Nyligen har gjorts en bred kritisk analys av det svenska skattesystemet från ”århundradets skattereform” på 90-talet och framåt. Arbetet har skett inom Finansdepartementets expertgrupp ESO. Själva analysen har utförts av den danske professorn Peter Birch Sörensen och rapporten heter Swedixh Tax Policy, Recent trends and future challenges ESO 2010:4.
Sörensens rapport har praktiskt tagit tigits ihjäl i media. Det är vad som händer när en utomstående, i detta fall till råga på allt en dansk, tar sig för att i en noggrann analys visa på brister och felaktigheter i det svenska skattesystemet. Brister som det nära nog råder politisk enighet om, att permanenta för lång tid framåt.
Sörensen sågar fullständigt värnskatten. Han menar att den krymper skattebasen så kraftigt att det netto för staten leder till minskade skatteintäkter. Det betyder alltså att samhället betalar för att åstadkomma den politiska rättvisa som värnskatten anses föra med sig. Skattebasen är de samlade inkomsterna från vilken värnskatten tas ut. Sörensen menar alltså att det blir så många färre som lyfter så hög lön att värnskatten blir aktuell, så att totalt sett blir det mindre skatt för samhället.
Visst vi kan avfärda resonemanget och hävda att det var en riktigt bra dansk historia. Men låt oss koppla samman Sörensens resonemang med annan färsk information som också i stort sett tigits ihjäl. Det handlar om sysselsättningen i Sveriges 25 största börsnoterade bolag och deras utveckling de senaste tio åren, d v s under i stort sett den tid vi haft värnskatten.
Under dessa tio år har antalet anställda i Sverige i dessa bolag minskat med 65.000 personer samtidigt som man i sina utländska verksamheter anställt 170.000 personer. Dessa 235.000 personer är inget annat än en del av Sörensens skattebas som försvann!
Det är naturligtvis inte på det viset att alla dessa arbeten hade hamnat i Sverige om värnskatten inte fanns. Men alldeles säkert vore förutsättningarna för att dessa 25 bolag skulle vara beredda att bygga ut mera i Sverige om dess anställda inte drabbades av den höga marginalskatt som värnskatten leder till.
Vi kan i dagsläget bara föreställa oss hur styrelserna i det stora flertalet större bolag i Sverige kommer att diskutera vilka konsekvenser för bolaget en rödgrön valseger får. Styrelserna skall tillvarata aktieägarnas intressen. Mycket talar för att detta vid nyss nämnda valutgång kommer att leda till att verksamheter flyttas ur landet i en takt vi idag inte riktigt kan föreställa oss.
Bengt-Åke Printz
2010-08-20
