Den ljusnande framtid är vår?

januari 16, 2023
16:26
Nyheter

Vi lever i oroliga tider – hur ska man agera som småföretagare? Ingen vet säkert vad som kommer att hända, och småföretagarnas förutsättningar skiljer sig avsevärt åt mellan olika branscher. Den här texten gör inte anspråk på att presentera absoluta sanningar men kan kanske medverka till öppna ögonen för en del saker som bör beaktas, för den som vill eller måste leda sin verksamhet i en tid präglad av oro och osäkerhet.

Covidepidemin ledde till den djupaste ekonomiska nedgången sedan andra världskriget. Den svenska ekonomin drabbades i något mindre utsträckning, men vissa svenska företag inom exempelvis restaurang och turism gick igenom en svår tid. Strax efter att den globala pandemin förklarades vara över, inledde Ryssland sin invasion av Ukraina. Kriget har, förutom omfattande mänsklig lidande, drivit på inflationen vilket medfört betydligt högre energipriser. Många svenska företag, inom till exempel basindustri, gjuterier och bagerier, drabbas idag hårt av de höga energipriserna.

Konjunkturinstitutet lyfte i slutet av september fram att Sverige går mot en lågkonjunktur nästa år, som effekt av den höga inflationen och av centralbankernas räntehöjningar. Lågkonjunktur innebär att den samlade efterfrågan på varor och tjänster är låg, vilket leder till att företag inte kan bibehålla full sysselsättning – med högre arbetslöshet som följd. Europeiska kommissionen räknar i sin senaste prognos med att den svenska ekonomin växer med 1,3 procent under 2022 följt av en lägre tillväxttakt på enbart 0,8 procent under 2023 – men att inflationen minskar under 2023.

För småföretagarna liksom för näringslivet i övrigt väntar en period med tilltagande osäkerhet. Energiförsörjningen och energipriserna är en faktor, tillräcklig i sig för att sänka många företag. Osäkerheten blir inte mindre av att det råder ovisshet om hur politiken kommer att agera när det gäller beskattning och subventioner.

Andra osäkerhetsfaktorer är ränteläget, finansmarknaden, arbetsmarknaden och internationella leveranskedjor. Utsatthet för kriminalitet, liksom för svart konkurrens från illegala affärsverksamheter, är också en utmaning för många små och medelstora företag runtom i Sverige.

Som småföretagare bör man gå igenom vilka osäkerhetsfaktorer som kan ha störst negativ inverkan på verksamheten genom att ställa sig frågor som:
Hur mycket betyder energipriserna för verksamheten? En naturlig följdfråga blir därefter vilka energisparande åtgärder är möjliga att införa i verksamheten. Hur påverkas företaget av en klart högre räntenivå? Både hushåll och företag har vant sig vid ovanligt låga räntor, och de höjningar vi nu ser är en normalisering mot mer normala räntenivåer. Även när det gäller energipriserna finns goda skäl att förbereda verksamheten för att prisbilden även långsiktigt ökar. Ökningen av energipriserna beror inte bara på Rysslands invasion av Ukraina, utan är en ny långsiktig trend som en följd av att produktionen av energi inte ökar i samma takt som efterfrågan.

En nedåtgående marknad leder till konkurser som kan innebär kreditförluster, men också minskad konkurrens för de företag som överlever. Man får också räkna med att ägna större uppmärksamhet åt företagets finansiella tillgångar. Noggrannare kreditprövningar, osäkra valutavärden måste förebyggas, det gäller både svenska kronan och euron. Bankerna kommer att bli besvärligare, de kommer att ställa flera frågor och det blir svårare att få krediter.

En kärvare ekonomi medför också att personalläget måste ses över och förberedas för neddragningar. Detta samtidigt som många småföretag har brist på lämplig personal, något som sannolikt kommer att vara ett bestående problem under många år framåt. Om företaget agerar på en global marknad, som leverantör eller köpare, måste man nog räkna med fortsatta störningar i leveranskedjorna. En av flera förklaringar till den höga inflationen är att det finns störningar i den internationella handeln, till exempel brist på containrar för varutransport globalt. Till detta kan komma ytterligare störningar som en följd av politiskt relaterade handelshinder, såsom exempelvis en upptrappad konflikt avseende Taiwan.

Detta är en provkarta på vad som komma kan, som småföretagare bör man ställa sig själv frågor som:
• Vilka åtgärder kan genomföras för att bättre hantera ökade energipriser, till exempel olika former av energibesparande åtgärder och investeringar?
• Vilka kunder och leverantörer kan ligga i riskzon för konkurs, till exempel på grund av känslighet för räntan?
• Kan företagets finansiella tillgångar spridas ut på olika tillgångsslag för att minska riskerna?
• Genomförs tillräckliga ordentliga kreditprövningar av kunder?
• Vad måste göras om verksamheten behöver skalas ned?
• Finns underlag om företagets verksamhet som förenklar att ta del av olika företagsstöd om dessa kommer?
• Har vi koll på alla avtal?

Den typ av problem och osäkerheter som nämns här har hänt tidigare, samhällsekonomin genomgår ständigt nya cykler av uppgång och nedgång. Under 2020-talet har Sverige och resten av världen upplevt ett flertal kriser: först i samband med Storbritanniens utträde ur EU, därefter i samband med covidepidemin och därefter Rysslands invasion av Ukraina. I ekonomiska nedgångar slås vissa företag ut samtidigt som de som överlever blir bättre positionerade för att växa när lågkonjunkturen följs av högkonjunktur. Ekonomiska nedgångar är en naturlig del av företagandets ekosystem, och de företag som lyckas väl långsiktigt är de som under kristider lyckas rationalisera sin verksamhet samt har säkrat buffertar genom tidigare vinster. Kriser är svåra, men också ett tillfälle att stress-testa verksamheten och lägga grunden för en ny tillväxtfas när ekonomin vänder.

För några år sedan, innan kriserna slog till, hade många hushåll och företag ett bra ekonomiskt läge. Samtidigt var det en i grunden ohållbar situation, där tillväxten drevs på av de orimligt låga räntorna, som bäddade för en framtida ekonomisk nedgång. Nu är nedgången här, och det blir svårt för många företag. Lågkonjunkturen kommer dock att följas av ny tillväxt. Målsättningen för många små och medelstora företag blir därmed att med framförhållning klara sig genom krisen, och positionera sig för en ny fas med tillväxt.

Den dag kriget i Ukraina upphör, kommer omfattande internationella satsningar att ske för att bygga upp landet – i likhet med vad som hände i Europa när andra världskriget tog slut. Det finns redan långt gången planering för återuppbyggnaden och dess finansiering. Detta är ett exempel på hur ekonomiska kriser följer cykler av nedgång följd av uppbyggnad. Den lågkonjunktur som den svenska ekonomin nu går in i kommer att följas av en högkonjunktur.

Vi kan inte med säkerhet veta när denna övergång sker, då det beror på vad som händer i omvärlden, men vad som är säkert är att de små och medelstora företagen både behöver planera för att klara nedgången och för att vara väl rustade för att växa när lågkonjunkturen vänder till högkonjunktur. För vad historien lär oss är att när företag och branscher växer efter en nedgång, så handlar det inte om att gå tillbaka till hur det var innan – utan det blir i stället en ny ekonomi som växer fram, med nya spelregler. Ett enkelt och illustrativt exempel är hur många som efter covidepidemin fortsätter att delvis arbeta på distans, och hur fler restauranger och butiker efter krisen fortsätter med hemleveranser, vilket under krisen för många var en nödlösning för att överleva. De affärsmodeller som frodas under högkonjunktur växer ofta fram när företagen under lågkonjunktur rationaliserar sin verksamhet och hittar nya möjligheter. Krisplanering handlar inte bara om att överleva lågkonjunkturen, utan kan även vara ett sätt att positionera verksamheten för framtida tillväxt.