Småföretagen skapar jobb, skatteintäkter, lokal utveckling och välfärd. Ändå har småföretagandet knappt synts i valrörelsen. Inför valet borde samtliga partier och nästa regering enas om tre grundläggande utgångspunkter: bättre attityder till företagande, lägre kostnader och enklare regler för småföretag.

När väljarna får ange vilka politiska frågor som är viktigast hamnar ekonomi, jobb, skatter, välfärd och brottsbekämpning ofta högt. Småföretagande finns däremot sällan med som en egen kategori. Det betyder inte att väljarna anser att frågan är oviktig. Tvärtom döljs småföretagandets betydelse ofta bakom bredare rubriker som ekonomi, arbetsmarknad, tillväxt och skatter. En väljare som oroar sig för nedläggningar i det lokala näringslivet, höga kostnader, arbetslöshet eller svårigheter för företag att anställa registreras kanske som intresserad av ”ekonomi” eller ”jobb”. Småföretagens betydelse blir därmed osynlig i själva mätningen. Detsamma gäller ofta mediernas politiska rapportering. Företagande behandlas som en del av den allmänna ekonomiska politiken, medan småföretagens särskilda villkor sällan får ett eget utrymme. Det är märkligt.

Småföretagen finns i varje kommun och inom varje bransch. De driver it-företag, restauranger, butiker, byggföretag, industriverksamheter, vård-verksamheter, konsultföretag och serviceföretag. De skapar arbetstillfällen, skatteintäkter och lokal utveckling. Ändå är skillnaden stor mellan småföretagens faktiska betydelse för samhället och deras synlighet i den politiska debatten.

Den första förändringen måste handla om attityder. I länder där entreprenörskap och småföretagande är en del av den nationella identiteten finns en starkare grogrund för tillväxt och utveckling. Motsvarande mönster går att se i Sverige. I kommuner med högt nyföretagande och där många småföretag har verksamhet, finns oftast också ett bättre näringslivsklimat. Positiva förebilder, fungerande nätverk och en kommunal organisation som ser företagen som en tillgång gör det lättare för fler att våga starta och driva företag.

Därför borde värnandet om företagandet vara en nyckelfråga för samtliga politiska partier och för alla väljare som vill slå vakt om välfärden. För utan fler nya och växande företag blir det svårare att finansiera vård, skola och omsorg.

Utan fler nya företag blir det också svårare att bekämpa arbetslösheten och skapa en fungerande integration. Faktum är att det under de senaste åren är just de nya företagen som bidragit mest till en positiv sysselsättningsutveckling.

Företagande är inte ett särintresse för företagare. Det är en samhällsfråga som påverkar alla. Nästa regering bör därför tydligt slå fast att småföretagandet är en central del av Sveriges utvecklingskraft. Den hållningen måste genomsyra såväl statliga myndigheter som kommuner.

Den andra förändringen gäller kostnaderna för att starta och driva företag. Varje företagare vet att skatter och avgifter slår direkt mot möjligheten att investera, anställa och bygga upp en långsiktigt hållbar lönsamhet.

I den politiska debatten hamnar ofta storföretagen i fokus och frågorna kretsar då ofta kring bolagsskatten och 3:12-reglerna. Dessa frågor är givetvis inte utan betydelse, men för många småföretagare är de höga egenavgifterna / arbetsgivaravgifterna något som i första hand borde åtgärdas. Höga egenavgifter / arbetsgivaravgifter påverkar mindre verksamheter som redan har små marginaler och där ägarens egen arbetsinsats ofta är företagets viktigaste resurs. Det hämmar tillväxten. Företag som avstår från att anställa, tackar nej till uppdrag eller väljer att inte expandera på grund av att kostnaden och risken blir för stor, bidrar inte till de samhällsintäkter som Sverige så väl behöver. Situationen är också orimligt i ett land som samtidigt har hög arbetslöshet och stora behov av fler vägar in på arbetsmarknaden.

En kommande regering bör därför prioritera en tydlig och långsiktig sänkning av kostnaderna för att anställa i små företag. Lägre egenavgifter / arbetsgivaravgifter bör inte betraktas som stöd till en särskild grupp, utan som en investering i fler jobb, växande skattebaser och minskat utanförskap.

Den tredje förändringen gäller regelverken

Inom EU har arbetet med det så kallade Omnibusförslagen markerat en viktig principiell förändring. Utgångspunkten är att krav som konstruerats för stora företag inte automatiskt ska läggas på mindre företag som har helt andra resurser och förutsättningar. Det är ett synsätt som borde få genomslag även i Sverige.

Alltför ofta utformas lagstiftning och myndighetskrav utifrån stora organisationers administrativa kapacitet. Därefter förväntas ett företag med några få anställda följa samma komplicerade regelverk, dokumentationskrav och rapporteringssystem.

För ett stort företag kan nya regler hanteras av särskilda avdelningar för juridik, ekonomi och personal. I det lilla företaget är det ofta ägaren själv som ska förstå, tillämpa och dokumentera allt – efter arbetsdagens slut. Reglernas kostnad mäts dessutom inte bara i kronor. Den mäts i tid, osäkerhet och verksamhet som aldrig startas eller utvecklas.

Sverige bör därför införa en tydlig princip om att nya regler alltid ska prövas särskilt utifrån småföretagens förutsättningar. Det bör därför finnas förenklade regler för mindre verksamheter och mer av schabloner i skattesystemet. Schabloner kan minska både företagens administrativa arbete och myndigheternas kontrollkostnader. Det räcker alltså inte längre med mindre justeringar, även om många av de steg som tagits varit positiva.

Tre krav på samtliga partier

Den kommande regeringen bör därför utgå från tre grundläggande krav:

För det första: Gör entreprenörskap och småföretagande till en del av den nationella framtidsberättelsen. Företagaren ska ses som en jobbskapare och samhällsbyggare, inte i första hand som någon som ska kontrolleras.

För det andra: Sänk kostnaderna för att anställa och driva mindre företag, med särskilt fokus på egenavgifter och arbetsgivaravgifter.

För det tredje: Inför principen att regler som utformas för stora företag inte automatiskt ska gälla för små. Förenklade regelverk, tydliga småföretagsundantag och fler schabloner måste bli huvudregel, inte undantag.

Harry Goldman, tidigare VD
för NyföretagarCentrum Sverige