Småföretagarnas Riksförbund är en intresseorganisation, skapad och driven av småföretagare för småföretagare. Förbundet företräder idag mer än 30 000 företag med cirka 150 000 anställda, i alla branscher och i alla delar av landet. Större delen av medlemsföretagen är så kallade mikroföretag, företag som har färre än 10 anställda och högst 2 miljoner euro i årsomsättning och balansomslutning, enligt EU:s definition.
Som organisation gör vi skillnad genom att utveckla relationer med makthavare oavsett politisk färg och genom en regelbunden dialog med tjänstemän på olika myndigheter. Förbundet ser ett stort behov av förändring för att uppnå ett företagsklimat i världsklass. Förbundet representeras av personer som är, har varit eller arbetat nära med småföretagare och därför även talar av egen erfarenhet. Vi är ödmjuka inför uppdraget att förbättra förutsättningarna för mikroföretag och tar denna arbetsuppgift på allra största allvar. Inte bara för din skull, utan även för vår egen.
LÄS HELA VÅRT NÄRINGSPOLITISKA PROGRAM >>
För näringspolitiska frågor:
Varför ska du gå med Småföretagarnas Riksförbund?
Se gärna våra påverkansfilmer
Det senaste från vårt pressrum:
SmåföretagarIndex 2024
För femte året i rad publiceras SmåföretagarIndex, av Småföretagarnas Riksförbund. Pressmeddelande Stor skillnad i förutsättningarna för landets småföretagare Småföretagarnas Riksförbund sammanställer årligen en bild av hur det lokala företagsklimatet i landets 290 kommuner utvecklas. Sammanställningen bygger på offentligt tillgänglig
Småföretagens och småföretagarnas roll i samhälle och ekonomi
Hela nio av tio av Sveriges företag är klassificerade som mikroföretag. I detta dokument använder vi det sammanfattande begreppet småföretag där mikroföretag ingår.
Småföretagen är pulsådern i svenskt näringsliv eftersom en stor del av tillväxten i Sverige sker i de minsta företagen. Sedan början av 1990-talet har en absolut majoritet av samtliga nya arbeten skapats i små- och medelstora företag. Många innovationer börjar sin väg mot marknaden i småföretag. Småföretagen har således en stor betydelse för samhällsekonomin i stort men också i medborgarnas vardag. Småföretag tillhandahåller alla möjliga produkter och tjänster i människors närområden i såväl storstad som i glesbygd. Småföretag är ofta det värdefulla ”kittet” i närsamhället, i synnerhet i mindre orter.
Varför blir man småföretagare?
Sverige behöver ett mer småföretagarvänligt klimat
Det är uppenbart att ett väl fungerande företagsklimat måste rikta sig till småföretagen för att ge effekt på tillväxten i landet. EU beslutade redan 2008 om ”Small Business Act” för Europa, vars underrubrik är: Tänk småskaligt först. Denna väsentliga viljeinriktning för småföretagare har dessvärre lämnat alltför lite spår i svensk förvaltning, myndighetsutövning och regelsystem.
Tyvärr tyngs tillvaron för småföretagen i Sverige av ett överflöd av småföretags-fientliga lagar, regler och skatter. Småföretagarnas Riksförbund anser att det är viktigt att alla nya regler och lagar för företag utgår från hur detta påverkar dem som driver småföretag. Som framgår nedan har Småföretagarnas Riksförbund många förslag på hur lagar och regler kan förenklas för de mindre företagen.
Småföretagarnas Riksförbunds näringspolitiska program
I detta dokument sammanfattas förbundets näringspolitiska program. Programmet förnyas och anpassas succesivt till vad som sker i omvärlden. Det näringspolitiska programmet är styrande för förbundets agerande i olika sammanhang, i opinionsbildning, i kontakter med politiker och myndigheter och i remissvar.
Programmet är indelat i tre huvudområden:
• Ekonomiska villkor
• Företagsmiljö
• Sociala förutsättningar
Ekonomiska villkor
Skrota nuvarande 3:12-regler
Normalisera arbetsgivaravgiften gentemot omvärlden
Kommunala tillsynsavgifter ska tas ut endast när faktisk tillsyn sker
Kapitalförsörjningen till företagande måste förbättras
I Sverige finns inte, i motsats till många andra länder, möjlighet att ha aktiebolag med lågt aktiekapital eller att använda obeskattade pengar till företagsuppbyggnad. I Sverige finns inte heller något system där tjänsteföretag kan låna pengar, eftersom personal eller idéer inte fungerar som säkerhet i bank. Av bland annat dessa skäl startas och växer alltför få företag i Sverige.
Främst små företag, tjänsteföretag, företag på glesbygd och företag drivna av kvinnor och utlandsfödda har i dagsläget problem med finansiering, och för dem behövs ett ständigt fokus på bättre kapitalförsörjning till företagande. I många fall ställs krav på personlig borgen och inteckning av hus/lägenhet. Det finns visserligen en uppsjö av hjälpinsatser för nyföretagande men Småföretagarnas Riksförbund vill se åtgärder som:
• sänkt aktiekapital som stimulerar fler att starta företag
• möjlighet att låta vinster stå kvar obeskattade så att de kan återinvesteras i företagen
• införande av grundavdrag vid företagsstart
Modernisera reglerna för företrädaransvar
Företrädare för juridiska personer kan under vissa förutsättningar bli betalningsskyldiga för den juridiska personens obetalda skatter och avgifter. Att det finns olika regler om företrädaransvar i Aktiebolagslagen och Skatteförfarandelagen skapar onödig förvirring. Småföretagarnas Riksförbund anser att företagare ska vara oskyldiga tills skuld bevisats. Det är dags att lätta upp det strikta åtagande som föreligger i företrädaransvaret. Att få rätt i sak när Skatteverket gjort fel kan leda till konkurs även om företagaren efter långdragna rättsprocesser fått ett domslut till sin fördel. Låt därför företagare få del av det svenska rättsväsendet på samma villkor som andra svenskar. I detta ligger att en person som misstänks för ett brott är oskyldig tills skuld bevisas.
Reformerad rekonstruktionslagstiftningen
När en företagare misslyckats innebär detta även att man skaffat sig värdefulla erfarenheter som kan vara användbara om man får möjlighet att starta på nytt. I Sverige uppger cirka 35 procent att rädslan att misslyckas ekonomiskt hindrar dem från att starta ett företag. Småföretagarnas Riksförbund anser att fler företag ska kunna få en andra chans och vill därför se en reformerad rekonstruktionslagstiftning.
Företagsmiljö
Gemensamma begrepp för företagare och näringsidkare
Svensk lagstiftning måste skapa ett gemensamt begrepp för företagare och näringsidkare. Idag är det mycket lätt att hamna mellan stolarna eftersom det inte finns någon entydig och generell förklaring till vem som definieras som företagare inom olika delar av lagstiftning och regelverk. I till exempel lönegarantilagen, fåmans-bolagsreglerna, försäkringslagstiftningen och arbetslöshetsförsäkring tolkas företagare och näringsidkare på olika sätt.
Inför en tredje bolagsform som privata
enmansbolag
Inom EU har det tidigare arbetats med
ett direktiv för enpersons-bolag, så kallade SUP-bolag. Dessa skulle ha en enda
andel och en personlig ägare, med ett aktiekapital på minst en euro eller minst
en enhet av den nationella valutan. Småföretagarnas Riksförbund vill utveckla
denna tanke till svenska förhållanden genom att införa en ny bolagsform. Det
skulle innebära endast ett bolag per person och att bolaget blir en egen
juridisk person. Fördelar skulle bland annat vara att:
·
fler personer skulle våga starta ett
företag
·
det växande antal personer som idag
driver enskilda firmor som aktiv näringsverksamhet skulle få en i många
avseenden bättre tillvaro och hade exempelvis varit i en betydligt bättre
situation under rådande pandemi
·
risken för identitetskapningar av
enskilda firmors ägare minskar, eftersom organisationsnumret inte längre utgörs
av personnumret.
· det blir enklare att skapa lika sjukförsäkringsregler för alla företagsformer.
· skillnader i avdragsrätt för till exempel friskvård försvinner.
Ta bort närståendekrets ur all lagstiftning
Brott mot företag/företagare
I dagens Sverige framställs ofta företagare som presumtiva brottslingar, men får oftast inte det stöd man borde kunna förvänta sig som brottsoffer när man utsatts för brott. Många småföretagare får dessutom lägga stora kostnader på brottsförebyggande åtgärder för att i så stor utsträckning som möjligt hindra att bli utsatta för stöld, häleri, utpressning, bedrägerier, hot, och IT-relaterad brottslighet.
En väl fungerande rättsstat är en förutsättning för all företagsamhet. Därför måste rättsstaten återupprättas. Brott mot företag måste tas på allvar, oavsett hur litet brottet är. Lagstiftningen måste göras om så att företag ges möjlighet att effektivt skydda sin personal och sin verksamhet. Sverige behöver fler närvarande poliser och polisen måste få den kompetens som behövs för att motverka och klara upp brott mot företag. Polisen måste även ge högre prioritet åt insatser då företag drabbats av brott. Det är först då som Sveriges företagare återfår tron på rättsstaten. Det är först då som vi får trygga företagare som kan fokusera på jobb och tillväxt.
Från politikerhåll talas det om att det är de små företagen som ska stå för tillväxten. Det hävdas att det är dessa som ska skapa de nya jobben. Men frågan är vem som vill bli företagare när varken företagets, företagarens eller den anställdes säkerhet kan garanteras. För att företagen ska kunna arbeta effektivt, ge trygga jobb och bidra till ökad välfärd krävs en fungerade rättsstat. Den enskilde företagaren måste kunna lita på att polisen kommer då han/hon ringer, att försäkringsbolagen är beredda att stå för uppkomna skador och att brotten som de utsätts för klaras upp.
Lagen om offentlig upphandling måste anpassas till småföretagens villkor.
Den offentliga sektorn i Sverige gör varje år inköp för minst 700 miljarder kronor per år, vilket motsvarar en sjättedel av BNP. Krångliga regler, irrelevanta krav och omfattande administration har sedan länge skrämt bort många mindre företag från den offentliga upphandlingsbranschen. De 2 500 största leverantörerna tar hand om merparten och Sveriges resterande 1,1 miljoner företag får dela på det som är kvar. I praktiken utestängs många redan genom kravet på att det ska finnas kollektivavtal (eller motsvarande).
Småföretagarnas Riksförbund anser småföretagens möjligheter att delta i offentlig upphandling skulle förbättras avsevärt genom:
• Enklare förfrågningsunderlag
• Slopande av orealistiska omsättningskrav
Minska regelbördan
Regelkrångel upplevs av många som ett mycket påfrestande inslag i företagandet. De regler som behövs för sunt företagande måste bli så pass enkla att även små företagare kan hålla reda på dem och därmed följa dem. Småföretagarnas Riksförbund har följande förslag:
Förenklad revisionsplikt
• Inget krav på att lämna årsredovisning till Bolagsverket, det ska räcka med inkomstdeklarationen till Skatteverket
• Förenkla krav på jämställdhetsplaner
• Förenkla systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)
Inför en uppstartsfas för företagande
Sociala förutsättningar
Trygga företagare är friska företagare – ett socialt skyddsnät lika för alla
Idag omfattas de flesta anställda av flera olika personförsäkringar, men för egenföretagare ser det annorlunda ut. Idag måste företagaren teckna sina egna försäkringar och dessutom betala skatt till det allmänna. Trots detta råder det en stor okunskap i ämnet och här måste den allmänna informationen till nystartade företagare bli både tydligare och bättre. Det är inte ovanligt att företagare som drabbas av sjukdom och arbetslöshet plötsligt inser att det sociala skyddsnätet inte ger den trygghet som förväntats. Småföretagarnas Riksförbund tar sig an informationsuppdraget och vill även erbjuda medlemmar ett trygghetspaket med de mest prisvärda försäkringarna.
Småföretagarnas Riksförbund har varit drivande i frågan beträffande möjligheten för ett företag i uppbyggnadsskedet att tillgodoräkna sig en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) baserad på en likvärdig arbetstagares SGI. Förbundets arbete har resulterat i att regeringen genomfört en sådan förändring för både enskild firma och aktiebolag där uppbyggnadsskedet varar i tre år, helst skulle förbundet se en förlängning av uppbyggnadsskedet till fem år. Småföretagarnas Riksförbund vill även att det ska vara lika karensregler oavsett företagsform så att alla oberoende av hur man försörjer sig har 1 karensdag.