Pressmeddelanden/Debattartiklar

Sverige står inför en omfattande utmaning när det kommer till integrationen. Mellan 2015 och 2019 räknar Migrationsverket med att nästan 350 000 personer söker asyl här. Vid sidan av det kommer också många anhöriginvandrare. Hittills har Sverige dock lyckats dåligt med integrationen av utrikesfödda på arbetsmarknaden. En förändring behövs om inte utanförskapet ska bita sig

Regeringen Löfven verkar ha förläst sig på historien om Särimner, grisen som man kunde äta gång på gång. Nyss var ladorna tomma, men helt plötsligt verkar de svämma över. Vad regeringen kallar för inkomstförstärkningar av statsfinanserna innebär att öka företagens kostnader genom förändringar i ROT, RUT och arbetsgivaravgifter för unga. Det verkar som ministrar, som

I DI den 13 april skriver ministrarna Bolund och Damberg att gruppregistrering för moms skulle vara positivt för finansiering av småföretagen. Vårbudgeten 2015 innehåller sällsynt många dimridåer och missriktade förslag avseende finansiering av företagande. Under 2012 stod företag med mindre än 50 anställda för nästan 43 % av näringslivets förädlingsvärde (enligt SCB). Det finns inga

Sveriges företagare behöver verkstad och inte slagord och dimridåer. Regeringen har precis lanserat vad man kallar för “en näringspolitisk offensiv för stärkt konkurrenskraft och ökad export”. I själva verket är satsningen en inflationsjustering av den pågående näringspolitiken, där reformer som gynnar de mindre företagen lyser med sin frånvaro. Politiken och retoriken ger en enhetlig bild

Socialt företagande är en olycklig sammanblandning av socialt och företagande. För den sociala delen är den anställde eller utsatta personen i fokus, medan för företag gäller att kunden är i centrum Risken med denna motsägelse skapar alltför ofta snedvriden konkurrens. Ett civiliserat samhälle innebär att vi tar hand om och hjälper varandra. I synnerhet gäller

Centerpartiets nye ekonomisk-politiska talesperson, Emil Källström, vill enligt en intervju i Dagens Industri häromdagen, sätta småföretagen i centrum för skattepolitiken. Småföretagarnas Riksförbund har inga invändningar så länge åtgärder som föreslås hjälper de små företagen att skapa fler jobb och inte omvänt som efter regeringsskiftet tycks vara mera gångbart.  Fler jobb i växande företag är bl.a.

Det är en besvikelse att politikerna i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen inte har kunnat enas om ett hållbart långsiktigt trygghetssystem för småföretagare. De få förslag som har lagts gäller generellt bara nystartade företagare och under en begränsad tid. Det är framförallt två viktiga regler i sjukförsäkringen som utredningen inte brytt sig om att förändra/ta bort. Dels

Sverige är ett land som gärna stoltserar med sin omfattande rättssäkerhet. Men på ett viktigt område finns det mycket att önska – det handlar om rättssäkerheten för landets alla småföretagare. Problemet är stort, det visar en enkel sökning på nätet, och allra störst är det när motparten heter Skatteverket. Google ger sida på sida med

I riksbankslagen 5 kapitel 2 paragraf står att ”sedlar och mynt som ges ut av riksbanken är lagliga betalningsmedel”. Det betyder att i Sverige gäller svenska sedlar och mynt, alltså svenska kontanter, som betalningsmedel. Men allt färre bankkontor accepterar kontanter och antalet bankomater minskar. Denna utveckling drivs av bankerna, svenskarna har inte efterfrågat den. Detta