Vi har längre drivit frågan om att det ska vara tryggt, enkelt och lönsamt att driva företag i Sverige. Särskilt som småföretagare med små marginaler är det viktigt att kommunens avgifter är låga och rimliga.

Det finns exempel på småföretagare som slutat med sin verksamhet inom livsmedelsproduktion för att alla tillstånd och kontroller för att man går back på produkterna. Det handlar så klart om småskaliga producenter men det innebär ett företag mindre, färre skatteintäkter och i dessa fall också sämre livsmedelsberedskap.

Ett serveringstillstånd som tar tid kan innebära ett förlorat arrangemang. Ett bygglov som tar tid belastar företagets kassa och höga avgifter som staplas på varandra gör det dyrt att driva verksamheten.

Näringslivets Regelnämnds (NNR) rapport Kommungranskning 2025 visar på tydliga kommunala skillnader i taxor och handläggningstider.

– Det är bra att dessa granskningar görs och det blir tydligt i hur stora skillnader det är mellan kommuner, det borde vara en väckarklocka för kommunerna som ju alla stävar efter ett bra näringslivsklimat och där småföretagare lyfter att just taxor och avgifter samt handläggningstider är några av de viktigaste frågorna för dem, säger Ghassan Ghaziri, styrelseordförande i Småföretagarnas Riksförbund.

VAD TAR 16 VECKOR I SIGTUNA OCH BARA 2 I HABO?
Att få ett serveringstillstånd kan skilja på en halv månad upp till fyra. Eller för tillfälliga mellan en och åtta. Antingen får man har god framförhållning i vissa kommuner eller så blir det inget arrangemang.

I STORFORS KOSTAR DET 950 i STOCKHOLM NÄSTAN DET DUBBLA
Kommunernas timtaxor för livsmedelskontroll varierar mycket. En företagare i Rättvik får betala den lägsta timtaxan på 950 kr och en företagare i Stockholm den högsta på 1 790 kr. Riksgenomsnittet för timtaxan vid denna undersökning är 1 358 kr.

– Det är intressant att landsbygdskommuner lyckas hålla nere taxorna generellt, vilket syns i denna undersökning, det borde ju vara enkelt att sänka kostnaderna för småföretagare även i Stockholmsområdet? Säger Ghassan Ghaziri

En kommun som sticker ut är Rättvik som jobbat med dessa frågor länge och skapat ”Rättviksmodellen” där kommunal tillsyn faktureras i efterhand och präglas av dialog. Modellen visar att det går att minska regelbördan för företag, utan att tulla på säkerhet, kvalité och miljö. Den stärker dialogen mellan kommunen och företaget, vilket bidrar till ett bättre företagsklimat.