Småföretagarnas Riksförbund publicerar en ny rapport som visar att svenska företag betalar betydligt högre arbetsgivaravgifter än genomsnittet i EU. Skillnaden innebär en tydlig konkurrensnackdel, särskilt för små och medelstora företag där arbetskraften ofta är den största kostnaden.
Rapporten visar bland annat att en typisk verkstad med 15 anställda betalar över 1,2 miljoner kronor mer per år i arbetsgivaravgifter än motsvarande företag i andra EU-länder. Sverige utmärker sig också genom en stor andel dolda skatter i avgifterna – kostnader som inte ger sociala förmåner till de anställda.
Enligt rapporten riskerar de höga avgifterna att hämma jobbskapande och investeringar, och förbundet efterlyser nu en anpassning till europeiska nivåer för att stärka företagens konkurrenskraft.
KLICKA HÄR för att ladda ner rapporten som PDF.
– Sverige tjänar inte på att ha höga dolda skatter på arbete. För att företag ska kunna växa och anställa behöver avgifterna normaliseras i förhållande till omvärlden
PRESSKONTAKT
Sten Lindgren
Styrelseledamot
sten.lindgren@smaforetagarna.se
0704953723
Caroline Szyber
Vice Ordförande
caroline.szyber@smaforetagarna.se
0708181421
PRESSMEDDELANDE
Svenska småföretag betalar mest i arbetsgivaravgifter i Europa
En ny rapport från Småföretagarnas Riksförbund visar att svenska företag betalar de högsta arbetsgivaravgifterna i Europa. Skillnaden mot EU-genomsnittet är betydande – och särskilt kännbar för små- och medelstora företag.
Ett typiskt svenskt verkstadsföretag med 15 anställda betalar i genomsnitt över 1,2 miljoner kronor mer per år i arbetsgivaravgifter jämfört med motsvarande företag i ett genomsnittligt EU-land. Det motsvarar cirka 83 000 kronor extra per anställd och år.
– Sverige är i grunden en normal europeisk ekonomi, men företag verkar under onormala kostnadsvillkor, säger Nima Sanandaji, utredare bakom rapporten Normalisera arbetsgivaravgifterna.
Högre kostnader i samtliga branscher
Rapporten visar att Sverige har de högsta faktiska arbetsgivaravgifterna i samtliga studerade branscher, inklusive industri, handel, IT och transport. I genomsnitt betalar svenska företag 9,6 procentenheter mer av lönesumman i arbetsgivaravgifter jämfört med EU-genomsnittet. För tillverkningsindustrin är skillnaden hela 11,4 procentenheter.
Totalt innebär detta att svenska företag belastas med cirka 156 miljarder kronor mer per år än om avgiftsnivån låg i linje med EU-genomsnittet.
Dolda skatter utan förmåner
En stor del av arbetsgivaravgifterna i Sverige utgörs av skatter som inte ger några sociala förmåner till den anställde. Denna “dolda skatt” uppgår till hela 332 miljarder kronor per år.
Internationellt sticker Sverige ut kraftigt – många OECD-länder saknar helt denna typ av avgift, och de som har den ligger på betydligt lägre nivåer.
–Det handlar i praktiken om en beskattning av arbete som inte syns tydligt, men som driver upp kostnader och minskar sysselsättningen, säger Ghassan Ghaziri, förbundsordförande.
Risk för ökad belastning
Utvecklingen går dessutom i fel riktning. Den allmänna löneavgiften – den största komponenten av den dolda skatten – planeras att höjas ytterligare till 2026. Statens intäkter från denna avgift väntas öka från 270 miljarder kronor 2024 till över 313 miljarder kronor 2026.
Krav: Normalisera avgifterna
Småföretagarnas Riksförbund menar att Sverige behöver anpassa arbetsgivaravgifterna till europeiska nivåer för att stärka konkurrenskraften och skapa fler jobb.
– Sverige tjänar inte på att ha höga dolda skatter på arbete. För att företag ska kunna växa och anställa behöver avgifterna normaliseras i förhållande till omvärlden, säger säger Ghassan Ghaziri, förbundsordförande.
