Miljöpartiet vill ta ansvar för nya jobb

Miljöpartiets budgetmotion som släpptes häromdagen är väldigt grön med 44 miljarder under 3 år för en grön omställning. Småföretagarnas Riksförbund är emellertid mer intresserat av vad som finns i budgeten när det gäller småföretagsfrågor och det finns en hel del intressant och bra. Allt måste dock finansieras och där finns det mindre populära saker.

Temat för motionen är Ansvar för framtiden och en underrubrik är Ansvar för nya jobb.

”Alla människor har rätt till arbete och egenförsörjning. Detta kräver ett dynamiskt näringsliv där människors kreativitet och skaparlust lägger grunden för nya jobb”

”Villkoren för entreprenörskap och företagande måste vara goda”

”Miljöpartiet föreslår en rad reformer för ett gynnsamt företagsklimat där fler vågar starta företag och som ger förutsättningar för företag att växa och anställa fler”

SFR kan bara konstatera att MP har fattat precis vad det handlar om och faktiskt finns det i motionen flera förslag till reformer som småföretagarna kan ta till sitt hjärta.

 De två stora hindren för småföretagare att växa och anställa fler människor har av de flesta initierade angivits vara höga arbetsgivaravgifter och sjuklöneansvaret för företagen under de två första veckorna av sjukskrivningen.

SFR har i mängder av pressreleaser, i kontakter med riksdagsledamöter och i artiklar på vår hemsida påpekat detta. Vi märker nu att det börjar ge resultat. I budgetmotionen från MP ses nu de hittills största stegen mot att uppfylla våra krav på halverade arbetsgivaravgifter och total skrotning av arbetsgivarnas sjuklöneansvar. En bit på vägen om inte ända fram .Miljöpartiet föreslår en permanent sänkning av arbetsgivaravgifterna med 12 miljarder.Den föreslagna reformen innebär att avgifterna sänks med 10 procentenheter på en lönesumma upp till 830 000 kronor. Egenavgifterna sänks i motsvarande grad. Genom detta skapar man ”en profil som särskilt underlättar för de mindre företagen”

SFR ser därmed möjligheter för de minsta företagen att få bättre ekonomi och fundera över att anställa ytterligare någon person i företaget. Därmed har ett steg tagits mot tillväxt bland småföretagarna. Det andra steget mot en större benägenhet att växa hos småföretagen är, menar SFR, ännu mera avgörande eftersom det tar bort en stor risk vid nyanställningar. MP vill helt avskaffa sjuklöneansvaret för företag med upp till tio anställda. Det innebär en kostnad för staten, enligt MP, på 2,1 miljarder kronor brutto men en del återförs till staten genom att bolagsskatteintäkterna ökar.

Genom enkäter och undersökningar som SFR, och andra, gjort bland småföretagarna har det visat sig att sjuklöneansvaret är det enskilt största hindret för dem att anställa. Man vågar helt enkelt inte utsätta sig för risken att både betala sjuklön och betala ytterligare en lön för en ersättare eller som företagare slita ännu mer genom att försöka göra jobbet själv. Skulle detta reformförslag gå igenom i Riksdagen kan man säkerligen vänta sig en lättnadens suck bland småföretagarna och en större benägenhet för nyanställningar.

Det skulle dessutom ha en effekt ur regelkrångelsynpunkt eftersom systemet med sjuklöneansvar är byråkratiskt och krångligt och ökar företagens administrativa börda. Hur många av dagens småföretagare känner till det ”högkostnadsskydd” som infördes 2010-07-01 och vet hur det skall hanteras.

Regelkrångel är en annan punkt som MP riktar in sig på i sin budgetproposition. Man säger, liksom många andra att ”det måste vara enkelt att starta och driva företag”. Man säger också att ”regelkrångel hindrar särskilt mindre företag från att växa och utvecklas”

I en överenskommelse med de borgerliga partierna 2006 fastlades att företagens regelbörda skulle minska med 25 % fram till 2010 vilket den borgerliga regeringen inte på något sätt lyckats med. Resultatet blev enligt Regeringens egen utsago 2010 bara 7 %. Dessutom upplever, enligt Näringslivets regelnämnd, 73 % av landets företagare, inte att regelbördan minskat.

MP vill därför att ytterligare pengar anslås till olika myndigheter för att påskynda arbetet med att ta fram konkreta åtgärder på hur regelbördan kan minskas inom olika ansvarsområden. SFR har granskat utfallet av regelförenklingsarbetet sedan valet 2006 och har vid upprepade tillfällen kritiskt kommenterat detsamma. Det har, som sagts, varit mycket prat och lite verkstad.

Mot bakgrund av att 96 % av alla företag i Sverige är småföretag med mindre än 10 anställda (enligt SCB Företagsstatistik 2011) är de ovanstående reformförslagen av yttersta vikt för att stärka företagens förtroende för Svensk näringspolitik och för att skapa optimism och vilja till nyanställningar. Småföretagen har en avgörande betydelse för Sveriges ekonomi. Det tycks alla mer eller mindre vara överens om.

Småföretagarnas förutsättningar för bättre ekonomi och tillväxt har alltså i förslagen från MP fått stöd med bortåt 15 miljarder kronor. Det beror naturligtvis lite på hur man räknar men en snabb genomgång pekar på detta.

MP vore naturligtvis inte ”de gröna” om det inte dessutom fanns stora satsningar på en grön omställning av politiken. Budgetpropositionen innehåller inte mindre än 44 miljarder fördelat över 3 år på transportsektorn, energieffektivisering och förnybar energi, biologisk mångfald, globala klimatåtgärder med mera.

MP vore naturligtvis inte ”de gröna” om inte delar av finansieringen av reformförslagen vore av sådan art att den förväntas bidra till ett grönare samhälle.

Det för småföretagarna mest kontroversiella förslaget till finansiering är införandet av en ”lastbilsskatt” alltså en skatt på den tunga vägtrafiken för att betala de kostnader som man säger inte täcks av koldioxidskatten. Skatten föreslås bli 14 kronor per mil och SFR kan väl föreställa sig reaktionerna från Sveriges åkeriföretag på detta förslag. Man kommer säkert att hävda att förslaget utgör ännu en spik i kistan för Svenska åkare som näst intill förgäves kämpar mot osund konkurrens från olagliga transporter genom utländska åkare på de Svenska vägarna.

Ett annat finansieringsförslag som kommer att vålla debatt är höjning av koldioxidskatten som motsvara en höjning av bensinpriset med ca 70 öre per liter.