I regeringens höstbudget vigs 8,5 miljarder kronor till att skapa nya jobb. Men en närmare titt på de siffrorna visar att man använt ett minst sagt inkluderande förhållningssätt till vad som kan slängas in i begreppet jobbskapande. 5,5 miljarder läggs nämligen på fler bostäder, snabbare byggande och bättre boende.
Det är naturligtvis angeläget, och visst kan en rörligare bostadsmarknad bidra till en rörligare arbetsmarknad, men man kan diskutera huruvida det kan sägas vara en ”satsning på jobben”. 300 miljoner kronor läggs till exempel på budgetposten ”marksanering” – nästan dubbelt så mycket som på ”innovativa och växande företag” som man finner några rader ner i samma tabell.
Marksaneringen kostar dessutom nästan lika mycket som hela satsningen på fler och växande företag – i alla fall om man räknar bort de 120 miljoner som regeringen lägger på en upprustning av Göta Kanal. En upprustning som säkert kan gynna besöksnäringen men kanske ändå skulle ha passat bättre under en annan budgetpost än just jobbskapande.
En dryg miljard går till det som kallas aktiv arbetsmarknadspolitik, bland annat 300 miljoner till Samhall och 166 miljoner till ”aktiva insatser för långtidsarbetslösa”. Viktiga insatser men långt från de 8,5 miljarder som trumpetats ut.
Det största problemet är dock inte putsningen av siffrorna utan i stället hur man finansierar dessa satsningar på marksanering och annat. De skrotade arbetsgivaravgifterna för unga riskerar att leda till en ökad ungdomsarbetslöshet över hela Sverige. Restaurangbranschen är ett talande exempel. Där är 39 procent av de anställda 26 år eller yngre, och var tredje person är dessutom utrikesfödd. I en bransch där rörelsemarginalerna ligger på i genomsnitt 2 procent säger det sig självt att fördubblade arbetsgivaravgifter för 4 av 10 anställda blir ett slag i magen.
Det försämrade ROT- och RUT-avdragen riskerar tyvärr också att få stor effekt, både på arbetslösheten och på svartjobben. Hur regeringens satsning på traineejobb faller ut återstår att se, men nog känns systemet än så länge allt för krångligt för att bli en succé.
Vad finns då att hitta i Alliansens numera fyra skuggbudgetar? Här handlar det så klart mycket om att motivera människor till att vilja arbeta. Moderaterna satsar därför 9 miljarder kronor på sitt ”första jobbet-avdrag” som kommer att sänka skatten för dem med låga inkomster med upp till 2 000 kronor per år. Kristdemokraterna har ett liknande förslag som bygger på att de första 500 000 kronorna man tjänar ska vara undantagna från skatt.
Moderaterna vill även, tvärtemot regeringen, utöka RUT till att även omfatta flyttjänster. Dessutom vill man sänka kravet på aktiekapital från 50 000 till 25 000 kronor för att underlätta för företagare att starta aktiebolag. Ett bra och rimligt förslag, inte minst eftersom ett aktiebolag underlättar för företag som vill anställa.
Ännu ett fråga där regeringen går i total polemik med bland annat Moderaterna och Folkpartiet är den om hur arbetande seniorer ska beskattas. Medans regeringen höjer arbetsgivaravgifterna för dem som vill anställa ålderspensionär så vill Moderaterna göra det motsatta – de vill att ett förstärkt jobbskatteavdrag ska införas för dem som fyllt 64 och fortsätter att arbeta. Att göra det svårare eller lättare för äldre och kompetenta medarbetare att fortsätta jobba – det är frågan.
Det är dock i Centerns budgetförslag som vi hittar det kanske kraftigaste verktyget för att fler ska vilja anställa. Man föreslår nämligen att arbetsgivaravgifterna slopas helt för den första anställda i ett företag. Rabatten ska gälla i två år och upp till den del av lönen som understiger 180 000 kronor per år. Äntligen ett incitament som gör skillnad – och som alla förstår.
För ytterligare information kontakta:
Leif Svensson
Förbundsordförande
E-post: leif.svensson@smaforetagarna.eu
På hemsidan; www.smaforetagarna.se
Vxl: 042 – 34 28 50
——————————————————————————————————————————–Småföretagarnas Riksförbund är en oberoende, rikstäckande organisation med uppgift att främja privat företagsamhet med särskild inriktning på små företag. Förbundet är partipolitiskt, etniskt, religiöst och kulturellt obundet. Det skall driva opinionsbildning för liberal marknadsekonomi, enskilt ägande och rättssäkerhet samt främja utvecklingen av nyföretagande och internationell integration.
