Regeringar i alla färger säger sig vilja satsa på småföretagen. Man vill göra det enklare att anställa, underlätta tillväxt och minska regelkrånglet. En modernisering av LOU skulle bidra till alla de ambitionerna.
De politiska idéerna avlöser varandra i försöken att glädja de småföretag som utgör 99,4 procent av Sveriges företag. Problemet är att väldigt lite händer i praktiken. Men vad sägs om att ge småföretagen möjlighet att kunna öka omsättningen med 600 miljarder kronor? Skulle inte det vara ett starkt incitament för att växa och anställa?
Varje år sker offentliga upphandlingar till ett värde av cirka 600 miljarder kronor i Sverige. Det är cirka 600 000 kronor för varje svenskt företag – en hisnande siffra. Rimligt vore att alla företagare kastade sig över chansen att få del av den kakan, men enligt Tillväxtverket deltog endast 12 procent av Sveriges småföretag i en offentlig upphandling förra året. Varför, vill de inte växa? Jo, samma undersökning visar att 68 procent av småföretagen har tillväxtambitioner. I den här paradoxen ligger ett problem – för företagen och för det offentliga Sverige.
Att underlätta för mindre företag att delta i – och vinna – offentliga upphandlingar skulle innebära ett jättekliv framåt för alla de politiker som är ärliga i sin intention att vilja satsa på småföretagen. En sjuklönedag hit eller dit är bra, men en kaka värd 600 miljarder kronor är bättre. I motsats till andra initiativ är det också en åtgärd som inte kostar något – tjänsterna ska ändå upphandlas. Upphandlande myndigheter kommer tvärtom att tjäna på det i form av tillgång till innovativa och pigga småföretagares idéer och kompetens.
Dessutom skulle fler småföretag i upphandlingarna innebära:
- Fler anbud. 2013 deltog i snitt 4,6 budgivare i varje upphandling och i vissa branscher var siffran så låg som 2,5 budgivare. 13 procent av alla upphandlingar såg bara en budgivare.
- Bättre använda skattekronor. Större konkurrens kommer att förbättra kvaliteten och rimligtvis också sänka priset på tjänsterna.
- Rättvisa. En grundprincip i LOU är att myndigheter, kommuner eller landsting inte får gynna ett speciellt företag eller utestänga andra.
Så hur lockar vi småföretagen till upphandlingarna?Ett svar är att vi måste göra det mindre krångligt. ”Regler kring offentlig upphandling” ligger högt på listan när företagen får ange de största hindren för tillväxt. Med 100-tals regler och skallkrav har småföretagen varken tid, ork eller kunskap att lägga resurser på ett ”kanske”. Vi måste anpassa LOU så att den passar alla företag – inte bara de med muskler nog att riva en mur av byråkrati.
Det är också dags att vi börjar värdera affärsmässighet och kvalitet före pris. Tyvärr går utvecklingen åt fel håll. 2013 blev ”lägsta pris” för första gången det vanligaste tilldelningskriteriet i offentliga upphandlingar, enligt Konkurrensverket. Vid ”lägsta pris” ska kontrakt tilldelas den som till lägst pris uppfyller kraven. Ytterligare kvalitet, utöver kraven, spelar ingen roll. Vid ”ekonomiskt mest fördelaktiga anbud”, som tidigare var det vanligaste tilldelningskriteriet, vägs pris och kvalitet samman.
Det här är en tråkig utveckling som knappast kommer att få fler småföretag att lämna anbud i upphandlingar. Inte heller kommer den att förbättra driften av det offentliga Sverige.
För ytterligare information kontakta:
Leif Svensson
Förbundsordförande
E-post: leif.svensson@smaforetagarna.eu
På hemsidan; www.smaforetagarna.se
Vxl; 042 – 34 28 50
——————————————————————————————————————————-Småföretagarnas Riksförbund är en oberoende, rikstäckande organisation med uppgift att främja privat företagsamhet med särskild inriktning på små företag. Förbundet är partipolitiskt, etniskt, religiöst och kulturellt obundet. Det skall driva opinionsbildning för liberal marknadsekonomi, enskilt ägande och rättssäkerhet samt främja utvecklingen av nyföretagande och internationell integration.
