Sverige kan klara konkurrensen – vad som saknas är en vilja till förändring

För bara några år sen jämfördes den svenska ekonomin av internationella bedömare med Pippi Långstrump. Idag har bilden av en stark svensk ekonomi bytts ut mot pessimism. Kronan är i fritt fall och Ericsson befinner sig i stora problem. Ekonomin förväntas växa i långsam fart framöver. 

Så beskriver den internationella affärstidningen Bloomberg läget i Sverige. Andra bedömare stämmer in och pekar på att mycket av tillväxten under senare tid har drivits av en bostadsbubbla och ökad belåning hos hushållen. Läget är allvarligt, inte minst om vi tänker på hur beroende Sverige är av ett fåtal storföretags verksamheter. Sverige behöver snabbt få fart på tillväxten hos nya och växande företag. Annars finns en klar risk för att välståndet urholkas i en nära framtid.

Sverige är ett rikt välfärdssamhälle. Men välståndet bygger i stor utsträckning på de exportintäkter som ett fåtal storföretag skapar. Ett litet handfull företag står för den stora merparten av Sveriges högteknologiska export och för över hälften av de samlade investeringarna i forskning och utveckling. Problemet är bara att dessa företag, som ofta har mer än hundra år på nacken, håller på att möta skarp konkurrens från utländska aktörer. För bara någon generation sen hade svenska företag ett nästan ointagligt försprång i termer av teknologi, kunskapsnivå bland medarbetarna och starka internationella varumärken jämfört med företag i länder som Indien och Kina. Idag konkurrerar också omvärlden med kunskap. Under snabb tid har svenska Ericsson trängts undan i internationella marknader av kinesiska företag som Huawei. Andra svenska storföretag känner också av den snabbt ökande konkurrensen.

Minst lika allvarligt för Sveriges del är att storföretagen är allt mindre svenska och alltmer internationella. Inte bara produktionen, utan också de mest avancerade jobben skapas i hög grad utomlands. Mellan 2003 och 2013 ökade till exempel antalet anställda som verkar med forskning och utveckling med cirka 25 500 personer i svenska internationella koncerner. Men bara en tiondel av jobben skapades i Sverige. Majoriteten av jobben kom till i asiatiska länder som Kina och Indien.

Poängen är inte att Sverige saknar förmåga att konkurrera med omvärlden. Vi kan klara konkurrensen. Men för att göra det måste Sverige börja förlita sig på nya framgångar, inte som vi gjort hittills förvänta oss att ett litet antal företag som grundades i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet ska dra det stora lasset. Idag finns många framgångsrika småföretag i Sverige. Den stora utmaningen är att de sällan växer sig framgångsrika. Sverige har ett stort underskott av medelstora företag som exporterar till omvärlden. Det är därför som exporten, som är källan till samhällets välstånd, kan kollapsa om några fler storföretag går samma öde till mötes som Ericsson. Eller för den delen om storföretagen fortsätter att gradvis förlägga sin produktion utomlands.

Det saknas inte insikt om vad som krävs för att skapa bra villkor för nya och växande företag. Lärlingssystem som kan bana väg för företagens kompetensförsörjning, reformer som gör det enklare för företag att växa genom att locka till sig investeringar, rimliga skatter och minskad offentlig byråkrati är alla viktiga pusselbitar. Vad som saknas är en vilja till förändring. I Sverige har vi vant oss vid att förlita oss på det välstånd som skapas av gamla storföretag, och av hushållens ökade belåning. Det är inte en hållbar modell. Snart riskerar vi att vakna upp till ett Sverige som fallit efter i den internationella konkurrensen. Då kommer politiker från höger till vänster inse behovet av förändring. Vore det inte smartare att agera redan idag för att säkra framtidens välstånd?

Nima Sanandaji
teknologie doktor och utredare

Leif Svensson
förbundsordförande
Småföretagarnas riksförbund