Österrikiska lärlingssystemet

En kortfattad presentation av ett framgångsrikt lärlingsgymnasium. Upprättad av medlem i Småföretagarnas Riksförbund, Bengt-Åke Printz.

Sammanfattning

Österrike har sedan årtionden valt att utveckla sin gymnasieskola efter två linjer, dels en högklassig teoretisk gren och dels en gren som förutom gymnasieundervisning i basämnen domineras av lärlingsutbildning. Hela 40% av dagens 16-åringar väljer lärlingsalternativet där man har över 200 olika yrkesutbildningar att välja mellan. Teoretisk utbildning kombineras med lärlingstjänstgöring. Huvudadministratör för lärlingsverksamheten är Handelskamrarna, i vilka det stora flertalet företag är medlemmar. Lärlingsungdomarna lyfter lön under hela sin gymnasietid. Effekten av systemet är att Österrike kan glädja sig åt en betydligt lägre ungdomsarbetslöshet jämfört med Sverige. Hälften av ungdomarna kommer ut tidigare i förvärvslivet samtidigt som det teoretiska gymnasiet kan hålla höga kunskapskrav intakta.

Det torde vara ställt utom alla tvivel att det österrikiska samhället i hög grad gynnats av sin  väl integrerade och väl sedda  lärlingsutbildning.

Syftet med presentationen

SFR driver kravet att ett modernt organiserat lärlingsgymnasium måste skapas i Sverige. Det har hittills varit otacksamt att ta upp denna fråga i den politiska debatten. Orsaken är i huvudsak kopplad till det socialdemokartiska partiets och de fackliga organisationernas ovilja att ens diskutera saken.
Socialdemokraterna har under sitt långa maktinnehav i stället satsat på att alla ungdomar skall genomgå en treårig gymnasieskola enbart baserad på teoretisk utbildning. Det lärlingssystem som fanns i Sverige så sent som på 50-60-talet avvecklades av Socialdemokraterna i samförstånd med de fackliga organisationerna. Här finns nu ett konkret exempel på hur ett väl skött lärlingssystem utvecklats med åren i Österrike, ett land som för flera år sedan passerade Sverige i OECD:s välståndsliga.

Syftet med att visa upp exemplet Österrike är naturligtvis att stärka upp och konkretisera SFR:s argumentation. Det är väl känt att även Tyskland har en med Österrike överensstämmande lösning för lärlingarna.

Hur kommer det sej att Sverige med en helt intakt produktionsapparat (såväl människor som maskiner) efter andra världskriget valde att avveckla lärlingssystemet medan Österrike med en påtagligt krigsskadad industri i stället har valt att ambitiöst, successivt utveckla och modernisera sitt lärlingssystem, så att det i dag utgör en av grundpelarna i det österrikiska skolsystemet. Orsaken ligger till en del i att Österrike förlorade många människor i arbetsför ålder under kriget och det var nödvändigt att så fort som möjligt få ut ungdomarna i den produktion som fanns. Det är ändock förvånande att de båda länderna utvecklats så olika härvidlag. Orsaken står att finna i olika politiska värderingar och därav följande politiska beslut.

Inför ett komplett lärlingssystem – Lärlingsgymnasiet

SFR driver kravet att ett med Österrike snarlikt system måste skapas i Sverige.

Lärlingssystemet generellt i Österrike

Lärlingssystemet i Österrike är reglerat i en statlig lagstiftning, vari de principiella grunderna läggs fast.
Ett flertal myndigheter och organisationer spelar en avgörande roll för systemets organisation, drift och vidareutveckling. En central roll har i detta sammanhang Handelskamrarna i Österrike (Wirtschaftskammer Österreich WKÖ). Andra viktiga enheter är Arbeitsmarktsservice AMS, som  motsvarar Arbetsförmedlingen i Sverige. Ytterligare en aktör är Arbeiterkammer, vilket är en organisation som företräder arbetstagarna och lärlingarna i Österrike (i Sverige har vi inte någon direkt motsvarighet till Arbeiterkammer). Härtill kommer facket, som inte minst har en roll att spela i samband med att lönerna för lärlingarna förhandlas.

Flera förhållanden har samspelat i den utveckling av lärlingssystemet som skall redovisas i det följande. Inledningsvis måste framhållas att ambitionen att vårda lärlingssystemets image i samhället och på arbetsmarknaden har haft en helt avgörande betydelse. Detta har inte kunnat ske utan att Österrike under lång tid haft regeringar (oavsett politisk färg) som insett hur viktigt lärlingssystemet är både för Österrikes ekonomi, för näringslivet och för de yngre generationerna. Härtill kommer WKÖ:s mycket höga ambitioner när det gäller att välja ut lämpliga företag och utbilda de inom varje företag ansvariga för lärlingstiden i företaget samt inte minst att löpande följa upp att uppsatta mål och krav på utbildningen i företagen fullföljs.
De fackliga organisationerna är i vart fall inte motståndare till lärlingssystemet. Men det vore fel att säga att de är drivande.

De ungdomar som avslutar sitt nionde skolår i motsvarigheten till den svenska grundskolan har i Österrike att välja mellan att söka in på det teoretiska gymnasiet eller att välja lärlingsutbildning. I samband med valet bedriver ett flertal branschorganisationer brett upplagda presentationskampanjer i syfte att dels redovisa vad de olika branscherna kan erbjuda och del uppmuntra eleverna att själva söka kontakt med branschorganisationer och enskilda företag. Större industriföretag har i regel en egen intern organisation som svarar för hur företagets lärlingsutbildning ser ut. I Österrike har nyligen införts en ”Tag die Lehre” d v s en Lärlingsdag, då alla aktörer från regering och ned till minsta småföretag manifesterar hur viktigt det är med Lärlingssystemet. Detta sker naturligtvis för att ytterligare stärka imagen.

Sett till hela Österrike väljer idag 40% av femtonåringarna lärlingsgymnasiet, som i regel är 3-årigt men kan också vara 4-årigt. Nedan visas utvecklingen åren 2006 och 2007

Första års lärlingar

2006 39.278
2007 41.146

Totalt antal lärlingar, första t o m fjärde året

2006 125.786
2007 129.740

Dessa nästan 130.000 lärlingar finns fördelade på i runda tal 40.000 lärlingsföretag i Österrike.

Österrike består av 9 regioner. Störst är naturligtvis region Wien. Föreliggande rapport tar inte sikte på att dokumentera hela Österrikes lärlingssystem utan av flera skäl har valts att fokusera på lärlingssystemet i Vorarlberg.

Lärlingssystemet i Vorarlberg

Vorarlberg är den region som ligger längst västerut i Österrike. Den gränsar således till Schweiz, Lichtenstein och Tyskland. Rhen och Bodensjön utgör viktiga avgränsningar i väster på samma sätt som alpkedjan Arlberg avgränsar mot övriga Österrike. I Vorarlberg bor idag i runda tal 350.000 innevånare och de viktigaste städerna är Feldkirch, Dornbirn och Bregenz, där Bregenz alltmer tenderar att bli administrativt och kulturellt centrum medan Dornbirn präglas av detaljhandel och industri. Feldkirch är historiskt sett den mest intressanta staden.

Vorarlberg har ett blomstrande och varierande näringsliv och författaren tar sej friheten att närmast i företagshänseende likna Vorarlberg vid Småland med betoning på Gnosjöområdet.

Beskrivningen i det följande baseras i huvudsak på samtal med företrädare för WKÖ i Dornbirn och på genomförda företagsbesök (Blum och Zumtobel) två ledande storföretag i regionen.

Den principiella uppbyggnaden av lärlingssystemet

Lärlingssystemet i Österrike är idag en så naturlig del av samhällslivet att det för ungdomarna i avgångsklasserna inte behöver någon närmare presentation. Vad det handlar om är att göra två val, teoretiskt gymnasium eller lärlingsutbildning. Faller detta första val ut till lärlingsutbildningens favör skall ytterligare val göras, beslut om framtida yrke och lärlingsföretag. Inte minst genom WKÖ och branschorganisationerna finns tillgång till mängder av information och möjligheter att göra studiebesök. Organisationerna och de större företagen har idag egna hemsidor för lärlingsutbildningen. Ett flertal organiserar vidare ”Schnuppertage” då ungdomarna kan nosa på företaget och få en innehållsrik presentation.
För varje lärling och lärlingsföretag gäller en viktig princip. Under de första tre månaderna har båda parter rätt att utan angivande av skäl bryta det ingångna lärlingsförhållandet. Regeln är till för att på ett enkelt sätt göra det möjligt att hoppa av när man känner att det inte var rätt.

Lärlingarna går i skolan 1-2 dagar i veckan och läser i huvudsak fem olika ämnen. Det finns härvidlag också ett alternativ ”Blockschule” då man på två månader läser in årets teoretiska utbildning för att därefter kunna fokusera på lärlingsplatsen.

De ämnen som läses är i princip följande

– Engelska (eller ett annat önskat språk)
– Tyska
– Matematik
– Teknik
– ADB
– Religion
– Politisk och samhällelig utbildning

Det som möjligen kan behöva förklaras ovan är Religionsutbildningen och den politiska och samhälleliga utbildningen (Samhällskunskap). Religionsutbildningen omfattar alla de religioner som utövas i Österrike och är till för att ge ökad kunskap och därmed ökad förståelse för andra religioner än den egna. Den politiska utbildningen tar sikte på Österrike idag politiskt. Syftet är att öka kunskapen om samtliga partier och det politiska systemet. Den samhälleliga utbildningen handlar mycket om praktiskt viktiga ting att känna till. Hit hör försäkringar, avtal, banklån, avbetalningsköp, självdeklaration, konsumentköplag, garantier, kollektivavtal m m

Det österrikiska samhället tillhandahåller den teoretiska utbildningen kostnadsfritt för eleverna.

 

Elevutvecklingen i Vorarlberg

Antalet lärlingar i Vorarlberg har under den senaste tioårsperioden ökat enligt följande

År                     Pojkar           Flickor        %                  Totalt
1998                 4654             2348           33                 7002
2007                  5188            2730           34                 7918

Första års lärlingarnas antal framgår nedan och dess andel av samtliga elever i avgångsklasserna i grundskolan .

År Elever i avgångsklass          Därav har inträtt i Lärlingsgymnasiet    I procent
1998                   4461                                             2239                                      50.19
2007                   5012                                             2504                                              49.96

Sett över den angivna tioårsperioden har den procentuella andelen pendlat mellan som högst 53.91% och som lägst 48.27%. Vorarlberg har som framgår ungefär 10% högre andel ungdomar som väljer lärlingsgymnasiet jämfört med Österrike som helhet.

Statistiken visar på en mycket stabil rekrytering till lärlingsgymnasierna i Vorarlberg.

Elevernas fördelning på olika grenar av näringslivet.

Fyra grenar av näringslivet dominerar helt, när det gäller lärlingsutbildningen i Vorarlberg. Dessa är följande

1. Småföretag inom hantverk och småindustri:         3753 lärlingar
2. Större industrier:                                                    1220
3. Handelsföretag:                                                      1151
4. Turism:                                                                     896
5. Övrig privat verksamhet:                                          475
6.  Nichtkammer ”Offentlig verksamhet”:                   423
Summa                                                                        7918
Som framgår av uppställningen spelar lärlingsplatser inom verksamheter som inte är medlemmar i WKÖ  (Nichtkammer) d v s i huvudsak offentlig verksamhet en närmast obetydlig roll i sammanhanget.

Lärlingarnas 10 i toppyrken i Vorarlberg

Lärlingsutbildningen omfattar i Vorarlberg nästan 200 olika yrken. Likväl koncentrerar sig nästan 50% av lärlingarna  till 10 olika yrken

1. Detaljhandel                  902 lärlingar
2. Fordonsteknik               385
3. Snickeri                         353
4. Inköpare                        349
5. Elinstallationsteknik     331
6. Kock                             329
7. Frisör                             289
8. VVS-tekniker                257
9. Maskinbyggteknik        246
10. Murare                        244

Könsfördelningen bland lärlingarna och yrkesval

Av avsnitt 4.2  framgick att cirka en tredjedel av lärlingarna är flickor och att andelen varit i stort sett oförändrad de senaste tio åren. Omfattande informationskampanjer görs för att försöka öka flickornas andel i lärlingsverksamheten och särskilt läggs kraft på att bryta de traditionella könsmönstren vad gäller yrkesval. Man arbetar målmedvetet för att försöka öka flickornas numerär i bl a  installationsteknik och maskinbyggnadsteknik. Nedan framgår 10-i-topplistorna fördelat på pojkar och flickor och tabellerna visar att yrkesvalen sker i traditionella mönster.

Pojkar                                                                               Flickor

1. Fordonsteknik                373                                        1. Detaljhandel            716
2. Elinstallionsteknik       323                                         2. Kontorstjänst          300
3. Snickeri                          319                                        3. Frisör                       280
4. VVS-teknik                    250                                        4. Restauranganställn  182
5. Kock                              243                                         5. Hotellanställning     117
6. Murare                           242                                         6. Kock                          89
7. Maskinteknik                 235                                         7. Förvaltningsass         63
8. Anläggningsel               193                                          8. Grosshandelsass        56
9. Detaljhandel                  189                                           9. Florist                        53
10. El-spänningsteknik     147                                          10. Apotekstjänst           51

De båda tabellerna visar på en betydande bredd i olika yrken för både pojkar och flickor.
3-4 års lärlingsutbildning i kombination med den teoretiska utbildningen ger dessa ungdomar  en stabil och kvalificerad yrkesutbildning redan innan de uppnått 20 års ålder. De har samtidigt erhållit 3-4 års praktisk erfarenhet av yrkesarbete.

Lärlingarnas lönestruktur

Parterna på arbetsmarknaden har avtalet om lönerna för lärlingarna. Ersättningen stiger allt eftersom utbildningen fullföljs. Här följer den principiella uppbyggnaden av lönestrukturen.

År 1                     477 Euro per månad
År 2                     639
År 3                     866
År 4                   1.171

Uppfattningen här i Österrike är att lärlingarna har en väl avvägd ersättning, som gör det möjligt för ungdomarna att dels betala en del hemma och dels skaffa sej en materiell standard med egna medel. För lärlingsföretagen är det också en markering att man anser att lärlingarna gör nytta i företagen och är viktiga medarbetare. Det är väl känt att vissa lärlingsföretag betalar ersättningar utöver dessa minimilöner.

Lärlingarnas uppnådda avgångsbetyg

Både skriftliga och muntliga (inkl arbetsprov) prov såväl vid skolan som hos lärlingsföretaget ligger till grund för de avgångsbetyg som erhålls efter avslutad lärlingsutbildning. Här visas hur betygen fördelat sig vid 2007 års examen. De som uppnått godkänt eller högre utgör mer än 80% och ligger på samma nivå som utfallet varit under en följd av år.

1. Godkänt avgångsbetyg                   1638 st
2. Icke utan beröm godkänt                 229 st
3. Med beröm godkänt                        584  st
4. Ej godkänd                                      485 st

De icke godkända bereds möjlighet till komplettering och förnyade prov.

Strukturen på lärlingsföretagen

Småföretag inom industri och hantverk dominerar stort antalsmässigt. Även inom detaljhandeln återfinns många av de företag som satsar på att utbilda lärlingar.

Nedan redovisas det totala antalet arbetsgivarföretag i Vorarlberg och andelen av dessa som är engagerade i lärlingsverksamheten, fördelat på branscher.

Bransch                           Totalantal              Lärlingsföretag      Andel procentuellt

Småind-hantverk                    3123                             1322                         42,3%
Större industrier                       371                               109                         29,4%
Detaljhandel                           1993                               451                         22,6%
Bank-försäkring                         75                                 21                         28,0%
Transport, trafik                        431                                28                           6,5%
Turism                                    1684                               287                          17,0%
Information, consulting            918                                103                          11,2%
Summa                                    8595                              2321                         27%

Drygt 2200 av dessa lärlingsföretag är medlemmar i Handelskammaren.

Den statliga ersättningen till lärlingsföretagen

Företagen som engagerar sej i lärlingsutbildningen erhåller en årlig ersättning från det allmänna. Det rör sej inte om några större summor, men saknar naturligtvis inte betydelse. Det är en viktig markering från samhället sida. Ersättningen är konstruerad så att den hänger samman med de avtalade ersättningarna till lärlingarna enligt följande

År 1: 3 gånger månadslönen för lärlingen      1431 Euro/år
År 2: 2 gånger månadslönen för lärlingen      1280
År 3: 1 gång månadslönen för lärlingen         1171

Löpande uppföljning av lärlingsföretagen

Lärlingsverksamheten är en av Handelskammarens viktigaste uppgifter och den prioriteras därefter inom kammaren. Tack vare en ambitiös utbildning av den lärlingsansvarige i företaget och löpande kontakter med företagen har man en bra kontroll på att kvaliteten på lärlingssystemet upprätthålls. Detta innebär inte att lärlingsutbildningen i övrigt är ett självspelande piano. Det kräver en ständig uppföljning och särskilt mindre företag som råkar i ekonomiska bekymmer kan karaktäriseras som en riskgrupp. Inte minst tack vare att lärlingarna genom skolan har löpande kontakt med skolans ledare och övriga lärlingar, så kan man i regel på tidigt stadium fånga upp när något tenderar att gå snett.

Genom att det stora  flertalet företag i Vorarlberg är medlemmar i Handelskammaren finns en viktig grundförutsättning för att kunna uppnå en framgångsrik nyrekrytering av lärlingsföretag.

Lärlingsstudentexamen, Berufsmatura

Relativt nyligen har införts möjligheten att parallellt med eller efter lärlingsutbildningen komplettera med studier och prov och därigenom erlägga en motsvarighet till studentexamen. Därmed öppnas hela den akademiska världen även för dem som väljer lärlingsgymnasiet. Tidigare har detta inte varit möjligt. Inte minst imagemässigt för lärlingsalternativet är detta en kraftfull förbättring i lärlingssystemet.

I sammanfattning består Maturan av ett antal delprov enligt följande:

1. Tyska, femtimmars skriftligt prov
2. Matematik, fyratimmars skriftligt prov
3. Främmande språk (vanl Engelska) femtimmars skriftligt prov eller muntlig prövning
4. Yrkeskunskap, femtimmars skriftligt prov och muntlig prövning

Det torde vara riktigt att hävda att Maturan utgör sista byggstenen i lärlingssystemet i Österrike. Man kan nu erbjuda ungdomarna ett komplett alternativ till en teoretisk gymnasieutbildning.

 

De samhälleliga effekterna av lärlingssystemet i Österrike

Föreliggande studie har inte inrymt möjlighet till annat än att samla in de mest tydliga effekterna.

Färre arbetslösa ungdomar
Det är inte helt enkelt att försöka jämföra ungdomsarbetslösheten i Sverige med Österrike. Det sammanfattande intryck som erhållits är att arbetslösheten i Österrike för ungdomar i åldern 18-22 år är ungefär hälften så hög i Österrike jämfört med Sverige. En del av de utbildade lärlingarna söker sig till grannländerna främst Schweiz, där de är attraktiva på arbetsmarknaden. Turism- och kockutbildningarna leder relativt ofta till jobb utomlands direkt efter den färdiga utbildningen.

Homogenare elevsammansättning i de teoretiska gymnasierna.

Det behöver inte närmare motiveras att förutsättningarna för att bedriva utbildning i de teoretiska gymnasierna förbättras genom att ungdomar med praktiskt sinnelag väljer lärlingsutbildningen. Även de ungdomar som allmänt sett haft svårt att tillägna sej teoretisk utbildning i grundskolan väljer ofta ett lärlingsalternativ, där de har lättare att finna sin framtid.

Effektivare företag

De två studiebesök som gjorts hos två större företag i regionen befäster betydelsen av att ha tillgång till lärlingar. I Blums fall leder lärlingsutbildningen till att 60% av lärlingarna direkt kan räkna med anställning i företaget efter avslutad lärlingsutbildning. Företaget betonar att man skulle ha mycket svårt med återväxten utan tillgång till lärlingar. Att man lärt känna och själv utbildat lärlingarna är naturligtvis enbart extra bonus för företaget.

Fler företagare

Samtalet med Handelskammaren bekräftar att man där gör bedömningen att lärlingssystemet bidrar till nyföretagandet. Många ungdomar får chansen att under 3 år lära sej ett yrke och dessutom dagligen följa ett företag i dess utveckling. Det säger sig själv att dessa erfarenheter är bra att ha i bagaget om man funderar på att starta eget.

Lärlingarna tjänar egna pengar

Även om ersättningen kan synas låg de första åren skall värdet och betydelsen av den inte underskattas. I stället för att kosta föräldrarna pengar, vilket en teoretisk gymnasieutbildning ofrånkomligen gör så kan lärlingen bidra till familjehushållet genom att klara sina egna utgifter själv och måhända betala en peng för familjens gemensamma utgifter. Lönen är pensionsgrundande.

Ungdomarnas kunskaper om företagandet höjs

Med över 40% av ungdomarna i åldern 15-19 år i tjänst som lärlingar i det privata näringslivet så är det självklart så att den gemensamma kunskapen om företagandet och hur det fungerar att arbeta i ett företag utvecklas och blir en allmän kunskap hos dessa ungdomar.

Rekryteringsmöjligheterna starkt förbättrade

Även för det flertal företag som inte deltar i lärlingsutbildningen har systemet stora fördelar, t ex vid en rekrytering. Här finns en arbetsmarknad med unga människor som har minst 3 års erfarenhet, dokumenterat i slutbetyg. Ungdomar som faktiskt redan har tre års samlad praktiktid  i arbetslivet.

Nya trender fångas tidigt upp

Ett argument för lärlingsutbildningen som framhållits såväl av Handelskammaren som vid studiebesöken är värdet av att snabbt kunna fånga upp ungdomarnas nya trender och värderingar. Värdet av detta gör sig märkbart över i stort sett hela företagsstrukturen och egentligen är det inte så konstigt. Det är ju morgondagens kunder man har som lärlingar.
Det är alltså inte så att det är enbart lärlingarna som får kunskap under lärlingsperioden, lärlingarna delar med sej till företagen i fråga om ungdomens livsstil, prioriteringar och inte minst i fråga om formgivning och design.

 

 

6. Företaget Blum, ett praktikfall

Blum är ett världsledande företag i sin bransch. Den som njuter av att kökslådan tyst och mjukt går igen, har sannolikt just använt en produkt från Blum. Man har omkring 6000 anställda i Österrike.  Blum har en särskild avdelning som bedriver utvecklingen av lärlingarna, som vid mitt besök uppgick till drygt 60 ungdomar. Utbildningen  handlar mycket om att tillverka verktyg för att producera detaljer till företagets omfattande produktportfölj. Blums känner ett mycket stort ansvar för sina lärlingar, av vilka över 60% direkt efter fullgången lärlingsutbildning får anställning i företaget. Under lärlingsutbildningen, som varje dag inleds med en timmes fysisk träning, finns möjligheter att erhålla olika bonusar. En i sammanhanget  originell bonus utgör antirökbonusen, som utgår till alla lärlingar som låter blir att röka under lärlingsutbildningen. Ersättningen är hela 1.000 Euro. På frågan om den fysiska dagliga träningen gavs beskedet att företagsledningen anser det  oerhört viktigt att tidigt implementera goda levnadsmönster. Med dessa som bas ökar förutsättningarna radikalt när det gäller att undvika arbetsskador bl a.

 

7. SFRs  lärlingsförslag

Efter att ha tagit del av erfarenheterna i Österrike är författaren benägen att förorda  förslag om hur första lärlingsåret att Sverige i princip kopierar det österrikiska.   Som författaren ser det är det nödvändigt att från början bygga in ersättningar av det slag som österrikarna skapat och att det sker i ordnade former, tex kollektivavtal.

Österrike innefattar ett fåtal lärlingsplatser inom den offentliga sektorn. Författaren kan möjligen se förutsättningar för detta i den del av den offentliga sektorn som lika väl kunde vara privatiserad. Att tänka sej lärlingar inom polisväsendet eller skatteförvaltningen känns väldigt avlägset, medan däremot lärlingsplatser inom förskolan och åldringsvården bör kunna fungera.

 

 

6. Författarens  slutkommentarer

Det är inte svårt att förstå Socialdemokraternas ointresse av att utveckla lärlingssystemet i Sverige under andra halvan av 1900-talet. Lärlingssystemet gav ju en nära kontakt mellan ungdomarna och  företagandet, inte minst i småföretagen. Med en socialistisk syn på samhället var en sådan utveckling inte av godo. Det kunde ju  leda till att Sverige fick fler småföretagare.
Medan  österrikarna ägnade sig åt att förbättra sitt lärlingsväsende ägnade sig Socialdemokraterna i Sverige åt att  utarbeta förslag om löntagarfonder.
Det är bara att beklaga Sverige till denna utveckling. Många av oss  är säkert avundsjuka på österrikarna idag. För Sverige att ens komma i närheten av en så framgångsrik lärlingsutbildning, så handlar det om åratals målinriktat arbete. Förutsättningarna i Sverige att lyckas med detta är idag inte särskilt goda. Sverige har inte någon organisation motsvarande de österrikiska Handelskamrarna . Den grundläggande inställningen till ett lärlingssystem kan inom stora delar av utbildningsväsendet förväntas vara reserverad för att inte säga  negativ. De idag ansvariga för gymnasieskolan skall då komma till insikt om att det finns andra och bättre vägar att utveckla och utbilda en stor del av ungdomarna.

Alliansen har signalerat att man ser positivt på att återupprätta ett lärlingssystem i Sverige. Det är sannolikt att de socialistiska  partierna inklusive de fackliga organisationerna har ett svalt intresse.

De österrikiska och tyska erfarenheterna är emellertid så kraftfulla till förmån för lärlingssystemet att det är värt en seriös satsning. Inte minst fördelarna med att tidigt få ut ungdomarna i ett flertal olika företag är påtagliga. Ungdomarna börjar tjäna pengar tidigare och samla pensionspoäng. Värdet av att få gymnasieskolornas elevsammansättning något mera homogen kommer att gagna möjligheterna att lyfta nivån på utbildningen även i dessa teoretiska skolor.

Samhällets kostnader för gymnasieutbildningen sjunker naturligtvis påtagligt när näringslivet åtar sej att utbilda i det närmaste hälften av ungdomarna. Lärlingarna tillbringar ungefär 40% av den tid som de teoretiska gymnasisterna gör i skolan.

Det på senare år uppmärksammade problemet att det idag dröjer allt längre innan ungdomarna börjar arbeta och därmed lägger grunden för sin upparbetning av den framtida pensionen  skulle  påverkas i positiv riktning. Det är ju så att för mängder av arbeten är man inte förberedd över huvud taget sedan man avlagt studentexamen i Sverige. Man har en grundläggande teoretisk allmänutbildning men saknar i regel helt arbetslivserfarenhet. De österrikiska arbetslöshetssiffrorna visar på en avsevärt lägre arbetslöshet bland ungdomar än vad vi har i Sverige. Många svenska ungdomar påbörjar högskoleutbildning men klarar inte av att fullfölja. Skillnaden mellan Österrike och Sverige är här påtaglig. Över 40% av Österrikes ungdomar börjar tjäna egna pengar redan i femtonårsåldern medan de svenska ungdomarna ännu inte kommit ut i arbetslivet när man passerat 20 år utan börjar då i stället bygga upp studieskulder.

Arbetslösheten ser ut på följande sätt, redovisade enligt EU:s kriterier

Land  2006 2007             Antal innevånare
Sverige                                  7,1                6,1                        9.1 milj
Österrike                               4,7                4,4                        8.4 milj

Österrikes målinriktade lärlingsutbildning ger förutsättningar för en mera självgående arbetsmarknad än den vi har i Sverige. Direkta och nära kontakter skapas och byggs upp under tre år mellan lärlingarna och de företag i vilka de bedriver sin utbildning. I någon mån belyses detta genom antal anställda i de båda ländernas Arbetsmarknadsväsenden. I övrigt måste man naturligtvis ställa sej frågan varför AMS i Sverige har mer än dubbelt så många anställda. Denna rapport har inte till uppgift att närmare belysa detta märkliga förhållande.

Land
AMS Österrike                         ca 4.500 anställda
AMS Sverige                            ca 10.000 anställda

Det är naturligtvis också mycket intressant att se att ”offentliga lärlingsjobb” i stort sett helt lyser med sin frånvaro i Vorarlberg. Hela inriktningen på lärlingsverksamheten går ut på att förbereda  ungdomarna för riktiga jobb i näringslivet.

Efter att ha sett hur värdefullt lärlingssystemet är i Vorarlberg är det berättigat att ställa frågan:

Vad har det kostat Sverige de senaste 40 åren att Socialdemokraterna avvecklade denna utbildningsmöjlighet?

Det torde räcka med att peka på problemen i gymnasieskolan, den höga ungdomsarbetslösheten, det allt senare inträdet på arbetsmarknaden för att förstå att vi talar om mångmiljardbelopp årligen, vartill kommer de förluster ungdomarna och näringslivet gjort vilka sannolikt inte är mindre räknat i kronor. Totalt sett, allt annat oförändrat, torde den svenska förlusten motsvara 25-50 % av dagens  statsskuld. Den allra största skadan, enligt författarens mening, ligger ändock däri att Socialdemokraterna genom avvecklingen medvetet bidragit till att skapa en klyfta mellan de nya generationerna och näringslivet och i särskild grad småföretagandet.
Som bekant har Österrike för flera år sedan passerat Sverige i den välståndsmätning som sker i OECD:s regi. Att landets lärlingsgymnasium utgör en del av orsaken är författaren övertygad om.

Kontakta oss

Småföretagarnas Riksförbund
E-post: info@smaforetagarna.se
Telefon: 042-342850
Fakturafrågor/medlemstjänst: 0200-380370
E-post: faktura@smaforetagarna.eu

NYHETSBREV

Vill du ha vårt nyhetsbrev? Skriv in din mail nedan!

Scroll to Top