Hur småföretag som riskerar konkurs hanteras inom rättsapparaten har seglat upp som en viktig fråga för Småföretagarnas Riksförbund. Antalet konkurser, har nu nått de högsta nivåer som uppmätts sedan 1999. En annan faktor av betydelse är nyligen genomförda ändringar i lagen om företagsrekonstruktion, baserat på ett EU-direktiv, vilka har lett till att livskraftiga företag med tillfälliga problem slås ut.
Marie Karlsson Tuula, professor i civilrätt, samarbetar med Småföretagarnas Riksförbund för att hantera utmaningar kring småföretagskonkurser och lagförändringar. Ett partnerskap som resulterar i debattartiklar, politiska samråd och framtida utvecklingsstrategier.
Småföretagarnas Riksförbund har inlett ett samarbete med en expert inom området, Marie Karlsson Tuula, professor i civilrätt. Samarbetet har hittills lett till publicering av debattartiklar och samråd inför kontakter med politiker och det kommer att utvecklas vidare under hösten.
Du har verkligen en bred bakgrund som åklagare, polischef och ledamot i hovrätten. Berätta lite om Dig själv!
– Jag är en mycket nyfiken och intresserad person som tycker om att ha flera järn i elden. Det är nog därför min bakgrund ser ut som den gör. Jag arbetade som ordningspolis i Stockholms innerstad när jag läste juridik och trodde att det var åklagare jag skulle bli. Men när jag arbetade som extraåklagare fann jag att det inte alls var så intressant och roligt som jag trodde. Jag kom in på polischefsutbildningen som på den tiden krävde att du hade en juristexamen. Jag gick utbildningen och arbetade som polischef och gjorde min tingsmeritering vid Mölndals tingsrätt i Göteborg. En rolig och lärorik tid. Jag disputerade med en komparativ studie mellan svensk och amerikansk insolvensrätt med särskild inriktning på företagsrekonstruktion på juridiska fakulteten vid Stockholms universitet 2001. År 2004 blev jag docent vid Handelshögskolan i Göteborg. Under tiden som mina barn var små arbetade jag mest på med undervisning och skrev böcker och när barnen blev äldre kunde jag ansöka som adjungerad ledamot i Hovrätten för Västra Sverige. Efter det började jag på Handelshögskolan vid juridiska institutionen och stannade där tills Karlstads universitet skulle bygga upp ett nytt juristprogram år 2015. Jag blev då uppmanad att söka till Karlstads universitet och blev professor i civilrätt. Jag blev förra året kallad som professor i civilrätt vid Högskolan Väst.
Mina arbetsuppgifter på HV är att utveckla utbildningen för fastighetsmäklare och att utveckla forskning. Det är den tredje utbildningen som jag är med om att utveckla. Jag är också småföretagare och driver en mindre verksamhet i Bankus Ruptus AB. Jag har bildat en Akademi för insolvens- och fastighetsrätt med flera akademiråd.
Du delar Småföretagarnas Riksförbunds uppfattning att det är mycket olyckligt att hanteringen av företagsrekonstruktion har försvårats samtidigt som antalet konkurser växer i rekordfart. Vad är det som har gått fel?
– Jag tror att det är flera orsaker som har lett till ett minskat antal företagsrekonstruktioner. För det första är Rekonstruktions- och insolvensdirektivet komplext i sig. Kritikerna framhåller också att förfarandet inte passar på annat än stora och medelstora företag. För det andra ska gäldenären vid ansökan om företagsrekonstruktion visa hur verksamheten ska bedrivas i fortsättningen och hur verksamheten återfå sin livskraft. Det har visat sig att gäldenären tillsammans med rekonstruktören har haft svårt att bevisa detta och att domstol därför avslår ansökningar om företagsrekonstruktion.
För det tredje visade sig redan från början, när lagen om företagsrekonstruktion trädde i kraft, att lagen upplevs så komplicerad att många väljer att göra underhandsackord. För det fjärde finns det flera rekonstruktörer som anser att det nya rekonstruktionsförfarandet är för komplext att använda, administrativt tungrott och för dyrt för mindre företag. Det finns säkert ännu fler orsaker till att förfarandet inte används på det som det var tänkt.
Går det att få till en ändring, finns det några tecken på att man ser detta som ett problem inom rättsväsendet, politiken eller regeringen?
– Samtidigt som lagen om företagsrekonstruktion föreslogs utreddes ett mindre komplicerat förfarande en så kallad offentlig skulduppgörelse som ett alternativt förfarande till företagsrekonstruktion.
Syftet med offentlig skulduppgörelse är att kunna erbjuda ett alternativt och enklare rekonstruktionsförfarande för företagare. Jag anser att små företag behöver tillgång till fler förenklade förfaranden. I många andra länder i Europa finns det en sådan lagstiftning som emanerar från Rekonstruktions- och insolvensdirektivet. Dessa förfaranden är ofta inriktade såväl mot små företag som mikroföretag.
Har Du några råd till Småföretagarnas Riksförbund hur vi ska agera genom lobbying och opinionsbildning?
– Riksförbundet borde begära företräde inför Civilutskottet och beskriva de behov som finns för att små företag ska kunna lösa sina ekonomiska problem genom att ansöka om ett förenklat rekonstruktionsförfarande. Småföretagarnas Riksförbund kunde i första hand begära att det införs nya särskilda förfaranden för små- och mikroföretag.
I andra hand bör det begäras att förslaget till offentlig skulduppgörelse förs in i svensk lagstiftning per omgående. Det som saknas är en proposition till ett redan färdigställt lagförslag tills ett annat förenklat förfarandet tas fram.
Utöver dessa åtgärder bör Småföretagarnas Riksförbund finnas med ännu mer frekvent i debatten och på andra sätt.
Finns det något man som småföretagare kan göra för att lindra eller förebygga konsekvenserna om man hamnar i riskzonen?
– Tyvärr är beredskapen ofta inte så bra hos småföretagen. Det är svårt att sätta sig in i lagarna. Det finns också av naturliga skäl ett motstånd om att ”gå förbereda egen begravning”. Förutom bristande lönsamhet kan det också handla om hyresavtal som vanligtvis har långa löptider. Det är ett mycket vanligt problem och fastighetsägarna är ofta mindre benägna att förlikas. Det är bra att i förebyggande syfte ha en ekonomisk rådgivare. Dessutom är det bra att ställa sig frågor som: gör vi rätt saker, finns det efterfrågan, kan kostnaderna reduceras..? Ett annat tips är att småföretagen, när krisen är ett faktum, bör kontakta sina borgenärer och be dem att sätta ner fodringsanspråken i en ekonomisk överenskommelse, ett så kallat underhandsackord utan att ansöka om företagsrekonstruktion.
Hälsningar Sten Lindgren Förbundssekreterare Småföretagarnas Riksförbund
Denna artikel är sedan tidigare publicerad i Bra Affärer
