Regeringen vill lagstadga om studiemotivation

Ordet skoltrötthet är närmast tabu i vårt land. Ett land som i fornstora dagar låg i topp när det gäller lärande och skolresultat. Ett land där elever fick god undervisning och därefter bra jobb. Riktiga jobb med god lön som gav möjlighet till egen försörjning och till och med egen bostad.

Med åren har skolan blivit längre med fler obligatoriska studieår och mer kvalificerad undervisning. Detta är naturligtvis rätt för många men inte för alla. Alla är inte, hör och häpna, lämpade att läsa en mäng teoretiska ämnen som av en del upplevs som enbart jobbiga och kanske till och med meningslösa. Då infinner sig med automatik just det som kan kallas skoltrötthet och det får mycket negativa resultat. Redan i den lagstadgat obligatoriska nioåriga grundskolan faller många elever ur ramen och får inte godkända betyg vilket naturligtvis är mycket oroande i sig men lösningen på detta problem ligger inte i att lagstadga om fler obligatoriska år i skolan.
Det kommer alltid att finnas en vis del av våra barn och ungdomar som inte har fallenhet för teoretiska studier men som skulle kunna ta sig fram i livet på annat sätt. Att tvinga dessa till att ”sitta kvar” i skolan ännu fler år dömer dem automatiskt till arbetslöshet.

Det finns, menar vi, andra sätt. Många praktiska och nödvändiga yrken lär man sig bättre ute på en arbetsplats än i skolbänken. Småföretagarnas Riksförbund tror att många ungdomar som inte lyckas med sina teoretiska studier skulle finna sig mycket bättre tillrätta om de fick lära sig ett praktiskt yrke direkt ute i arbetslivet som lärling på ett fungerande företag. Andra färdigheter skulle kunna utnyttjas Arbetsdisciplin, ansvarstagande och självkänsla kan uppnås med ordning och reda i livet som resultat.
Vägen till fungerande lärlingssystem som skulle kunna ge ungdomar ett sådant inträde på arbetsmarknaden tycks vara krånglig i Sverige. Alliansen införde de så kallade YA-jobben som kräver att arbetsgivaren skall sluta kollektivavtal med facket innebärande fastlagda minimilöner och annat som gör att merparten av landets småföretagare diskvalificeras eller blir tämligen ointresserade av anställningsformen. Att anställa en lärling är inte lönsamt förrän ganska lång tid har gått. Intill dess är lärlingen en ren kostnad för arbetsgivaren. Med små ekonomiska marginaler i företaget är detta inte attraktivt.

Det senaste utspelet finns i den nya regeringens budgetförslag. Det går ut på inrättande av s.k. traineejobb där staten fullt ut finansierar kostnaderna för att anställa ungdomar som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Tanken är att dessa jobb skall inrättas framför allt inom vård och omsorg med kommuner och landsting som huvudmän. 3 600 jobb skall tillkomma under 2015 och 9 000 under 2016. Varför inte också satsa en del pengar på att småföretagen skulle få ekonomiska möjligheter att lönsamt anställa lärlingar. Vi är övertygade om att många små företag med full kostnadstäckning under det första året skulle ta chansen att försöka expandera sin verksamhet. Ett lärlingsjobb skulle säkerligen i stor utsträckning leda till fast jobb. Småföretagarna tror att det skulle ge minst lika många jobb som de aviserade traineejobben. Eller fler.

Kontakta oss

Småföretagarnas Riksförbund
E-post: info@smaforetagarna.se
Telefon: 042-342850
Fakturafrågor/medlemstjänst: 0200-380370
E-post: faktura@smaforetagarna.eu

NYHETSBREV

Vill du ha vårt nyhetsbrev? Skriv in din mail nedan!

Scroll to Top