Lön eller utdelning? Som delägare i ett fåmansföretag har du flera frågor att ta ställning till. Från den 1 januari 2026 gäller förändrade 3:12-regler för hur gränsbeloppet beräknas. Här går vi igenom vad förändringarna innebär och vad du behöver tänka på.

Beskattning av fåmansdelägare

Det finns en rad särregler när det gäller beskattningen av kvalificerade andelar vid utdelning och försäljning. Dessa särskilda regler brukar kallas 3:12-reglerna och gäller för delägare som är aktiva i företaget. Det vill säga delägaren innehar kvalificerade andelar i företaget. Dessa regler påverkar hur delägaren ska tänka för att göra en bra kombination av utdelning och löneuttag.

Utdelning

Som delägare i ett fåmansföretag med kvalificerade andelar betalar du 20 procent i skatt på utdelning upp till ditt gränsbelopp. Utdelningen beskattas i denna del som inkomst av kapital. Överstiger utdelningen gränsbeloppet beskattas den överskjutande delen i inkomst av tjänst för delägaren upp till ett visst takbelopp (maxbelopp). Över detta takbelopp beskattas utdelningen i inkomst av kapital med en skattesats på 30 procent. Motsvarande gäller för en kapitalvinst vid en försäljning av aktierna.

Gränsbeloppet är centralt när en delägare beslutar om en utdelning.

Förändrade 3:12-regler

De f reglerna gäller för utdelningar som beslutas av bolagsstämman under 2026 och framåt.

Några av de stora förändringarna är att grundbeloppet höjs (det som tidigare var förenklingsregeln), ett schablonavdrag ska göras vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet samt att lönekravet för att få beräkna lönebaserat utrymme är borttaget.

Gränsbeloppet kan endast beräknas på ett sätt och kan göras av den som äger andelarna vid årets ingång. Gränsbeloppet består av följande fyra delar.

1 Grundbelopp på fyra inkomstbasbelopp
Grundbeloppet uppgår för 2026 till 322 400 kronor och ska fördelas på alla andelar i företaget. Är man ensam delägare och inte äger några andra företag kan man alltså ta en utdelning på 322 400 kr med en beskattning på 20 procent i inkomst av kapital. En delägare som äger flera företag kan endast få 322 400 kronor fördelat på alla sina andelar i flera företag.

2 Lönebaserat utrymme
Det lönebaserade utrymmet påverkas av de utbetalda kontanta lönerna till arbetstagare i företaget och dess dotterföretag under året före beskattningsåret. Varje delägare ska göra ett schablonavdrag för lön på 644 800 kronor från det löneunderlag som är hänförligt till andelarna. 50 procent av det belopp som kvarstår efter avdraget för schablonlön är det lönebaserade utrymmet. Schablonavdraget är nytt och kan påverka din möjlighet att beräkna det lönebaserade utrymmet.

3 Ränta på omkostnadsbelopp
Ränta på omkostnadsbeloppet får beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor. Räntesatsen är 11,55 procent för beskattningsåret 2026. Det kan ses som en ränta på det satsade kapitalet som delägaren har gjort till företaget.

4 Sparat utdelningsutrymme från föregående år
Det sparade utdelningsutrymmet som inte har utnyttjats tidigare år kan användas ett senare år.

Omvänd löneväxling med nettolöneavdrag

Gränsbeloppet kan påverkas av storleken av lönerna i företaget genom det lönebaserade utrymmet.

När storleken på företagets löner beräknas får inte förmåner räknas med, vilket är en nackdel. Det finns dock en möjlighet att lösa detta problem genom s.k. omvänd löneväxling med nettolöneavdrag. Då höjer företaget den anställdes bruttolön med förmånsvärdet, men gör samtidigt ett nettolöneavdrag med samma belopp. På så sätt beskattas inte förmånen.

Tänk på att i dessa fall kan det även bli aktuellt med moms på tillhandahållande av förmåner eftersom det kan ses som en beskattningsbar transaktion i en ekonomisk verksamhet (momspliktig verksamhet). Då ska utgående moms betalas på tillhandahållandet. Det kan t.ex. gälla om arbetsgivaren tillhandahåller anställda förmån av fri bil.

Lön

När en anställd, som delägaren ofta är, tar ut en lön ska företaget betala arbetsgivaravgifter. Lönen beskattas hos den anställde i inkomst av tjänst med kommunal inkomstskatt och vid lön över en viss gräns även statlig inkomstskatt. Brytpunkten för statlig inkomstskatt är 660 400 kr för 2026.

Lönen ger som dig om anställd sociala förmåner som till exempel sjukpenning, ersättning för vård av barn och föräldrapenning från Försäkringskassan. Dessa ersättningar utgår som huvudregel från den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Det är bara inkomster från arbete som kan ge en SGI. Den högsta SGI som går att ha är 592 000 kronor år 2026.

Även den pensionsgrundande inkomsten (PGI) utgår från ersättning för arbete. Din lön påverkar alltså din framtida pension. PGI ska beräknas på din sammanlagda förvärvsinkomst efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften. I praktiken innebär det därför att inkomsttaket uppgår till 8,07 inkomstbasbelopp. Det gör att du kan få PGI för inkomster upp till 673 038 kronor för 2026.

Lön eller utdelning?

Det finns flera olika sätt som en delägare som också är anställd kan ta ut pengar från bolaget. Det kan göras genom lön, förmåner eller utdelning. Men vad ska man välja? Det beror på förutsättningarna i företaget och för delägaren. Det bästa är en kombination av lön och utdelning som gör att du känner dig trygg vid en eventuell sjukskrivning, föräldraledighet och att du har sett över din pension senare i livet.

Självklart ska man titta på de olika gränsvärden som finns för att man ska få maximal social trygghet men också om man kan tillgodose tryggheten på andra sätt. Det gränsbelopp som delägaren kan beräkna har stor betydelse för hur en utdelning ska beskattas. För en del delägare kommer storleken på gränsbeloppet att förändras med anledning av de förändrade reglerna. Avdraget för schablonlön gör att delägare som har beräknat det lönebaserade utrymmet får ett lägre belopp kvar.

En utdelning beskattas med 20 procent upp till gränsbeloppet. En utdelning som kan placeras på rätt sätt kan också vara en trygghet för framtiden. En förutsättning är också att det är möjligt att besluta om utdelning från företaget enligt reglerna i aktiebolagslagen och att företaget har de ekonomiska förutsättningarna.

Förmåner

En arbetsgivare kan ge sina anställda olika förmåner. En förmån kan vara antingen skattepliktig eller skattefri. Om arbetsgivaren ger en skattefri förmån behöver inte några arbetsgivaravgifter betalas och den anställde behöver inte heller beskattas för förmånen. Även en delägare som utför ett arbete i sitt företag kan få förmåner. Här kommer några exempel.

Friskvårdsbidrag

En delägare som utför ett arbete har möjlighet att ge sig själv ett friskvårdsbidrag även om personen är den enda anställda i företaget. Om det finns fler anställda ska de också erbjudas friskvårdsbidrag på motsvarande villkor. Ett friskvårdsbidrag är en skattefri förmån för den anställde och företaget kan den anställde upp till 5 000 kronor i bidrag.

Julgåvor

Ge dig själv en julgåva! Julgåvor till anställda är skattefria för de anställda om värdet inte överstiger 600 kronor inklusive moms. Överstiger det 600 kr är hela beloppet skattepliktigt. Presentkort som inte kan bytas mot pengar kan vara en skattefri gåva.

Fördelsdagspresent

Vid jämna födelsedagar från 50 och uppåt kan en minnesgåva lämnas till en anställd delägare. Den anställde behöver ha en sammanlagd anställningstid om minst sex år. Gåvan är skattefria om värdet inte överstiger 15 000 kronor inklusive moms.

Ta hjälp för att hitta den optimala mixen av lön, förmåner och utdelning som gäller för dig och ditt företag.

Therése Allard
Skattejurist vid Srf konsulterna

* Srf konsulterna är branschorganisationen med fokus på redovisning, lön och affärsrådgivning. Vi erbjuder professionell utveckling genom auktorisation och utbildningar för redovisnings- och lönebranschen. Vi har i dag drygt 6 000 medlemmar, varav 3 500 är Srf Auktoriserade redovisningskonsulter och Srf Auktoriserade lönekonsulter. Våra medlemmar hjälper årligen omkring 300 000 företag med stöd och rådgivning.