Under försäkringsbolaget If:s årliga småföretagsundersökning 2022 svarade 30 procent av de medverkande 1 089 småföretagarna från hela Sverige att de blivit utsatta för bluffakturor. Undersökningen gällde säkerhetsfrågor och i synnerhet vilken typ av skador eller incidenter som drabbat dem. Bluffakturor var tveklöst vanligast.
Bedrägerier via mejl, sms och telefon ökar och småföretagare är lika drabbade som privatpersoner. Vid en första anblick kan ett bluffmejl se väldigt genuint och äkta ut. Logotyper och övrig grafik ger ett officiellt intryck, men det finns enkla sätt att snabbt kontrollera om det är äkta eller inte.
1. Ställ dig frågan – skulle det här företaget kontakta dig över huvud taget? Har du i dag en tjänst kopplad till dem, till exempel webbplatshosting? Är det som står i mejlet relevant? Har du nyligen haft kontakt med företaget?
2. Kontrollera avsändaren och länkar i mejlet – går de till rätt mottagare? Det är ingen match att få ett mejl att se ut som det kommer från exempelvis support@microsoft.com, men är det verkligen den adressen som skickat mejlet? Vanligtvis räcker det med att placera muspekaren över en länk för att se var den egentligen går.
3. Titta på språket. Bluffmejl är vanligtvis illa skrivna, vissa tydligt sämre än andra.
4. Klicka aldrig på bifogade filer eller länkar. Om du mot förmodan klickar på en länk och kommer vidare till en uppmaning om att mata in personliga uppgifter eller bankkonto så kom ihåg att ett seriöst företag aldrig gör detta utan någon sorts säker inloggning eller identifiering med e-legitimation.
Vanligtvis är den här typen av bluffmejl lätta att genomskåda och saknar en människa på andra sidan konversationen, men i andra fall kan det vara mer allvarligt. Plötsligt får du en faktura via mejl eller post för tjänster du inte har beställt. Då gäller det att agera.
1. Bestrid fakturan omedelbart. Framför allt de som inte har en finstilt text om att det är ett erbjudande och inte en regelrätt faktura. Kontakta företaget via mejl eller post och skicka med fakturanummer eller kopia på fakturan och berätta varför du bestrider fakturan. Använd formuleringar som är relevanta för ditt fall.
2. Spara all konversation mellan dig och motparten. Om du behöver polisanmäla fakturabedrägeriet ska du lämna så mycket information du kan och redogöra för hur du blev kontaktad. Polisanmälning sker via telefon 114 14 eller på en polisstation.
Ett sätt ett fakturabedrägeri kan starta på är genom ett telefonsamtal med en säljare. Här gäller det att vara väldigt uppmärksam då samtalet kan spelas in och dina jakande svar på enkla kontrollfrågor kan användas som svar på annat och därmed få dig att exempelvis bekräfta en beställning eller ett avtal.
1. Avsluta samtalet omgående om du känner minsta tvekan.
2. Ingå aldrig avtal över telefon. Be om en skriftlig offert och att själv få återkomma om du är intresserad av erbjudandet.
3. Be om säljarens fullständiga namn, vilket företag den representerar, organisationsnummer och telefonnummer. Kontrollera uppgifterna genom att bland annat söka i Svensk Handels varningslista (sök efter ”varningslista” på svenskhandel.se).
Det bästa tipset är förstås att använda sunt förnuft, men i stressiga situationer kan det vara svårt att veta vad som egentligen sägs under ett telefonsamtal eller vad som står i ett brev eller mejl.
Var speciellt uppmärksam när mejl, sms eller samtal kommer från någon som utger sig vara från din bank, Skatteverket eller en annan myndighet. Dessa skulle aldrig kräva in personliga uppgifter genom dessa kommunikationsvägar.
Hälsningar Anders Jakobson
