Regeringens Krispaket för svenska småföretag

Onsdagen den 25 mars presenterade Regeringen och samarbetspartierna L och C ett krispaket för svenska företagare. Småföretagarnas Riksförbund är positiva till att dessa åtgärder presenterats men är osäkra på i vilken omfattning denna smärtlindring kan häva en omfattande företagsdöd inom vissa branscher.

För att mildra konsekvenserna för den svenska ekonomin har det tidigare presenterats ett krispaket för företag och jobb samt flera andra åtgärder. För att särskilt lindra konsekvenserna för små och medelstora företag presenteras nu ett krispaket för svenska företagare.

Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter

Förslaget innebär en nedsättning av arbetsgivar­avgifterna mellan 1 mars och 30 juni 2020. För att ge en motsvarande lättnad till enskilda näringsidkare föreslås även en nedsättning av egenavgifterna. Syftet är att lindra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av coronaviruset.

I och med förslaget kommer företagen endast betala ålders­pen­sionsavgift på ersättning som ges ut under perio­den den 1 mars 2020 till och med den 30 juni 2020. Nedsättningen gäller för upp till 30 anställda och upp till en lönesumma om 25 000 kronor per månad. Det innebär att arbetsgivaren får en lättnad om maximalt 5 300 kr per anställd och månad, vilket underlättar för företag som drabbats av ett plötsligt inkomstbortfall samtidigt som lönekostnader finns kvar.

För enskilda näringsidkare innebär förslaget att ingen annan avgift än ålderspensionsavgiften och två tredjedelar av de övriga egenavgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas under 2020.

Förslagen föreslås vara tillfälliga och ska träda i kraft den 6 april 2020.

Förslaget beräknas medföra en offentligfinansiell bruttoeffekt på 33 miljarder kronor.

Tillfällig rabatt för hyreskostnader i utsatta branscher

För att minska kostnaderna för företag med stora svårigheter på grund av coronaviruset i sektorer som sällanköpshandel, hotell, restaurang och vissa andra verksamheter föreslår regeringen ett stöd i syfte att underlätta och påskynda omförhandling av hyror. Inriktningen är att staten bär 50 procent av hyresnedsättningen upp till 50 procent av den fasta hyran. 

Stödet ska kunna sökas i efterhand och gälla för perioden 1 april – 30 juni. För detta avsätts 5 miljarder kronor.

ÅTGÄRDER RIKTADE MOT MINDRE FÖRETAG

Om förslaget skattelättnader till småföretagare genom utökad avsättning till periodiseringsfond

Regeringen föreslår att reglerna om periodiseringsfonder ändras tillfälligt så att egenföretagare som har drabbats hårt till följd av coronautbrottet får sänkt skatt. De nya reglerna innebär att 100 procent av den skattepliktiga vinsten för år 2019 får sättas av till periodiseringsfond, upp till ett tak på 1 miljon kronor. Därmed kan många få tillbaka preliminärskatt som de betalat under 2019. Förslaget berör enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag.

De tillfälliga reglerna gör det möjligt för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag att sätta av hela sin vinst för år 2019, upp till högst 1 miljon kronor, till periodiseringsfond. För många näringsidkare kan den skattepliktiga vinsten därmed sättas ned till noll kronor.

Skatten för inkomstår 2019 är i regel redan inbetald till skattekontot i form av preliminär skatt. Det snabbaste sättet att få tillbaka preliminärskatten är att begära omprövning av sin preliminära inkomstdeklaration för 2019. Detta är möjligt fram till halvårsskiftet. Om näringsidkaren bara gör avdraget i den ordinarie inkomstdeklarationen sker utbetalningen som skatteåterbäring efter att slutskattebeskedet har kommit. En näringsidkare som redan har lämnat sin inkomstdeklaration och nu vill använda möjligheten till utökad avsättning till periodiseringsfond behöver lämna in en ny deklaration.

Enligt de nuvarande reglerna har enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag möjlighet att sätta av 30 procent av årets vinst till periodiseringsfond.

Förslagen föreslås träda i kraft under april 2020 och tillämpas retroaktivt avseende år 2019.

Frågor och svar

Vad innebär det att göra avsättning till periodiseringsfond?

Periodiseringsfond innebär att en del av beskattningen av inkomsten kan skjutas upp till ett senare år. Det kan också användas för att kvitta vinster som har gjorts under ett tidigare år med förluster som görs under ett senare år. Genom denna avsättning anses likviditeten kunna förbättras.

Enligt de nuvarande reglerna har enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag möjlighet att sätta av 30 procent av årets vinst, beräknad på visst sätt, till periodiseringsfond. Beloppet som sätts av till periodiseringsfond ett år måste återföras senast efter sex år.

Vad innebär de föreslagna reglerna?

Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag kan öka avsättningen till periodiseringsfond till 100 procent av den skattepliktiga vinsten, upp till en maxgräns om 1 miljon kronor, i inkomstdeklarationen för år 2019. Möjligheten finns fortfarande att göra avsättning enligt de nuvarande reglerna i stället, dvs. med 30 procent av underlaget.

Vinsten måste återföras på samma sätt som enligt nuvarande regler, senast efter sex år. Det utgår inte någon ränta. Om den ökade avsättningen innebär att för hög skatt har betalats för år 2019 återbetalas skatten till näringsidkaren, antingen i form av skatteåterbäring eller efter att en ändrad preliminärskattedeklaration har lämnats in. Möjligheten att ändra preliminärskattedeklarationen för år 2019 är öppen till och med den 30 juni 2020.

Vad betyder förslaget i praktiken?

I praktiken kommer alla enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag med en vinst under 1 miljon kronor kunna få ett skattemässigt nollresultat 2019. Preliminärskatten kan därmed återbetalas till företagare.

Enskilda näringsidkare som har en skattemässig vinst över 1 miljon kronor kan alltid minska det skattemässiga resultatet 2019 med 1 miljon via avsättningarna till periodiseringsfonder. Möjligheten finns fortfarande att göra avsättning enligt de nuvarande reglerna i stället, dvs. med 30 procent av underlaget, om det är mer fördelaktigt.

Vilka omfattas av de föreslagna reglerna?

Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag. Reglerna riktar sig främst mot små eller nya verksamheter som inte har haft tid eller möjlighet att bygga upp ekonomiska buffertar som kan användas i situationer med snabbt vikande efterfrågan och fallande intäkter.

Vilande bolag

Företag som läggs vilande vid arbetslöshet undantas under 2020 från regeln om att företag endast får läggas vilande en gång under fem år.

Statlig företagsakut för drabbade små och medelstora företag inrättas

För att göra det lättare för företagen att finansiera sig föreslås en statlig lånegaranti. Förslaget innebär att staten garanterar 70 procent av nya lån från bankerna till företag som på grund av det nya coronavirusets följder fått ekonomiska svårigheter, men i övrigt är livskraftiga. Garantin ställs ut till bankerna som i sin tur ger ut garanterade lån till företagen.

Lånegarantin riktar sig primärt till små och medelstora företag, men det finns ingen formell begränsning på företagsstorlek för att kunna delta i programmet. Regeringen förväntar sig att de garanterade lånen inte används för bonusar och rörliga ersättningar till ledande befattningshavare eller vinstuttagande annat än sådant som kan jämställas med ett normalt löneuttag.

Riksgäldskontoret kommer att administrera garantin och varje företag föreslås få låna max 75 miljoner kronor, men undantag kan göras. Bankerna ska betala en garantiavgift till Riksgäldskontoret för utfärdade garantier. Avgiften bestäms utifrån låntagarnas aktuella riskklass, som fastställs av kreditinstituten. Riskbedömningen sker enligt kreditinstitutens processer för kreditprövning.

Om en kreditgaranti behöver infrias innebär det att staten betalar ut det garanterade lånebeloppet, vilket för­sämrar statens budgetsaldo och det finansiella sparandet. De garantiavgifter som kommer att tas ut medför att statens budgetsaldo och finansiella sparande förbättras något. Läget är mycket svårbedömt men garantiverksamheten förväntas sammantaget vara självfinansierad på lång sikt.

Lånegarantierna bör kunna ställas ut snarast möjligt, varför regeringen fattar beslut om förslaget i morgon och behandlingen i riksdagen kommer att ske skyndsamt. EU-kommissionen har även beredskap för snabb prövning och godkännande.

Företag kan ansöka om ett lån med statlig kreditgaranti genom att vända sig till en bank.

Källa:www.regeringen.se