om de bedöms medföra större kostnader än deras fördelar. Därför är det positivt att nuvarande regering verkar ta regelförenklingsfrågan på allvar. Förenklingspolitiken är en viktig del av näringspolitiken och bidrar till att stärka konkurrenskraften och skapa fler jobb i fler och växande företag.
Som en del av regeringens offensiva förenklingsagenda ges uppdrag, eller återrapporteringskrav om förenkling för företag, till ett 30-tal myndigheter i regleringsbreven för 2024. Regeringen har också inrättat två rådgivande organ, ett “Förenklingsråd” samt ett “Implementeringsråd”. Förenklingsrådet ska bland annat föreslå hur befintliga svenska regelverk kan förenklas och lämna förslag på andra förenklingsåtgärder som ska göra det lättare för företag att följa regelverken.
Implementeringsrådet ska lyfta ett företagsperspektiv tidigt i EU-processen och verka för att EU-lagstiftning inte genomförs över minimivnivå i Sverige. Syftet är att minska företagens regelbörda, administrativa kostnader och andra fullgörandekostnader som uppstår till följd av kommande, nya och ändrade EU-rättsakter. Småföretagarnas Riksförbund finns med i rådet då vår vice ordförande Caroline Szyber valts in.
Sedan tidigare finns också Regelrådet som kompletterar varandra med förenklingar i befintlig svensk lagstiftning. Implementeringsrådet lämnar rekommendationer om EU-rättsakter som ännu inte är genomförda i svensk rätt. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag.
Förbundet finns också sedan flera år representerat i NNR, Näringslivets regelnämnd som samlar näringslivets företrädare i regelförbättringsfrågor. NNR:s uppgift är att förespråka och verka för effektivare och mindre kostsamma regelverk, sänkta regelkostnader samt en relevant och minskad uppgiftslämnarbörda för företag. NNR och dess medlemsorganisationer deltar aktivt i arbetet med regelförenklingar inom ett flertal olika myndigheter.
Tidigare publicerat i Bra Affärer
