Debattartikel; Ungdomsarbetslöshet

Ungdomsarbetslösheten är utan tvekan ett av Sveriges absolut största problem. Enligt den officiella statistiken uppgick ungdomsarbetslösheten till 25 procent under första kvartalet i år – betydlig högre än hos våra grannländer Danmark, Finland och Norge. Även om man räknar bort dem som studerar på heltid är arbetslösheten fortfarande hög i den här ålderskategorin – ca 12 procent.

Hur ska då den höga ungdomsarbetslösheten bäst bekämpas och var ska satsningarna sättas in? För det första kan konstateras att utbildning är en efterfrågad kvalitet hos arbetsgivare. Allt fler företag uppger att de har svårt att hitta rätt kvalificerad arbetskraft, vilket många gånger innebär att tomma platser förblir tomma hos företagen den höga arbetslösheten till trots. Satsning på utbildning är därför en viktig komponent i en politik för att öka ungdomars anställningsbarhet och därigenom minska arbetslösheten inom ålderskohorten.

För det andra kan konstateras att det i huvudsak är mindre företag som anställer yngre. Fyra procent av samtliga anställda i företag med 1-9 anställda utgörs av individer mellan 15 och 19 år. Det är en nästan dubbelt så stor andel som för de största företagen. Även ålderklassen 20-24 år är betydligt mer representerad bland de minsta företagen jämfört med största.

Ser man till den absoluta storleken på antalet anställda bland företagen framkommer att merparten återfinns i de små och medelstora företagen för samtliga ålderskohorter. Små och medelstora företag förefaller därför inte enbart vara viktiga för sysselsättningen generellt sett, utan i synnerhet för sysselsättningen bland de yngre. En politik för små och medelstora företag kan därför även ses som en politik för ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet med fokus riktat mot ungdomar.

Detta pekar på att regeringen måste se ungdomsarbetslösheten som en del i ett större sammanhang. Det står klart att det är ett flertal faktorer som spelar in:

o Utbildningsnivån bland unga

o Rörligheten bland unga – både viljan att flytta dit jobben finns, men även möjligheten att finna bostad

o De institutionella faktorerna – dvs. de arbetsrättsliga regler som existerar, både i form av anställningsskydd och turordningsregler

o Näringslivspolitiken

o Skatter

Det är min övertygelse att vi måste ta ett samlat grepp på ungdomsarbetslösheten och där fler olika politikområden spelar in. Framför allt näringslivspolitiken och det institutionella ramverk som i flera fall hindrar unga att ta ett jobb som de är kvalificerade för att ta eller hindrar företagen att anställa en ungdom som de inte vet vilken produktivitet de har.

Vill man lösa problemet med ungdomsarbetslösheten är det inte nya AMS projekt som ska till, det är satsningar på småföretagandet som ger resultat.

För ytterligare information kontakta:

Leif Svensson

Förbundsordförande

E-post: leif.svensson@smaforetagarna.eu
Vxl; 042 – 34 28 50
————————————————————————————————————Småföretagarnas Riksförbund är en oberoende, rikstäckande organisation med uppgift att främja privat företagsamhet med särskild inriktning på små företag. Förbundet är partipolitiskt, etniskt, religiöst och kulturellt obundet. Det skall driva opinionsbildning för liberal marknadsekonomi, enskilt ägande och rättssäkerhet samt främja utvecklingen av nyföretagande och internationell integration.