För andra Äret i rad publiceras SmÄföretagarindex av SmÄföretagarnas Riksförbund. HÀr belyses de skillnader i företagandets villkor som finns i olika delar av landet. Indexet har högt förklaringsvÀrde, dÄ de kommuner som har högre poÀng ocksÄ tenderar att ha betydligt bÀttre utfall bÄde pÄ arbetsmarknaden och kommunalekonomiskt.
(ursprungligen publicerad artikel i DI-Bilagan Juni 2021)
Det som blir tydligt i indexet Àr att förutsÀttningarna för företagande skiljer sig betydligt beroende pÄ i
vilken del av landet företagare verkar. I glesbefolkade omrÄden, bortsett frÄn turismkommuner, Àr villkoren överlag sÀmre jÀmfört med storstÀder, större stÀder och dessa stÀders pendlingskommuner.
Det behövs statliga reformer som stÀrker de mindre folktÀta kommunernas villkor. Den viktigaste reformen Àr att arbetsgivaravgiften gradvis sÀnks och att sÀnkningen differentieras sÄ att sÀnkningarna blir större i de glesbefolkade kommunerna..
à rets klÀttrare
Ă rets topp
Ă rets tapp
Ă rets botten
I SmÄföretagarindex kartlÀggs förutsÀttningarna för smÄ och medelstora företag i Sveriges 290 kommuner. För varje kommun analyseras nio olika dimensioner av
företagandets villkor pÄ lokal nivÄ.
Dimensionerna Àr:
âą Lokal Marknad
⹠Företagsamma per capita
âą Ăverlevnadsgrad
âą Trygghet
âą Kommunal NĂ€ringspolitik
âą Skolsystem
âą Demografi
⹠VÀlfÀrdsÄtagande
⹠Kapitalförsörjning
Fakta
Ett framtrÀdande mönster Àr att det finns omfattande skillnader mellan
Sveriges kommuner. De bÀsta villkoren för företagande finns i allmÀnhet i storstÀder, pendlingskommuner till storstÀder och i landsbygdskommuner som har en stark turismsektor. Glesbefolkade kommuner utan turism har dÀremot i allmÀnhet sÀmre villkor för företagande Àn resten av landet.