Folkpartiet och lärlingsfrågan

Allt sedan vi i SFR startade vår verksamhet för några månader sedan har vi haft fokus på den höga svenska ungdomsarbetslösheten och ett väl fungerande lärlingssystem som ett av flera verksamma medel för att få ungdomar i arbete. Mycket tidigt redovisade vi en undersökning av hur lärlingssystemet fungerar i Österrike med klar inverkan på bland annat ungdomsarbetslösheten.

Den svenska regeringen har tidigare infört lärlingsutbildning på försök men den är direkt kopplad till skolan och ger elever på gymnasiet möjlighet att kombinera studier i klassrummet med praktik ute i företagen.

Nu föreslår Folkpartiet en, för Sverige, ny form av lärlingsanställning som innebär att ungdomar skall kunna anställas med lägre ingångslöner och lägre anställningstrygghet. Det gäller dock endast ungdomar upp till en viss ålder.

I sitt förslag hänvisar man till förhållanden i Tyskland och Danmark som har väsentligt lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige.  Det system som tillämpas i Österrike överensstämmer till stora delar med hur det fungerar i de länder som Folkpartiet hänvisar till.

Regeringens försök med lärlingsutbildning och det nu Folkpartiet föreslår som utbyggnad av denna verksamhet är enligt vår mening ett steg i rätt riktning. Det är dock långt ifrån ett fullt accepterande av att ett väl fungerande lärlingssystem kan verksamt bidra till en avsevärt sänkt ungdomsarbetslöshet och i förlängningen en rejäl sänkning av den totala arbetslösheten.

Man sätter till exempel en övre gräns vid 23 år för att kunna anställa ungdomar på dessa villkor. Detta stämmer dåligt med den genomsnittliga etableringsåldern på den Svenska arbetsmarknaden som är högre än så. De som väljer att fortsätta sin utbildning efter gymnasiet får i stor utsträckning ingen nytta av Folkpartiets förslag.

Dessutom finns det fortfarande för stora krav på teoretisk utbildning i kombination med en lärlingsanställning enligt detta förslag. Ungdomar som väljer en praktisk utbildning har oftast som mål att så snabbt som möjligt få ett jobb inom det yrke de valt att utbilda sig i och deras strävan är att lära sig yrket, komma ut i arbetslivet och få en lön. Detta stämmer också väl med de ambitioner som man, enligt vår mening, bör ha för att sänka ungdomsarbetslösheten.

Fortfarande återstår också att tillämpa lärlingssystemet i ett större sammanhang. I de övriga tre nämnda länderna är det inte bara till för ungdomar. Systemet används också vid omskolning och inskolning av arbetssökande i nya yrken. Villkoren, vad gäller lön och anställningstrygghet, kan skilja sig åt vid olika förhållanden och olika åldrar men grundtanken är densamma. En arbetsgivare skall kunna anställa nya medarbetare till initialt lägre kostnader och med mindre risk än vad som är fallet i dagens Sverige. Detta tillsammans med andra åtgärder för att underlätta för bland annat småföretagarna att anställa tror vi snabbt och drastiskt skulle kunna sänka arbetslösheten och sätta fart på företagsamheten.

Svenska småföretagare vill men har inte råd att anställa. Dessutom är riskerna alltför höga.