Nu har vår vice ordförande Caroline Szyber suttit i Implementeringsrådet i över ett år. Det är tillräckligt lång tid för att ställa den obekväma men nödvändiga frågan: Har vi egentligen gjort någon skillnad?
Svaret är ja. Och det svaret förtjänar att utvecklas.
När regeringen inrättade Implementeringsrådet 2024 var utgångspunkten tydlig: det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag i Sverige. I en tid där EU-lagstiftningen växer i både omfång och komplexitet riskerar välmenande regler att bli till hinder snarare än stöd. Inte för att skyddsnivåerna är fel, utan för att regelbördan och administrationen ibland blir orimlig.
Här kliver Implementeringsrådet in.
Vårt uppdrag är att påverka EU:s lagstiftning och dess genomförande i svensk rätt, med ett tydligt mål: stärkt svensk konkurrenskraft. Det gör vi genom att analysera nya och ändrade EU-rättsakter, bedöma deras faktiska konsekvenser för svenska företag och lämna konkreta rekommendationer till regeringen i tid. Tid är nämligen helt avgörande om man ska kunna påverka, inte bara administrera beslut som redan är fattade.
Det som skiljer Implementeringsrådet från många andra instanser är just detta tidiga perspektiv. Vi kommer in innan förhandlingarna är låsta, innan detaljerna är cementerade. Våra underlag används som stöd i EU-förhandlingar och i påverkansarbetet gentemot EU-kommissionen. Det är ett nytt arbetssätt och ett nödvändigt sådant.
Vi för dialog med branschorganisationer och företag för att förstå hur regler slår i praktiken, inte i teorin. För det är först när man förstår vardagen hos företagen som man kan säga något meningsfullt om konkurrenskraft.
Vi står också inför omfattande arbete kopplat till kommissionens arbetsprogram för 2026. Parallellt har vi börjat använda en ny beräkningsmodell som tydligare visar hur administrativa kostnader och konkurrenskraft påverkas av regleringsförslag. Det är ett viktigt steg framåt, för det som kan mätas kan också förbättras.
Men låt oss vara ärliga: Implementeringsrådet hinner idag bara analysera en bråkdel av den regleringstsunami som sköljer in från EU. Kapaciteten är begränsad, samtidigt som behovet är enormt.
Det här handlar i grunden om något större än regelförenkling. Det handlar om att förstå sambandet mellan konkurrenskraftiga företag och bibehållen välfärd. Företag som kan lägga sin tid på innovation, produktion och tillväxt, i stället för onödig administration, är företag som skapar jobb, skatteintäkter och långsiktig stabilitet.
Efter ett år i Implementeringsrådet är jag övertygad om en sak: vi gör skillnad. Men om Sverige på allvar ska lyckas hävda sig i ett alltmer reglerat Europa, då måste detta arbete växla upp. Tidiga analyser, tydligare konsekvensbedömningar och ett genomgående konkurrenskraftsperspektiv i hela kedjan, från EU-kommission till kommun.
Det är inte en fråga om mindre ambitioner. Det är en fråga om smartare regler. Och där har Implementeringsrådet en viktig roll att spela, nu och framåt.
Caroline Szyber, Vice ordförande Småföretagarnas Riksförbund
Du hittar artikeln i Bra Affärer, och kan läsa den här.
