Sveriges skeva tillväxt

Sedan 2006 har drygt 240 000 nya jobb tillkommit i Sverige. Men den geografiska fördelningen av tillväxten är mycket skev. Hela 93 procent av jobbtillväxten har skett i och omkring Stockholm, Uppsala, Göteborg och Malmö. I Jämtland har sysselsättningen samtidigt minskat med nästan en procent. Överlag har Sveriges mer glesbefolkade delar upplevt en dystrare utveckling. I många fall dräneras de på investeringar, företag och talanger. Som en ny rapport från Småföretagarnas Riksförbund visar är dock utvecklingen inte skriven i sten. Vissa glesbebodda kommuner går mot strömmen och håller nere arbetslösheten. Nyckeln ligger i att förlita sig på jobbskapande i nya företag.
 
Småföretagarnas Riksförbund har undersökt den relativa betydelse som nya företag spelar för jobben i de 110 kommuner i Sverige som har en låg befolkningstäthet. Vår utgångspunkt är hur stor andel av den totala sysselsättningen som finns i nystartade företag. Ett vanligt perspektiv är att landsorter och landsbygd framförallt präglas av nödvändighetsbaserat företagande. Det betyder att företagande är den lösning som allmänheten tar till när de inte lyckas finna en anställning. I så fall borde de kommuner där störst andel av jobben finns i nya företag vara de där bristen på jobb är som störst.
 
Vi finner att sambandet är raka motsatsen. Varje procentenhets högre nivå av andelen anställda som verkar i nystartade företag sammanhör med 0,62 procentenheter lägre arbetslöshet och hela 2,2 procentenheters lägre ungdomsarbetslöshet. Annorlunda uttryckt uppvisar de 10 kommuner som har högst nivå av nyföretagsamhet 32 procent lägre arbetslöshet och 47 procent lägre ungdomsarbetslöshet än genomsnittskommunen.
 
I Jämtlands mer glesbefolkade kommuner varierar andelen i nya företag från 2,1 procent i Ragunda och Strömsund till 3,5 procent i Åre. Den omfattande turismen till länet medför att nyföretagsamheten är högre än i andra delar av landet. I många andra delar av landet finns genuint sårbara kommuner, vars arbetsmarknad skulle kollapsa om ett eller ett par större arbetsgivare lades ned. Tack vare småföretagandet är så inte fallet i Jämtland. Samtidigt är ungdomsarbetslösheten i Jämtlands sex glesbefolkade kommuner, bortsett från just Åre, relativt högt. Det finns goda skäl att förbättra det lokala företagsklimatet, så att företagen i större utsträckning kan bidra till jobbskapande.
 
Att skapa bättre förutsättningar för nyföretagande är förstås enklare sagt än gjort, med tanke på att mycket av besluten fattas på statlig nivå. Men samtidigt är det välkänt att kommunpolitiker kan lyfta utvecklingen genom att erbjuda god service till företagen, inte driva egna kommunala företag utifrån skev konkurrens, och ge bygglov till nya verksamheter. På statlig nivå kan mycket göras kring krångliga och dyra regelverk och höga skatter. Den stora frågan är varför det sägs så mycket, men görs så lite, för att lyfta det lokala företagandet.
 
 
Erik Sjölander, näringspolitisk expert Småföretagarnas Riksförbund
 
Nima Sanandaji, författare av rapporten “Kommuner som går mot strömmen”