Den senaste tiden har vi sett en kraftig ökning av antalet konkurser samtidigt som nyföretagandet störtdyker. I dessa svåra tider hade vi hoppats på någon form av satsning i vårbudgeten, något som skulle kunna underlätta för landets småföretagare. Tyvärr inträffade inte detta.
”Småföretagare vill inte hamna i en situation, där återkommande sjukskrivningar bland de anställda äventyrar företagets hela existens”, skriver Ghassan Ghaziri och föreslår förändringar i sjuklöneansvaret.
En förändring av sjuklöneansvaret hade till exempel varit en lämplig åtgärd, något som vi framhållit i många sammanhang. Våra medlemmar över hela Sverige har flera gånger ställt frågan om vem som ska betala sjukersättningen, staten, arbetsgivaren eller båda tillsammans? Vi, liksom de flesta andra anser att i ett modernt och omhändertagande samhälle är det fullständigt självklart att alla som, trots vilja och ansträngning, inte kan försörja sig själva ska få hjälp med detta. Är man till exempel sjuk ska man ha sjukersättning. Men frågan ovan ställdes på sin spets när regeringen bestämde att ersättningen för arbetsgivares höga sjuklönekostnader togs bort förra året. Som ett argument för nyordningen lyftes att ”rådande regelverk minskar drivkrafterna att förebygga sjukfrånvaro och vidta åtgärder för att sjukskrivna anställda ska kunna återgå i arbete”.
Det argumentet håller inte, det finns många fakta som talar emot. Särskilt när det gäller småföretag. Politikerna verkar inte känna till att de minsta företagen generellt har lägre sjukfrånvaro, vilket då även avspeglas i småföretagens kostnadsmassa. Får man då in en anställd med mycket höga sjuklönekostnader märks det direkt och detta verkar avhållande på viljan att nyanställa. Det är kanske för mycket begärt av en rekryterande småföretagare att vederbörande ska bedöma risken för en kommande skönhetsoperation, brutet ben i fotbollsmatch, om någon drabbas av ryggskott vid snöskottning eller råkar ut för en fallolycka i slalombacken.
Skulle sjuklöneansvaret för småföretagarna tas bort, blir riskerna vid nyanställningar oerhört mycket lägre. Enligt flera, av varandra, oberoende undersökningar är detta förhållande ett av de största hindren för nyanställningar och expansion. Småföretagare vill inte hamna i en situation, där återkommande sjukskrivningar bland de anställda äventyrar företagets hela existens. Förutom den direkta kostnaden för sjuklön har företagen dessutom ofta ytterligare stora kostnader för övertid eller ersättningspersonal när delar av personalen är sjuk. Dessa kostnader ersätts inte.
4 av 5 nya jobb i Sverige skapas idag i småföretag så viljan och förmågan att nyanställa och expandera finns, men riskerna är för stora i dag vilket skapar en inbromsningseffekt. Alla är eniga om att det är landets småföretagare som är motorn i svensk ekonomi men den politiska viljan att förbättra företagsklimatet för dessa har hittills varit liten. Vi inom Småföretagarnas Riksförbund vill hävda att den billigaste och effektivaste åtgärden för att öka tempot i småföretagen skulle vara att ta bort båda veckorna i sjuklöneansvaret och att göra detta i första hand för företag med upp till 10 anställda.
Genom att lätta lite på bördan och minska riskerna förbättras möjligheterna för landets småföretagare att vara en bärande del av lösningen på den stigande arbetslösheten och det krisande ekonomiska läget. Vi vill bidra mer, ge oss den chansen.
