– slopa inte karensavdraget

Arbetsgivarens sjuklöneansvar omfattar dessutom situationer som inte har någon koppling till arbetsplatsen. Det kan handla om sjukfrånvaro efter en skönhetsoperation, en skada på fritiden eller andra omständigheter som arbetsgivaren varken kan påverka eller förebygga.

Småföretagare ska inte behöva bära en allt större del av kostnaden för samhällets sjukförsäkring. Därför är det fel väg att både minska och helt avskaffa karensavdraget utan att samtidigt se över arbetsgivarens sjuklöneansvar.

Det svenska sjukförsäkringssystemet bygger på en balans mellan individens trygghet och arbetsgivarens ansvar. Den balansen riskerar nu att rubbas. Förslag om att avskaffa karensavdraget innebär i praktiken att ytterligare kostnader flyttas från den enskilde till arbetsgivaren och i synnerhet till landets småföretagare.

För oss på Småföretagarnas Riksförbund är detta en utveckling vi är kritiska till.

Karensavdraget fungerar som en självrisk i sjukförsäkringen. När det tas bort försvinner inte kostnaden. Den flyttas. Arbetsgivaren får i stället bära en större del av kostnaden genom sjuklön från den första sjukdagen. En statlig utredning har tidigare bedömt de direkta kostnaderna för arbetsgivarna av ett slopat karensavdrag till mellan 14,4 och 24,1 miljarder kronor årligen.

Det är en kostnadsökning som måste ses i ljuset av hur små företag faktiskt fungerar. För ett stort företag kan en enskild sjukfrånvaro vara hanterbar. För ett företag med några få anställda kan samma frånvaro innebära både sjuklönekostnader och ett konkret produktionsbortfall.

En självrisk behövs
Vi har tidigare kritiserat förslaget att sänka gränsen för karenstaket vid återkommande sjukfrånvaro. Vår grundläggande invändning är densamma: det är inte rimligt att den lägre självrisken för arbetstagaren automatiskt ska bli en högre kostnad för arbetsgivaren.

Arbetsgivarens sjuklöneansvar omfattar dessutom situationer som inte har någon koppling till arbetsplatsen. Det kan handla om sjukfrånvaro efter en skönhetsoperation, en skada på fritiden eller andra omständigheter som arbetsgivaren varken kan påverka eller förebygga.

Det är därför problematiskt att steg för steg öka arbetsgivarens ekonomiska ansvar utan att samtidigt diskutera hur sjukförsäkringen som helhet ska finansieras.

För småföretagaren är varje kostnad viktig. När kostnaderna för att ha anställda stiger blir det mindre attraktivt att anställa nästa person. Det kan i sin tur påverka företagens vilja att expandera, investera och skapa nya jobb.

Små företag behöver mindre risk inte mer
Sverige behöver fler växande småföretag. Då måste politiken utformas så att det blir enklare och tryggare att anställa, inte tvärtom.

När en företagare överväger att anställa sin första eller andra medarbetare görs en samlad bedömning av kostnader och risker. Lön, arbetsgivaravgifter, semester, pension, försäkringar och sjukfrånvaro är några av de faktorer som måste vägas in.

Varje enskild förändring kan framstå som liten. Men när flera kostnader och regler staplas på varandra blir den samlade effekten betydande.

Det är också därför vi är kritiska till att ersättningen för höga sjuklönekostnader har avskaffats. Småföretagarnas Riksförbund har redan tidigare pekat på att högkostnadsskyddet fyllde en viktig funktion genom att begränsa den ekonomiska risken för företag med höga sjuklönekostnader.

Att samtidigt ta bort detta skydd och öka arbetsgivarens ansvar för sjukfrånvaro är en olycklig kombination.

Trygghet för den anställde men också för företagaren
Det är självklart att människor ska kunna vara sjuka utan att riskera sin ekonomiska trygghet. Men en fungerande sjukförsäkring måste ge trygghet åt båda håll.

Arbetsgivaren ska ha ett rimligt skydd vid sjukdom. Företagaren måste samtidigt kunna förutse kostnaden för att ha anställda.

Det är särskilt viktigt för de allra minsta företagen. Enmans- och fåmansföretag har inte samma möjlighet som stora arbetsgivare att sprida risker över hundratals eller tusentals anställda.

Därför behövs en bredare diskussion om sjuklöneansvaret. Om samhället vill minska individens ekonomiska självrisk vid sjukdom bör det inte ske genom att kostnaden ensidigt vältras över på arbetsgivaren.

Samma grundproblem oavsett företagsform
Sjukförsäkringen behöver dessutom bli mer begriplig och likvärdig för företagare.

I dag skiljer sig reglerna beroende på om företagaren driver exempelvis en enskild firma eller ett aktiebolag. För företagare med enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag finns särskilda karensregler och olika möjligheter att välja karenstid. Småföretagarnas Riksförbund har länge drivit frågan om mer likvärdiga regler oavsett företagsform.

Det är hög tid att se över systemet ur företagarens perspektiv.

Regelverk som uppfattas som krångliga, svårbegripliga och kostsamma skapar osäkerhet. Det är särskilt bekymmersamt när det handlar om beslut som påverkar om en företagare vågar anställa.

Det behövs en reform som minskar risken att anställa
Vi säger därför nej till att avskaffa karensavdraget utan att samtidigt ta ett helhetsgrepp om arbetsgivarens sjuklöneansvar.

Vi vill se ett system där sjukförsäkringen ger människor trygghet, men där småföretagaren inte blir den som i allt högre grad får bära kostnaden.

Politiken måste våga ställa den enkla frågan: Vad händer med viljan att anställa när kostnaden och risken för varje anställning ökar?

Sverige behöver fler företag som vågar växa. Då måste också sjukförsäkringen vara utformad så att den tar hänsyn till småföretagens verklighet.

Att ta bort karensavdraget kan låta som en förbättring för den enskilde. Men om priset är högre kostnader, större risker och minskad vilja att anställa är det en reform som riskerar att slå fel.

Trygghet ska inte skapas genom att flytta kostnaderna till dem som skapar jobben.