2013-10-03 genomförde Boston Consulting Group (BCG) en presentation av sin rapport ”Nationell strategi för Sverige – från tillväxt till välstånd”. Från Småföretagarna deltog Wiggo Lindgren och Erik Sjölander
Under den efterfölande debatten framkom några intressanta kommentarer:
- Svanberg angav att fungerande lärlingssystem är den enskilt viktigaste frågan för Sverige och att vi inte ska ha någon övertro på att stordriftsfördelarna ska bestå
- Rune Andersson efterfrågade fokus på motorn, entreprenören, och inte lika mycket bränslet (innovationer och akademiska grader)
- Fölster tog upp frågan om finessen med att mäta resultat (i stället för försök) för att få ersättning
- Göran Sandberg beskrev exempel från Israel där riskkapital fungerat i anslutning till universitetsmiljö
- Politikerna var i valkampanj, och kanske var det därför de inte bidrog till något konkret
- Felländer beskrev behovet av förenklad byggprocess, som om allt måste ske i Stockholm…
Från rapporten kan man fundera över några uppgifter:
- ”ombudsmän” anses goda företrädare för framtidsriktning, och dessutom ska dessa inte vara helt unga…
- Regelverk utgör svårigheter för företagande, men frågorna var inte destinerade till SME
- Fördelar med Sverige är att vi är samarbetsinriktade med pålitliga offentliga institutioner och har ett rättvist och transparent rättsväsende (framgår inte vem som har den uppfattningen…)
- Som nackdelar uppgavs utbildning, energipriser och trögrörlig bostadsmarknad. Man kanske skulle kunnat lägga till att vi har för få småföretagare?
- Svenska multinationella företag har haft förmågan att anpassa sig till en föränderlig värld. En konsekvent utveckling och förändring har medfört att Alfa-Laval, Atlas Copco, SCA och andra företag inte är samma företag med samma produkter idag som för 30 år sedan. (Småföretagare anpassar sig också, men varför inte offentlig förvaltning och utbildningsväsende?)
- Schweiz är exempel på ett land som genomgått kontinuerlig utveckling och förändring => modernt och attraktivt!
- Syslöjd är ett obligatoriskt ämne i grundskolan, men inte företagsekonomi…
- 30-40 % av svenskar med universitetsexamen hade inget kvalificerat arbete 1 år efter examen. Samtidigt ropar många företagare efter kompetent arbetskraft…
- Utlandsfödda har 70 % högre ungdomsarbetslöshet och 4 gånger högre långtidsarbetslöshet än svenskfödda
- 60 % av utexaminerade jurister är kvinnor
- 1/3 av Sveriges entreprenörer är kvinnor
- Man har ett ålderdomligt beräkningssätt för innovationer: SME bokför inte utvecklingsprojekt som FoU! Trots detta konstaterar man att offentliga satsningar på FoU bland SME har misslyckats
- Sverige har en av EU:s lägsta nivåer på entreprenörskap
- Svenska multinationella företag bidrar negativt till utvecklingen på den inhemska arbetsmarknaden. 1987-2010 har mängden anställda i Sverige minskat med 1,8 % = 260 000 samtidigt som de i ”utlandet” ökat med 3,7 % = 643 000 anställda
- I Sverige finns det får företag 10-500 anställda (4 % av samtliga företag, men t.ex. Tyskland har det dubbla). Denna grupp är ofta familjeägda, innovativa och högt specialiserade. Hinder i Sverige uppges till regelkrångel och finansieringsproblem
- I internationella jämförelser är svensk skatt på kapital låg, men hög på arbete! (aktieoptioner beskattas som lön med 57 % i Sverige och som kapital med 20 % i USA)
- Passiva investerare som bara bidrar med kapital beskattas lägre än aktiva ägare i Sverige! (Snacket om intelligent kapital är genomskådat!)
- Det verkar inte finnas något samband mellan höga kostnader och hög kvalitet inom svensk sjukvår och utbildning (kanske t.o.m. tvärt om)
- Att låta ersättningar till t.ex. sjukvård kopplas till resultat i stället för antal ingrepp ger positiva resultat (att belöna lyckade operationer i stället för utförda operationer oberoende av resultat)
- Sjukvårdskostnaderna utgör 9,4 & av Sveriges BNP och ökar 20 % snabbare än BNP p.g.a. åldrande befolkning, snabb teknisk utveckling och större krav från patienter (Borde inte åtminstone de två senare skälen utgöra grund för effektivisering?)
- På OECD-nivå finns ingen korrelation mellan utgifter för utbildning och dess kvalitet. Sverige har ökat kostnaderna per grundskoleelev med 20 % mellan år 2000 och 2009, samtidigt som skolresultaten försämrats i internationella jämförelser
- Ökad transparens kring lärares prestationer visar sig förbättra lärareffektivitet och studieresultat
- En kanadensiskt kirurg som utför 1 000 starroperationer/år har 8 gånger bättre resultat än en som gör ¼ så många operationer (250 st/år)
- Globalisering medför minskade inkomstskillnader mellan nationer, men ökade inom nationer
- Långtidsarbetslösheten utgör c. 30 % och ökar långsamt
- Sverige har jämförelsevis höga minimilöner
- Rekommendationer från BCG är att satsa på ”entreprenörskap och företagstillväxt”, ”avlägsna regelverk och strukturella hinder som försvårar förändring” m.m.
