Ungdomsarbetslöshet – lärlingssystem

Ungdomsarbetslösheten i Sverige ligger på ca 25 % enligt EU:s definitioner. Det är inte sämst i klassen men långt värre än i länder som har väl fungerande lärlingssystem. Tyskland, Nederländerna, Österrike och Schweiz ligger väl under 10 %. Danmark ligger strax över 10 %.

Det är inte särskilt långsökt att tro att ambitiösa lärlingssystem håller ungdomen sysselsatt på ett mycket bra sätt.

Av de ca 160 000 ungdomar som år 2010 räknades som arbetslösa var ca 75 000 heltidsstuderande som sökte helg- eller sommarjobb. Räknar man inte in dessa var ungdomsarbetslösheten nere på under 15 %. Fortfarande en mycket hög siffra som oroar. Fortsätter man att titta på denna grupp på ca 85 000 så finner man att ca 70 000 av dessa inte avslutat sin gymnasieutbildning. Detta räknestycke visar med all önskvärd tydlighet var stora delar av problemet ligger.

Den svenska skolan anses ha blivit sämre och sämre under många år och allt fler ungdomar får svårare att hävda sig på arbetsmarknaden. Detta må vara sant och internationella jämförelser visar också på detta. Det diskuteras olika åtgärder för att förbättra svensk skolundervisning och självfallet skall alla tänkbara ansträngningar läggas på detta. Undervisningen i svenska skolor skall vara i världsklass. Allt annat är ett misslyckande.

En annan sak som är lite känsligare att diskutera är om inte en del ungdomar skulle göra totalt sett bättre ifrån sig om de inte behövde så mycket teoretiskt pluggande utan i huvudsak fick jobba med mer praktiska saker som de kanske bättre är lämpade för. Alla har inte som man kunde säga förr ”läshuvud” men så tycks man inte få säga i dag. Alla ska ha en teoretisk utbildning upp till en viss nivå annars anses man missa chanser till att gå vidare i livet. Lyckas man inte med detta är det skolans fel.

En nyligen gjord undersökning visar att inom EU-15 har de länder med ojämförbart lägst ungdomsarbetslöshet också välfungerande lärlingsprogram. Alla ligger under 10 % enligt EU definitionen där Sverige ligger på ca 25 %. Att det finns ett samband torde vara obestridligt.

Det görs olika försök med lärlingsutbildning i Sverige men något helhetsgrepp där man verkligen studerar hur det fungerar i länder som är bra på detta tycks inte vara aktuellt. Det finns de som hävdar att lärlingssystem med lägre ingångslöner cementerar lägre löner längre fram men det finns exempel på att så inte är fallet.

I Nederländerna med låg ungdomsarbetslöshet och fungerande lärlingssystem är ingångslönen för lärlingar låg men växer snabbt redan under lärlingstiden till normallön. Det borde finnas möjligheter att finna en svensk modell som passar den svenska arbetsmarknaden. Samarbetet mellan skola och näringslivet måste förbättras avsevärt så att ungdomar som så önskar kan få en bättre och snabbare väg in i arbetslivet.

Småföretagarna lade för ett par år sedan fram en ingående presentation av hur lärlingssystemet fungerade i Österrike. Det mesta av vad som skrevs då är fortfarande helt aktuellt. Vi har även i ett annat sammanhang tittat på hur det fungerar i Danmark. Något för svenska riksdagsledamöter att studera och att därefter verka för en svensk modell.

Kontakta oss

Småföretagarnas Riksförbund
E-post: info@smaforetagarna.se
Telefon: 042-342850
Fakturafrågor/medlemstjänst: 0200-380370
E-post: faktura@smaforetagarna.eu

NYHETSBREV

Vill du ha vårt nyhetsbrev? Skriv in din mail nedan!

Scroll to Top