Sten Lindgren och förbundets konsult Lotta Naglitsch besökte häromdagen Ålands Yrkesgymnasium där vi blev väl mottagna av Mona Lindroth, lärlingssamordnare och Jennika Lindroos, utbildningssamordnare.
Besöket var en del i vårt sökande efter bra förebilder för ett fungerande yrkesutbildnings- och lärlingssystem och besöket ledde till ett givande erfarenhetsutbyte.
Ålands Yrkesgymnasium är ett intressant exempel. På en och samma ort har man samlat ett stort antal utbildningar inom olika yrkesområden, såsom:
Barnskötare, Däcks- och maskinreparatör, Elmontör, Fordonsmekaniker, Yrkeschaufför, Frisör, Husbyggare, Kock/Servitör, Merkonom, Sjukvård och omsorg, Rörmontör, Fastighetsskötare, Däcksbefäl fartyg, Verkstadsmekaniker
Några inslag i upplägget att ta fasta på är:
- Alla utbildningar finns på samma ort och allt ligger under en huvudman.
- Utbildningarna vänder sig både till unga och till vuxna.
- Man tvingar inte in alla i ett upplägg utan de som har kunskaper och erfarenheter inom området sedan tidigare valideras vilket kan leda till att utbildningstiden kan kortas.
- Förutom basutbudet bedrivs även arbetsmarknadsutbildningar, kopplat till arbetslöshet eller till bristyrken.
- En del av utbudet består av s.k. Läroavtalsutbildningar som innebär att eleven är anställd och att den största delen av undervisningen sker på en arbetsplats. Utbildningen kombineras med teoretiska studier på en skola, allt baseras på ovan nämnda validering.
- Även vuxna kan delta i läroavtalsutbildningar.
- Lärande i arbete baseras på ett tidsbegränsat avtal med lön minst enligt minimilön, vilken kan öka i takt med uppnådda studieresultat.
- Alla utbildningar avslutas med yrkesprov mot betyg.
Åland jämfört med Sverige
Att detta system fungerar så bra på Åland hänger tydligt samman med hur detta organiseras, finansieras och styrs.
Om man ska peka på de mest uppenbara (och för Sverige negativa) skillnaderna så är dessa:
- På Åland organiseras allt av offentlig sektor med en leverantör, Ålands Yrkesgymnasium. I Sverige finns en uppsjö av leverantörer av yrkesutbildning för vuxna.
- Sverige saknar motsvarighet till Ålands kvalitetsbedömning genom yrkesprov.
- Ersättningen till arbetsgivare för mottagande av lärlingar är lika för alla arbetsgivare i Sverige medan den differentieras beroende på elevens kompetens på Åland.
- På Åland bygger anställningsformen för lärlingar på att anställningen är tidsbegränsad samt att minimilön tillämpas. Motsvarande är inte reglerat i Sverige.
- Troligen har man på Åland bättre koll från utbildningens sida på hur de lokala mottagande arbetsplatserna fungerar. Självklart underlättas denna koordinering av att det rör sig om verksamhet i ett närområde i begränsad skala.
- På Åland finns en tydlig roll som lärlingssamordnare och som synkar mellan lärling, utbildning och mottagande arbetsplats, motsvarande finns endast undantagsvis i Sverige.
- På Åland finns ingen separat kvalitetskontroll av utbildningen utan detta sker via yrkesproven.
- På Åland kan alla över 15 år påbörja en läroavtalsutbildning förutsatt att det finns en arbetsgivare som vill anställa, ersättning till arbetsgivaren utgår bara då eleven gör framsteg. I Sverige kan inte en arbetsgivare inom ramen för det formella utbildningssystemet välja lärling och de lärlingar som kan bli aktuella måste finnas inom antagningssystemet.
Småföretagarnas Riksförbund har länge arbetat för ett fungerande yrkesutbildnings- och lärlingssystem. Förbundet är inte ensamt om detta utan flera olika aktörer har också försökt men att få till en förändring har visat sig vara en trög process.
Flera tecken tyder nu på att saker och ting förändras, det finns nu ett växande intresse inom politiken och problemen med personal- och kompetensbrist gör att olika arbetsgivarintressen också ser ett behov av att agera.
Foto: Hanna Häggblom, Sten Lindgrem, Ålands Yrkesgymnasium (hemsida)
