Politiken måste förstå att det är vi som är jobbskapare, att det är oss de möter när de letar hantverkare, kliver in i den lilla trevliga butiken, fikar på det mysiga caféet, handlar hos jordbrukaren och på så många andra ställen.
Beslut som rör bränsle och energipriser är ett exempel på vad som påverkar oss små företagare i allra högsta grad. För oss är det viktigt att man ska kunna vara småföretagare i hela landet. Småföretagarnas Riksförbund ger dig en starkare röst! Vi tar med dina frå gor och driver framåt i vårt påverkansarbete.
De tio viktigaste frågorna vi driver är:
Skrota nuvarande 3:12regler
De så kallade 3:12-reglerna är diskriminerande för de mindre företagen. Om det nu finns ett politiskt behov av att skilja på reglerna för stora och små företag så borde det vara till fördel för det lilla företaget.
Normalisera arbetsgivaravgiften gentemot omvärlden
Nivån på arbetsgivaravgift och egenavgift är en av Sveriges viktigaste företagarfrågor. När arbetsgivar- avgiften ursprungligen infördes i Sverige var nivån 3,4 procent att jämföra med dagens 31,42 procent (vilket blir 37,2 procent med avtalade avgifter). Detta innebär att vi numera har en mycket omfattande extraskatt på arbete, något som drabbar både företag och anställda.
Dessutom går en del av denna avgift rätt in i statskassan utan koppling till sociala system. Tyvärr är hanteringen av denna skatt sådan att den uppfattas enbart drabba arbetsgivarna vilket således inte är sant. Denna höga beskattning av arbete får inte oväntat till följd att Sverige dras med en hög arbetslöshet. Småföretagar- nas Riksförbund anser att arbetsgivaravgiften borde sänkas till minst nivån i jämförbara länder. Förbundet anser vidare att sänkningen borde vara större utanför storstadsområdena.
Kommunala tillsynsavgifter ska tas ut endast när faktisk tillsyn sker
Tillsyn och tillståndsavgifter kan bli en dyr affär för många företag när de ska etablera sig i kommunerna. Småföretagarnas Riksförbund vill minska dessa avgifter som i princip kan likställas med kommunala bolagsskatter. Även antalet besök kan ibland ifrågasättas. Avgiften ska inte heller komma som en obehaglig överraskning i efterhand.
Brott mot företag/företagare
I dagens Sverige framställs ofta företagare som presumtiva brottslingar, men får oftast inte det stöd man borde kunna förvänta sig som brottsoffer när man utsatts för brott. Många småföretagare får dessutom lägga stora kostnader på brottsförebyggande åtgärder för att i så stor utsträckning som möjligt skydda sig mot att bli utsatta för stöld, häleri, utpressning, bedrägerier, hot, och IT-relaterad brottslighet.
En väl fungerande rättsstat är en förutsättning för all företagsamhet. Därför måste rättssäkerheten skärpas. Brott mot företag måste tas på allvar, oavsett hur litet brottet är. Lagstiftningen måste göras om så att företag ges möjlighet att effektivt skydda sin personal och sin verksamhet. Sverige behöver fler poliser och de måste ha den kompetens som behövs för att motverka och klara upp brott mot företag. Polisen måste även ge högre prioritet åt insatser då företag drabbats av brott. Det är först då som Sveriges företagare återfår tron på rättsstaten. Det är först då som vi får trygga företagare som kan fokusera på jobb och tillväxt.
Från politikerhåll talas det om att det är de små företagen som ska stå för tillväxten. Det hävdas att det är dessa som ska skapa de nya jobben. Men frågan är vem som vill bli företagare när varken företagets, företagarens eller den anställdes säkerhet kan garanteras.
För att företagen ska kunna arbeta effektivt, ge trygga jobb och bidra till ökad välfärd krävs en fungerade rättsstat. Den enskilde företagaren måste kunna lita på att polisen kommer när man ringer, att försäkringsbolagen är beredda att stå för uppkomna skador och att brotten som de utsätts för klaras upp.
Lagen om offentlig upphandling måste anpassas till småföretagens villkor
Den offentliga sektorn i Sverige gör inköp för minst 700 miljarder kronor per år, vilket motsvarar en sjättedel av BNP. Krångliga regler, irrelevanta krav och omfattande administration har sedan länge sedan länge skrämt bort många mindre företag från den offentliga upphandling branschen. De 2 500 största leverantörerna tar hand om merparten och Sveriges resterande 1,1 miljoner företag får dela på det som är kvar. Trenden mot att allt färre och större företag får delta i offentlig upphandling fortsätter. I praktiken utestängs många redan genom kravet på att det ska finnas kollektivavtal (eller motsvarande).
Småföretagarnas Riksförbund anser småföretagens möjligheter att delta i offentlig upphandling skulle förbättras avsevärt genom: • Enklare förfrågningsunderlag
• Slopande av orealistiska omsättningskrav
Minska regelbördan
Regelkrångel upplevs av många som ett mycket påfres- tande inslag i företagandet. De regler som behövs för sunt företagande måste bli så pass enkla att även små företagare kan hålla reda på dem och därmed följa dem. Småföretagarnas Riksförbund är aktiv medlem i Näringslivets Regelnämnd och har deltagit framtagandet av en lista med 104 förslag på regelförenklingar.
Tidigare publicerad i DI
