NÄRINGSPOLITISKT PROGRAM

Småföretagarnas Riksförbund är en intresseorganisation, skapad och driven av småföretagare för småföretagare. Förbundet företräder idag mer än 30 000 företag med cirka 150 000 anställda, i alla branscher och i alla delar av landet. Större delen av medlemsföretagen är så kallade mikroföretag, företag som har färre än 10 anställda och högst 2 miljoner euro i årsomsättning och balansomslutning, enligt EU:s definition.

Som organisation gör vi skillnad genom att utveckla relationer med makthavare oavsett politisk färg och genom en regelbunden dialog med tjänstemän på olika myndigheter. Förbundet ser ett stort behov av förändring för att uppnå ett företagsklimat i världsklass.
Förbundets arbete bedrivs till största del av styrelsemedlemmar, vilka själva är aktiva företagare. Vi är ödmjuka inför uppdraget att förbättra förutsättningarna för mikroföretag och tar denna arbetsuppgift på allra största allvar. Inte bara för din skull, utan även för vår egen.

Vår näringspolitiskt ansvarig

Mattias Andersson (Växjö)

Näringspolitiskt ansvarig & Styrelseledamot
mattias.andersson@smaforetagarna.se

>> Presentation

Spela videoklipp

Se vår film sänd under OS 2021

Det är inte bara i OS det tävlas, Sveriges småföretagare tävlar ständigt mot andra länders företagare där de senare många gånger arbetar under mera gynnsamma villkor än de våra. Det handlar om skatter och avgifter och regelkrångel. Visste Du att Sveriges småföretagare sysselsätter dubbelt så många som storföretagen och att majoriteten av alla nya jobb skapas i småföretag?

Om du gillar hur vi tacklar småföretagarfrågor prenumerera nedan på vårt nyhetsbrev för att bevaka småföretagarnyheter från oss.

Det är inte bara i OS det tävlas, Sveriges småföretagare tävlar ständigt mot andra länders företagare där de senare många gånger arbetar under mera gynnsamma villkor än de våra. Det handlar om skatter och avgifter och regelkrångel. Visste Du att Sveriges småföretagare sysselsätter dubbelt så många som storföretagen och att majoriteten av alla nya jobb skapas i småföretag?

Om du gillar hur vi tacklar småföretagarfrågor prenumerera nedan på vårt nyhetsbrev för att bevaka småföretagarnyheter från oss.

Vårt pressrum

Reformen av arbetsrätten ”bidde” en tummetott

Arbetet med att modernisera arbetsrätten och anpassa den efter dagens arbetsmarknad börjar mer och mer påminna om den svenska folksagan om Mäster Skräddare. Småföretagarnas Riksförbund kan konstatera att förslagen i departementspromemorior om genomförande av principöverenskommelsen om trygghet, omställning och anställningsskydd inte tillnärmelsevis motsvarar

Läs mer »

Småföretagens och småföretagarnas roll i samhälle och ekonomi

Hela nio av tio av Sveriges företag är klassificerade som mikroföretag. I detta dokument använder vi det sammanfattande begreppet småföretag där mikroföretag ingår.

Småföretagen är pulsådern i svenskt näringsliv eftersom en stor del av tillväxten i Sverige sker i de minsta företagen. Sedan början av 1990-talet har en absolut majoritet av samtliga nya arbeten skapats i små- och medelstora företag. Många innovationer börjar sin väg mot marknaden i småföretag. Småföretagen har således en stor betydelse för samhällsekonomin i stort men också i medborgarnas vardag. Småföretag tillhandahåller alla möjliga produkter och tjänster i människors närområden i såväl storstad som i glesbygd. Småföretag är ofta det värdefulla ”kittet” i närsamhället, i synnerhet i mindre orter.

Varför blir man småföretagare?

Det finns många olika uppfattningar om varför man blir företagare och vad det innebär att vara företagare. På den positiva sidan finns sådant som att få förverkliga sina idéer, ha stimulerande relationer med kunder, medarbetare och leverantörer, ha en viss grad av frihet och att man tycker jobbet är roligt. Men i småföretagandet ingår också omfattande regelverk och ansvar som kan vara tungt att bära för personal, ekonomi, marknadsföring, affärsverksamheten och många regelbördor samtidigt.

Sverige behöver ett mer småföretagarvänligt klimat

Det är uppenbart att ett väl fungerande företagsklimat måste rikta sig till småföretagen för att ge effekt på tillväxten i landet. EU beslutade redan 2008 om ”Small Business Act” för Europa, vars underrubrik är: Tänk småskaligt först. Denna väsentliga viljeinriktning för småföretagare har dessvärre lämnat alltför lite spår i svensk förvaltning, myndighetsutövning och regelsystem.

Tyvärr tyngs tillvaron för småföretagen i Sverige av ett överflöd av småföretags-fientliga lagar, regler och skatter. Småföretagarnas Riksförbund anser att det är viktigt att alla nya regler och lagar för företag utgår från hur detta påverkar dem som driver småföretag. Som framgår nedan har Småföretagarnas Riksförbund många förslag på hur lagar och regler kan förenklas för de mindre företagen.

Småföretagarnas Riksförbunds näringspolitiska program

I detta dokument sammanfattas förbundets näringspolitiska program. Programmet förnyas och anpassas succesivt till vad som sker i omvärlden. Det näringspolitiska programmet är styrande för förbundets agerande i olika sammanhang, i opinionsbildning, i kontakter med politiker och myndigheter och i remissvar.

Programmet är indelat i tre huvudområden:
• Ekonomiska villkor
• Företagsmiljö
• Sociala förutsättningar

Ekonomiska villkor

Skattesystemets utformning har en avgörande påverkan på företagande och näringsliv. Höga skattenivåer på kapital och arbetsinsatser minskar viljan att satsa på och driva företag. Om skattesystemet dessutom är krångligt minskar viljan ytterligare att vara företagare. I internationell jämförelse är det svenska skattetrycket extremt högt och för ett exportberoende land som Sverige skapar detta en osund konkurrens på den globala marknaden.

Skrota nuvarande 3:12-regler

De så kallade 3:12-reglerna är diskriminerande för de mindre företagen. Om det nu finns ett politiskt behov av att skilja på reglerna för stora och små företag så borde det vara till fördel för det lilla företaget.

Normalisera arbetsgivaravgiften gentemot omvärlden

Nivån på arbetsgivaravgift och egenavgift är en av Sveriges viktigaste företagar-frågor. När arbetsgivaravgiften ursprungligen infördes i Sverige var nivån 3,4 procent att jämföra med dagens 31,42 procent (vilket blir 37,2 procent med avtalade avgifter). Detta innebär att vi numera har en mycket omfattande extraskatt på arbete, något som drabbar både företag och anställda. Tyvärr är hanteringen av denna skatt sådan att den uppfattas enbart drabba arbetsgivarna vilket således inte är sant. Denna höga beskattning av arbete får inte oväntat till följd att Sverige dras med en hög arbetslöshet. Småföretagarnas Riksförbund anser att arbetsgivaravgiften borde sänkas till minst nivån i jämförbara länder. Förbundet anser vidare att sänkningen borde vara större utanför storstadsområden.

Kommunala tillsynsavgifter ska tas ut endast när faktisk tillsyn sker

Tillsyn och tillståndsavgifter kan bli en dyr affär för många företag när de ska etablera sig i kommunerna. Småföretagarnas Riksförbund vill minska dessa avgifter som i princip kan likställas med kommunala bolagsskatter.

Kapitalförsörjningen till företagande måste förbättras

I Sverige finns inte, i motsats till många andra länder, möjlighet att ha aktiebolag med lågt aktiekapital eller att använda obeskattade pengar till företagsuppbyggnad. I Sverige finns inte heller något system där tjänsteföretag kan låna pengar, eftersom personal eller idéer inte fungerar som säkerhet i bank. Av bland annat dessa skäl startas och växer alltför få företag i Sverige.

Främst små företag, tjänsteföretag, företag på glesbygd och företag drivna av kvinnor och utlandsfödda har i dagsläget problem med finansiering, och för dem behövs ett ständigt fokus på bättre kapitalförsörjning till företagande. I många fall ställs krav på personlig borgen och inteckning av hus/lägenhet. Det finns visserligen en uppsjö av hjälpinsatser för nyföretagande men Småföretagarnas Riksförbund vill se åtgärder som:

• sänkt aktiekapital som stimulerar fler att starta företag
• möjlighet att låta vinster stå kvar obeskattade så att de kan återinvesteras i företagen
• införande av grundavdrag vid företagsstart

Modernisera reglerna för företrädaransvar

Företrädare för juridiska personer kan under vissa förutsättningar bli betalnings¬skyldiga för den juridiska personens (företagets) obetalda skatter och avgifter. Att det finns olika regler om företrädaransvar i Aktiebolagslagen och Skatteförfarandelagen skapar onödig förvirring. Småföretagarnas Riksförbund anser att företagare ska vara oskyldiga tills skuld bevisats. Det är dags att lätta upp det strikta åtagande som föreligger i företrädar¬ansvaret. Att få rätt i sak när Skatteverket gjort fel kan leda till konkurs även om företagaren efter långdragna rättsprocesser fått ett domslut till sin fördel. Låt därför företagare få del av det svenska rättsväsendet på samma villkor som andra svenskar. I detta ligger att en person som misstänks för ett brott är oskyldig tills skuld bevisas.

Reformerad rekonstruktionslagstiftningen

Företrädare för juridiska personer kan under vissa förutsättningar bli betalnings¬skyldiga för den juridiska personens (företagets) obetalda skatter och avgifter. Att det finns olika regler om företrädaransvar i Aktiebolagslagen och Skatteförfarandelagen skapar onödig förvirring. Småföretagarnas Riksförbund anser att företagare ska vara oskyldiga tills skuld bevisats. Det är dags att lätta upp det strikta åtagande som föreligger i företrädar¬ansvaret. Att få rätt i sak när Skatteverket gjort fel kan leda till konkurs även om företagaren efter långdragna rättsprocesser fått ett domslut till sin fördel. Låt därför företagare få del av det svenska rättsväsendet på samma villkor som andra svenskar. I detta ligger att en person som misstänks för ett brott är oskyldig tills skuld bevisas.

Företagsmiljö

Gemensamma begrepp för företagare och näringsidkare
Svensk lagstiftning måste skapa ett gemensamt begrepp för företagare och näringsidkare. Idag är det mycket lätt att hamna mellan stolarna eftersom det inte finns någon entydig och generell förklaring till vem som definieras som företagare inom olika delar av lagstiftning och regelverk. I till exempel lönegarantilagen, fåmans-bolagsreglerna, försäkringslagstiftningen och arbetslöshetsförsäkring tolkas företagare och näringsidkare på olika sätt.

Inför en tredje bolagsform som privata enmansbolag

Inom EU har det tidigare arbetats med ett direktiv för enpersons-bolag, så kallade SUP-bolag. Dessa skulle ha en enda andel och en personlig ägare, med ett aktiekapital på minst en euro eller minst en enhet av den nationella valutan. Småföretagarnas Riksförbund vill utveckla denna tanke till svenska förhållanden genom att införa en ny bolagsform. Det skulle innebära endast ett bolag per person och att bolaget blir en egen juridisk person. Fördelar skulle bland annat vara att:

·         fler personer skulle våga starta ett företag

·         det växande antal personer som idag driver enskilda firmor som aktiv näringsverksamhet skulle få en i många avseenden bättre tillvaro och hade exempelvis varit i en betydligt bättre situation under rådande pandemi

·         risken för identitetskapningar av enskilda firmors ägare minskar, eftersom organisationsnumret inte längre utgörs av personnumret.

·         det blir enklare att skapa lika sjukförsäkringsregler för alla företagsformer.

·         skillnader i avdragsrätt för till exempel friskvård försvinner.

Ta bort närståendekrets ur all lagstiftning

Ska familjen bli lidande för att du driver företag? Att smittas av företagande via släktskap eller sambo-förhållanden medför kollektiv bestraffning av människor som inte bevisats skyldiga till något brott. Det är en mycket otidsenlig regel som till exempel medför att företagare och deras närstående inte har samma rättighet som andra anställda när det gäller regler för lönegaranti. Ett annat exempel är att företagare inte kan ersätta egna barn under 16 år som sommarjobbar, lönen läggs på företagaren. Det saknas dessutom offentligt register för vilka som definieras som företagare.

Brott mot företag/företagare

I dagens Sverige framställs ofta företagare som presumtiva brottslingar, men får oftast inte det stöd man borde kunna förvänta sig som brottsoffer när man utsatts för brott. Många småföretagare får dessutom lägga stora kostnader på brottsförebyggande åtgärder för att i så stor utsträckning som möjligt hindra att bli utsatta för stöld, häleri, utpressning, bedrägerier, hot, och IT-relaterad brottslighet.

En väl fungerande rättsstat är en förutsättning för all företagsamhet. Därför måste rättsstaten återupprättas. Brott mot företag måste tas på allvar, oavsett hur litet brottet är. Lagstiftningen måste göras om så att företag ges möjlighet att effektivt skydda sin personal och sin verksamhet. Sverige behöver fler närvarande poliser och polisen måste få den kompetens som behövs för att motverka och klara upp brott mot företag. Polisen måste även ge högre prioritet åt insatser då företag drabbats av brott. Det är först då som Sveriges företagare återfår tron på rättsstaten. Det är först då som vi får trygga företagare som kan fokusera på jobb och tillväxt.

Från politikerhåll talas det om att det är de små företagen som ska stå för tillväxten. Det hävdas att det är dessa som ska skapa de nya jobben. Men frågan är vem som vill bli företagare när varken företagets, företagarens eller den anställdes säkerhet kan garanteras. För att företagen ska kunna arbeta effektivt, ge trygga jobb och bidra till ökad välfärd krävs en fungerade rättsstat. Den enskilde företagaren måste kunna lita på att polisen kommer då han/hon ringer, att försäkringsbolagen är beredda att stå för uppkomna skador och att brotten som de utsätts för klaras upp.

Lagen om offentlig upphandling måste anpassas till småföretagens villkor.

Den offentliga sektorn i Sverige gör varje år inköp för minst 700 miljarder kronor per år, vilket motsvarar en sjättedel av BNP. Krångliga regler, irrelevanta krav och omfattande administration har sedan länge skrämt bort många mindre företag från den offentliga upphandlingsbranschen. De 2 500 största leverantörerna tar hand om merparten och Sveriges resterande 1,1 miljoner företag får dela på det som är kvar. I praktiken utestängs många redan genom kravet på att det ska finnas kollektivavtal (eller motsvarande).

Småföretagarnas Riksförbund anser småföretagens möjligheter att delta i offentlig upphandling skulle förbättras avsevärt genom:

• Enklare förfrågningsunderlag
• Slopande av orealistiska omsättningskrav

Minska regelbördan

Regelkrångel upplevs av många som ett mycket påfrestande inslag i företagandet. De regler som behövs för sunt företagande måste bli så pass enkla att även små företagare kan hålla reda på dem och därmed följa dem. Småföretagarnas Riksförbund har följande förslag:

Förenklad revisionsplikt
• Inget krav på att lämna årsredovisning till Bolagsverket, det ska räcka med inkomstdeklarationen till Skatteverket
• Förenkla krav på jämställdhetsplaner
• Förenkla systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)

Inför en uppstartsfas för företagande

Att starta företag innebär att man från den första dagen ska kunna alla regler som kan komma ifråga. Alla dessa tusen regler skapar en onödig tröskel för att starta företag. För att minska tröskeln kan det anges en uppstartstid då myndigheter ska vara extra tillmötesgående och förstående, en tid då fokus från myndigheter ska ligga på stöd och hjälp och inte kontroll och bestraffning. Detta ska inte gälla skyldighet att deklarera och betala skatter, men även dessa system måste förenklas så att det blir enklare att göra rätt. Efter tolv månaders företagande kan det vara rimligt att man har lärt sig tillräckligt.

Sociala förutsättningar

Trygga företagare är friska företagare – ett socialt skyddsnät lika för alla
Idag omfattas de flesta anställda av flera olika personförsäkringar, men för egenföretagare ser det annorlunda ut. Idag måste företagaren teckna sina egna försäkringar och dessutom betala skatt till det allmänna. Trots detta råder det en stor okunskap i ämnet och här måste den allmänna informationen till nystartade företagare bli både tydligare och bättre. Det är inte ovanligt att företagare som drabbas av sjukdom och arbetslöshet plötsligt inser att det sociala skyddsnätet inte ger den trygghet som förväntats. Småföretagarnas Riksförbund tar sig an informationsuppdraget och vill även erbjuda medlemmar ett trygghetspaket med de mest prisvärda försäkringarna.

Småföretagarnas Riksförbund har varit drivande i frågan beträffande möjligheten för ett företag i uppbyggnadsskedet att tillgodoräkna sig en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) baserad på en likvärdig arbetstagares SGI. Förbundets arbete har resulterat i att regeringen genomfört en sådan förändring för både enskild firma och aktiebolag där uppbyggnadsskedet varar i tre år, helst skulle förbundet se en förlängning av uppbyggnadsskedet till fem år. Småföretagarnas Riksförbund vill även att det ska vara lika karensregler oavsett företagsform så att alla oberoende av hur man försörjer sig har 1 karensdag.

Modernisera LAS

En övergripande reformering av Lagen om anställningsskydd (LAS) är nödvändig och nya regler måste utformas så att arbetstagarnas kompetens, erfarenhet och personliga förmåga att utveckla verksamheten väger tyngre vid driftsinskränkningar och omorganisationer än antalet anställningsår. Sverige har idag ett föråldrat och otidsenligt system kring anställningsskydd och kollektivavtal som inte är anpassat till dagens affärsintensiva tillverknings- och tjänsteföretag med behov av en rörlig arbetsmarknad. En förändring av LAS måste ge en ökad rörlighet på arbets¬marknaden, större trygghet för småföretag att anställa samt ge minskad ungdomsarbetslöshet då företagen skulle våga anställa och satsa på de personer som står utanför arbetsmarknaden.

Inför ett företagarvänligt lärlingssystem

För att klara framtidens kompetensförsörjning måste yrkesinriktade utbildningar få större utrymme. Det handlar både om rena yrkesutbildningar och ett väl fungerande arbetsplatsförlagt lärlingssystem anpassat efter det moderna näringslivets förutsättningar. Småföretagarnas Riksförbund vill se att ett företagarvänligt lärlingssystem införs i Sverige, i likhet med till exempel Danmark, Tyskland, Österrike och Schweiz.

Kommuner ska säkerställa god service, inte driva företag

Det behövs krafttag för rättvis konkurrens. De verksamheter som inte behöver utföras i offentlig regi måste konkurrensutsättas, i första hand i så små delar att även de minsta företagen kan vara med och lämna anbud. Förutsättningarna för privata och offentliga företag är på många sätt olika. Det finns många exempel på hur offentliga medel används för att snedvrida konkurrensen, vilket missgynnar småföretagen på den lokala marknaden. Småföretagarnas Riksförbund har ett uppdrag att lyfta in dessa exempel i politikernas medvetande.

Kontakta oss

Småföretagarnas Riksförbund
E-post: info@smaforetagarna.se
Telefon: 042-342850
Fakturafrågor/medlemstjänst: 0200-380370
E-post: faktura@smaforetagarna.eu

NYHETSBREV

Vill du ha vårt nyhetsbrev? Skriv in din mail nedan!

Scroll to Top