En av de frågor vi jobbat som mest med under året är frågan om att motverka bedrägeri. När vi frågade våra medlemmar vilken som är deras viktigaste fråga just nu så ligger denna fråga helt klart i topp. 

Småföretagarnas Riksförbund släpper varje år ett antal rapporter i ämnen som berör våra medlemmar. Trygghet är en sådan eller snarare otrygghet. Därför valde vi att se närmare på det här i en ny rapport: Vad kostar kriminaliteten småföretagare?

I den framkommer att näringslivets kostnader för kriminaliteten, i form av skador respektive kostnader för säkerhet, uppgår till 92 miljarder kronor för hela riket. Företagare har svårt att få tillstånd för kameror och vissa måste själva betala för ordningsvakter, extra försäkringar har tyvärr blivit vanligare och kostnaderna ökar. Vi vet att när småföretagare ger upp, ersätts de sällan med nya, en cykelreparatör som lägger ner till exempel, innebär att tillgången till den tjänsten permanent försvinner i den stadsdelen eller orten. Det ska inte var kriminalitet som avgör om en företagare lägger ner sin verksamhet eller inte, det borde vara en självklarhet att det ska vara tryggt att driva företag i hela Sverige. 
Brottsvinsterna på bedrägerier uppskattas vara cirka 7,5 miljarder kronor 2023, vilket är 22 procent högre än föregående år (cirka 5,8 miljarder kronor 2022). Denna skillnad kan förklaras av en ökning av antalet anmäl- ningar och antalet fullbordade brott.  Tyvärr är vi inte alls förvånade att det i vår rapport är så många som nästan tio procent som säger att brottsligheten är det största hotet mot deras verksamhet och det största hotet mot tillväxt. Vi ser till och med att vissa till slut inte orkar vara företagare utan lägger ner sin verksamhet efter upprepad brottslighet. Det brott som allt fler hör av sig om är bedrägeribrott. Här kan bankerna verkligen ta ett större ansvar än de gör. Bankerna har inte haft ett enda rån men det är vi privatpersoner/företagare som blir rånade och då gäller inga regler/försäkringar utan man är helt ensam i sin utsatthet. 

För cirka ett år sedan var vi i riksdagen och hade ett seminarium med justitieutskottet. Bedrägerisifforna har inte gått ner under detta år men frågan har fått mer uppmärksamhet, i det politiska samtalet och i medierna, exempelvis tv-programmet Uppdrag granskning. Bankföreningen och bankerna har efter det blivit uppkallade till statsministern och sedan ändrat en del arbetssätt och snabbat på förändringar. Bankerna måste göra mer. Exempel på enkla åtgärder som bankerna skulle kunna genomföra, för att försvåra för bedragarna, är inställningsbara överföringsfördröjningar och beloppsbegränsningar, manuella kontroller vid misstänkta transaktioner, spärr mot överföringar till icke godkända konton och ytterligare bevis för att du  är du vid betalningar över ett visst belopp. Några banker har gjort en del men mycket mer krävs. 

Svensk lagstiftning ger inte bankerna några drivkrafter att förhindra bankbedrägerierna, då bankerna inte behöver bekosta bankbedrägerierna. Vi kommer fortsätta driva på för en bättre lagstiftning med ökade krav på bankerna för att få tillbaka pengar när man utsatts för bedrägeri. Vi föreslår att regeringen kopierar det brittiska systemet och tar initiativ till att ändra betaltjänstlagen så att ansvaret för säkerhetsbristerna läggs på bankerna. Det är de som kan påverka säkerheten i sina system, till skillnad från kunderna. Det delade ansvaret bankerna emellan kommer även att få dem att driva på varandra för att minska bedrägerierna. 

Alla kan drabbas så ha en inbyggd misstänksamhet. Tänk också på att du som brottsoffer även som företagare har rätt till stöd från brottsofferfonden, så stöd finns.