I föregående utgåva av Bra Affärer hade vi en text med rubriken ”Momsreglerna hindrar recirkulation och återbruk”. Artikeln ledde till nya kontakter med intresse för och synpunkter på frågan, varför vi återkommer till ämnet.
Vi kan börja med att konstatera att frågan växer i betydelse inte minst på grund av olika nya företeelser som uppstår på marknaden. Från statsmakternas sida växer också intresset, ett exempel är en nyligen tillsatt offentlig utredning, ”Utredningen om Ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi (Fi 2022:14).” Från Småföretagarnas Riksförbund har vi nyligen besvarat en enkät i anslutning till den. Hur ser då den ”cirkulära marknaden” (försäljning av återbrukade produkter) ut? Det finns naturligtvis många typfall, bilden i stort är följande:
| Inköpskälla | Gratis från givare eller återvinnare Inköp från konsument (utan moms och kvitto) Inköp från företag (med moms) Inköp av kompletterande tjänster eller komponenter |
| Förädling | Ingen förädling Utbyte av delar, renovering Inköp kompletterande tjänster |
| Typ av transaktion | Försäljning Förmedling |
| Typ av vara | Återvunna Återbrukade, eventuellt reparerade, omgjorda Begagnad vara |
| Kund | Konsument Företag Offentlig sektor |
| Skattestatus | Ideell (ej momspliktig) Ej momspliktig övrig Momspliktig |
Ovanstående tabell är inte heltäckande men visar några viktiga aspekter som bland annat påverkar beskattningen. Några exempel på verksamheter som kan placeras in i tabellen är följande:
Reparation och försäljning av återvunna eller återbrukade varor som kommer gratis från återvinning eller från givare och som säljs till privatpersoner. Ett företag här är re:Compute IT. Den här typen av företag upplever att det främsta hindret är att man måste ta ut full moms, det kan ses som att moms betalas två gånger för samma produkt. Man efterfrågar en betydligt lägre momssats. Några andra hinder kan vara att det är svårt att ta ut arbetskostnaden för hantering och reparationer, man efterlyser sänkta arbetskostnader, till exempel genom sänkta arbetsgivaravgifter. Vidare gäller att felaktigheten hos en begagnad vara bedöms enligt samma bestämmelser som för en ny vara. Begagnade varor kan från och med den 1 januari 2022 inte säljas enligt villkoren ”i befintligt skick” eller med något annat liknande allmänt förbehåll. Säljaren ska vid köptillfället specificera och informera köparen om eventuella avvikelser från det normala på varan och köparen ska godkänna dem.
En annan kategori är ideella organisationer som bedriver reparation och försäljning av återvunna eller återbrukade varor som kommer gratis från återvinning eller från givare och som säljs till privatpersoner. Ideella organisationer behöver inte ta ut moms och omfattas inte av konsumentköplagen men väl av köplagen.
En växande kategori är företag som bedriver reparation och försäljning av återvunna eller återbrukade varor som köps eller byts in och som säljs till företag och offentlig sektor. Det handlar bland annat om elektronik, mobiltelefoner och datorer. Ett exempel på företag är INREGO. Här ses inte momsen som problem, utan det är arbetsgivaravgifterna som verkar hindrande. Återbruk är väldigt arbetsintensivt och det är här den stora konkurranssvagheten ligger mot den ”linjära” ekonomin. Lägre arbetskostnader skulle leda till många nya gröna jobb inom reparation och återbruk.
En annan växande kategori är förmedling av återbrukade varor, där det finns en uppdragsgivare som betalar en avgift och där kunden är en konsument. Några exempel inom denna kategori är möbler och bröllopsklänningar. Ett exempel på företag är Bröllopsbruket.
Skattefrågor
Hantering av moms och skattesatsen på momsen är som redan nämnts en viktig fråga. Konsumentmarknaden för återvunnet och begagnat skulle gynnas av en generellt sänkt moms. När det gäller småskalig verksamhet är denna momsbefriad upp till en omsättning på 80 KSEK per år. Förslag finns om en höjning till 150 KSEK vilket skulle förenkla för mikroföretag och för myndigheterna.
Ett i vissa fall alternativt beskattningssystem är vinstmarginalbeskattning, VMB. VMB kan i vissa fall användas vid försäljning av begagnade varor.Momsen beräknas då på skillnaden mellan försäljningspriset och inköpspriset, i stället för enbart på försäljningspriset. Ett krav är att köpet av den begagnade varan ha skett från någon som inte själv haft avdragsrätt för ingående moms vid sitt inköp av varan. Vid försäljningen redovisas inte någon moms på fakturan till kunden och kunden har ingen avdragsrätt för moms i det här fallet. Vidare gäller att om säljaren debiterat moms på fakturan kan inte VMB tillämpas vid försäljningen.
På Skatteverket finns regelverket beskrivet i detalj. VMB fungerar bra i vissa sammanhang men upplevs i andra sammanhang som alltför tungrott eller oförmånligt. Exempel på det senare är:
• Vinstmarginalen ska räknas fram för varje vara för sig.
• Transportkostnad till annan fraktförare får inte räknas in i inköpspriset.
• Samma gäller reparationskostnader.
• Förlust från försäljning av en vara får inte räknas av mot vinst vid annan försäljning.
• Regelverket är komplicerat med undantag och särregler.
VMB-reglerna skulle kunna vidareutvecklas och anpassas bättre till dagens förhållanden, några exempel:
• Idag är momsen generellt 25 procent på allt som hanteras som vinstmarginal medan det i andra sammanhang förekommer fyra momssatser. Samma borde gälla även för VMB beroende på vilka underliggande transaktioner det handlar om.
• Vidare borde man kasta om huvudregeln och undantagsregeln som är en förenklingsregel. Med förenklingsregeln blir den administrativa sidan mycket enklare vid summering av försäljning och inköp av återbrukade artiklar under en viss period.
När det gäller förmedlingstjänster har organisationen Svenskt Näringsliv pekat på att vad som gäller för förmedlingstjänster i momslagen inte är klart definierat, något som även gäller förmedling av begagnade varor.
Sten Lindgren, förbundssekreterare Småföretagarnas Riksförbund
Anders Holmqvist, Ekonomikonsulterna i Påvelund AB
Denna artikel är sedan tidigare publicerad i Bra Affärer
