Det råder ekonomisk recession i landet eftersom den ekonomiska produktionen har sjunkit två kvartal i rad. I år förväntas Sverige vara den enda EU-ekonomin som krymper, medan arbetslösheten samtidigt skjuter i höjden. Det är uppenbart att den ekonomiska politiken i grunden behöver reformeras för att vända stagnationen. Småföretagarnas Riksförbund menar att ingen enskild reform är tillräcklig, det krävs en helhetslösning. Ett femstegsprogram mot en mera småföretagsanpassad svensk modell krävs för att jobbskapande och tillväxt ska ta fart.
I en ny rapport pekar Småföretagarnas Riksförbund på att utmaningarna är tydliga och många:
Kraven i sammanlagt 650 kollektivavtal är komplexa, vilket hämmar jobbskapande och tillväxt bland småföretagen, inte minst genom att småföretag utan kollektivavtal utestängs i en del sammanhang.
*Regelkrånglet kostar företagen 200 miljarder kronor varje år. Svenska företag åläggs till och med regler som inte ens tillämpas i offentlig upphandling.
Företagare i Sverige tyngs av avgifter, skatter, tillsynsavgifter och långsamma tillståndsprocesser. Arbetsgivaravgiften i Sverige är mycket hög. Skattekilen, skillnaden mellan arbetsgivarens bruttokostnad och vad den anställde har kvar netto efter skatter och avgifter, är i Sverige bland de högsta i jämförelse med andra utvecklade ekonomier.
*Kompetensförsörjningen fungerar dåligt bland annat på grund av att vårt utbildningssystem inte levererar praktiska kunskaper motsvarande behoven.
Lösningen är en mera småföretagsanpassad svensk modell, där barriärerna till nya jobb och nya företag minskas:
■ Företag utan kollektivavtal ska inte diskrimineras. Svensk arbetsmarknad behöver acceptera större utrymme för skillnader mellan företag samt individanpassad lönesättning.
■ Klimat- och näringsdepartementet bör ha anställda som jobbar med Regelgiljotinen, det vill säga systematiskt går igenom regelverk och underlättar eller avskaffar det som är onödigt krångligt.
■ Kommuner bör införa servicegarantier. Tillståndsprocesser och tillsynsprocesser ska hanteras smidigt och till lägsta möjliga avgift.
■ Strukturell sänkning av arbetsgivaravgiften med 6 procentenheter. Reformen är huvudsakligen självfinansierande och kan i övrigt finansieras med minskade statliga utgifter för administration.
■ Större fokus på arbetsplatsförlagt lärande. Yrkestrainees, en utbildningsform där unga jobbar och studerar, behöver expanderas, liksom lärlingsprogram på gymnasienivå och inom ramen för Yrkeshögskolan för vuxna.
Denna artikel är sedan tidigare publicerad som annonsbilaga i Expressen.
