För andra året i rad publiceras Småföretagarindex av Småföretagarnas Riksförbund. Här belyses de skillnader i företagandets villkor som finns i olika delar av landet. Indexet har högt förklaringsvärde, då de kommuner som har högre poäng också tenderar att ha betydligt bättre utfall både på arbetsmarknaden och kommunalekonomiskt.
(ursprungligen publicerad artikel i DI-Bilagan Juni 2021)
Det som blir tydligt i indexet är att förutsättningarna för företagande skiljer sig betydligt beroende på i
vilken del av landet företagare verkar. I glesbefolkade områden, bortsett från turismkommuner, är villkoren överlag sämre jämfört med storstäder, större städer och dessa städers pendlingskommuner.
Det behövs statliga reformer som stärker de mindre folktäta kommunernas villkor. Den viktigaste reformen är att arbetsgivaravgiften gradvis sänks och att sänkningen differentieras så att sänkningarna blir större i de glesbefolkade kommunerna..
Årets klättrare
Årets topp
Årets tapp
Årets botten
I Småföretagarindex kartläggs förutsättningarna för små och medelstora företag i Sveriges 290 kommuner. För varje kommun analyseras nio olika dimensioner av
företagandets villkor på lokal nivå.
Dimensionerna är:
• Lokal Marknad
• Företagsamma per capita
• Överlevnadsgrad
• Trygghet
• Kommunal Näringspolitik
• Skolsystem
• Demografi
• Välfärdsåtagande
• Kapitalförsörjning
Fakta
Ett framträdande mönster är att det finns omfattande skillnader mellan
Sveriges kommuner. De bästa villkoren för företagande finns i allmänhet i storstäder, pendlingskommuner till storstäder och i landsbygdskommuner som har en stark turismsektor. Glesbefolkade kommuner utan turism har däremot i allmänhet sämre villkor för företagande än resten av landet.
