Har du ett gammalt servitut på en väg, brunn eller kanske en brygga? I så fall kan det vara hög tid att se över rättigheten för att inte riskera att den går förlorad.
Den 1 juli 2013 trädde förnyelselagen i kraft (Svensk Författningssamling Lag (2013:488) om förnyelse av vissa inskrivningar i fastighetsregistret). Lagen berör dig vars fastighet har en rättighet i form av avtalsservitut, nyttjanderätt eller avkomsträtt som beviljats före den 1 juli 1968. För att inskrivningen inte ska falla bort måste du begära förnyelse före den 31 december 2018. Förnyelselagen påverkar inte inskrivningar i form av officialservitut, tomträtt, vattenkraft och vattenreglering.
Det kan vara svårt att veta om ett servitut är ett avtalsservitut eller ett officialservitut men informationen finns att inhämta hos Lantmäteriet.
Officialservitut bildas vanligtvis genom ett beslut i en lantmäteriförrättning och det är lantmäterimyndigheten som ser till att rättigheten registreras i fastighetsregistret.
Avtalsservitut tillkommer genom att fastighetsägare träffar ett avtal. Genom inskrivning i fastighetsregistret blir avtalsservitutet offentligt. På Lantmäteriets hemsida finns information om hur inskrivningen går till. Ett servitutsavtal ska förutom fastighetsbeteckningar innehålla uppgifter om upplåtelsens ändamål. Ändamålet kan vara exempelvis att nyttja en väg. I avtalet ska det klart framgå vilken fastighet som är härskande (fastigheten som erhåller en rättighet) och vilken fastighet som är tjänande (fastigheten som upplåter en rättighet). Servituten får begränsas i tid men måste vara ”stadigvarande” vilket innebär att de ska gälla under en längre tid. För kortare upplåtelser tjänar andra avtalsformer bättre.
Ett avtalsservitut är giltigt även om det inte skrivs in i fastighetsregistret. Fördelen med inskrivningen är att rättigheten garanteras mot nya ägare av den tjänande fastigheten. Inskrivningen kan också få betydelse vid lantmäteriförrättningar, planläggning och utbyggnad av infrastruktur.
Det kan tyckas märkligt att Lantmäteriet, på eget bevåg, har rätt att plocka bort inskrivningar. Men åtgärden har ansetts nödvändig för att rensa ut gamla rättigheter som står i vägen för tids- och kostnadseffektiva lantmäteriförrättningar. Syftet med förnyelselagen är att plocka bort onyttiga inskrivningar men för den som inte uppmärksammar förnyelsekravet kan lagen i värsta fall leda till en rättsförlust.
Inskrivningar som omfattas av förnyelsekravet men som av förbiseende inte förnyas är alltjämt gällande. Det är bara effekten av inskrivningen som faller bort. Det vill säga garantin mot nya ägare av den tjänande fastigheten och synligheten vid lantmäteriförrättningar, planläggning och utbyggnad av infrastruktur.
Ett avtalsservitut som varit inskrivet och inte förnyats i tid kan inskrivas på nytt. Den stora skillnaden är att vid förnyelsen görs ingen prövning av avtalets giltighet. Ska en förnyad inskrivning göras efter den 31 december 2018 så kommer Lantmäteriet att göra en prövning av avtalets giltighet innan inskrivning kan ske.
Har du frågor om servitut, nyttjanderätt eller andra rättigheter kan du få hjälp via Småföretagarnas juridiska rådgivningstjänst.
Hillevi Ottosson
Chefsjurist Växjökontoret Nordbro