Bilismen – Politiska förslag/beslut som påverkar småföretagare

Bilismen

politiska förslag/beslut som påverkar småföretagare

Småföretagarnas Riksförbund kommer under nästkommande sex veckor bevaka och presentera de regelförändringar som regeringen redan genomfört eller är på gång och som kan påverka småföretagande i Sverige.

DETTA ÄR EN GRANSKNING AV POLITISKA FÖRSLAG GÄLLANDE BILISMEN SOM MÅNGA INTE UPPMÄRKSAMMAT OCH SOM SMÅFÖRETAGARNAS RIKSFÖRBUND VILL PÅVERKA.

här listar vi några av källorna som vi har använt

HUR KAN DU STÖTTA VÅRT ARBETE?

Småförtagarnas Riksförbund är en politiskt obunden aktör som kämpar för småföretagarnas villkor för att kunna driva sin verksamhet på ett enkelt, tryggt och lönsamt sätt.

"Nedan finner du information kring ikraftträdande och var i processen de ligger."

Sten Lindgren

Förbundssekreterare
Småföretagarnas Riksförbund

Förändrat reseavdrag

Kommittén för reseavdrag lämnade ett förslag som har varit ute på remiss under andra halvan av 2019. Man beräknar att det kommer beröra mellan 150 000 och 200 000 personer (en del menar att det dessvärre handlar om nästan 300 000 personer som berörs). I dagsläget är det mycket blandat vad remissinstanserna anser och frågan är politiskt viktig där man även menar att om förslaget blir till verklighet så slår det hårt mot glesbygd och mot människor som inte har valmöjligheter när de arbetspendlar. Givetvis har många småföretagare även medarbetare som berörs samt företagarna själva.

Regeringen förbereder införande av förslag som presenterats i en offentlig utredning. Förslaget var till helt nyligen tänkt att införas från 2021 men man har nu flaggat för en försening till 2022. Innebörden är att ingen som har närmare jobbet än tre mil får reseavdrag.

Fem länkar du vill läsa:

reseavdragskommitténs förslag

skattelättnad för arbetsresor

nya reseavdraget - så hårt drabbas du

remissyttrande transportföretagen

stoppa nya reseavdraget

Justerad beräkning av bilförmån

Den exakta utformningen av förslaget presenteras senare under hösten 2020 då Finansdepartementet kommer remittera en promemoria. Knapphändig information har spridits och det är svårt att se hur det är tänkt att fungera men förslagets grundidé är att tjänstebilen ska bli dyrare. Per Bolund menar att det är 25 procent mer lönsamt med förmånsbil enligt dagens regler, något han alltså vill ta bort, enligt reportage från SvD 19/9 2020.
Sverige har idag en uppskattad bilflotta på 4.9 miljoner bilar (2019), av dessa är det ca 300 000 som används som tjänstebilar.

Föreslås träda i kraft 1/6 2021.

Fyra länkar du vill läsa

justerad beräkning av bilförmån

Länk till Tesla kalkylen

räkna ut bilförmånsvärde

ordlista: tjänstebilsbegrepp

Trängselskatt

En från början omtvistad skatt som infördes i Stockholms stad den 1/8 2007. I Göteborg trädde den i kraft den 1/1 2013. Sedan dess har flera broavgifter/infrastrukturavgifter införts i landet. Dessa avgifter är under ständig förändring där avgifterna vanligtvis går upp. Sist de ändrades var i januari 2020 och då berörde det Stockholm där många upplevde en betydande kostnadsökning. Sammantaget inverkar dessa skatter på enskildas betalningsbörda i synnerhet för människor och företag i storstäder.

Tre länkar du vill läsa:

Trängelskatt i stockholm

skatteverket - trängselskatt

kraftigt höjd trängelskatt

Bonus Malus

Ett bonus malus-system är ett system där miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras med en bonus vid inköpstillfället medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt. Huvudmotivet för ett bonus malus-system är målsättningen att öka andelen miljöanpassade fordon med lägre koldioxidutsläpp. Det system som infördes 1/6 2018 har kritiserats för att slå fel och regeringen har därför öppnat upp för granskning och revidering. Det har i sin tur lett till att finansdepartementet remitterade sina föreslagna ändringar i fordonskatt inom bonus malus den 28/10 2020.

Ytterligare ett förslag inom Bonus-malus ligger nu på bordet:
Om en klimatbonusbil avregistreras (exporteras) av någon annan anledning än att den skrotas tidigare än fem år från det att bilen har ställts på ska bonusen betalas tillbaka av den som fått bonusen. Alltså bonus ska betalas tillbaka från tidigare ägare.

Fem länkar du vill läsa:

regeringen om bonus malus

transportstyrelsen om bonus malus

bonuseffekter för miljöbilarna

Bonus Malus får stark kritik

återbetalningsskyldiga i fem år

Miljözoner

Den första miljözonen infördes med framgång redan 1996 i Stockholm, Göteborg och Malmö gällande tunga vägfordon. Miljözoner för tunga fordon finns idag i flera större svenska städer. Grundidén bakom miljözoner är att äldre fordon med dålig avgasrening står för en hög andel av de totala utsläppen och att utsläppsmängden kan minskas genom att utestänga dessa fordon. Omvärldsanalys visar att miljözoner är ett förhållandevis spritt styrmedel som 2015 används av ca 60 europeiska städer. Det ligger i linje med internationella beslut som till exempel går att se i våra grannländer där miljözonerna blir allt mer åtstramande för fossila bränslen.

Nya regler trädde i kraft i Sverige 2020 och ska utökas/utvecklas enligt taget beslut 2022 för att omfatta fler fordon. Från år 2020 får kommunerna möjlighet att införa ytterligare två miljözoner.
Få fordon är undantagna från reglerna. I en framtid tänker man även att Geofenching (finns i dag för exempelvis elsparkcykel, idén tillkom ursprungligen efter attentatet på Drottninggatan) ska reglera vilka fordon som släpps in beroende på tid på dygnet, partikeltäthet, område – till exempel innerstad och så vidare.

Tre länkar du vill läsa:

intervju med Miljöpartiet

transportsstyrelsen om miljözoner

frågor och svar om miljözoner