I Sverige finns för lite fokus på interaktionen mellan skola, företag och lärling och för lite kvalitetssäkring, skriver Nima Sanandaji, Sten Lindgren och Ghassan Ghaziri.
Sverige är liksom grannländerna ett samhälle där mycket resurser läggs på yrkesinriktade utbildningar på gymnasiet, vilket också många studenter läser. Däremot skiljer sig Sverige rejält från länder som Danmark, Norge och Tyskland där ungefär 40 procent av gymnasieeleverna är lärlingar. I Sverige är motsvarande andel knappt 3 procent.
För varje tolv elever som läser en yrkesinriktad gymnasieutbildning i Sverige är det bara en som lär sig via kombinationen arbetsplatsbaserat lärande och lärande i skolan. Övriga elva lär sig genom skolan men inte genom koppling till en arbetsplats. I Sverige finns för lite fokus på interaktionen mellan skola, företag och lärling och för lite kvalitetssäkring.
En jämförelse av de europeiska länderna, visar på ett samband: ju mera kontakt det finns mellan företagen och eleverna, desto smidigare fungerar övergången från studier till arbete. Sverige skulle ha ungefär 1,3 procentenheter lägre arbetslöshet bland unga (15-29-åringar) om andelen elever som är lärlingar vore lika hög som i Danmark, Norge och Tyskland.
I så fall skulle cirka 23 800 färre unga vara arbetslösa i Sverige. Det skulle uppskattningsvis handla om ungefär 5 500 färre arbetslösa unga i Stockholm, 4 400 färre i Östra Mellansverige och 1 700 färre i Småland med öarna. I Sydsverige skulle antalet arbetslösa unga minska med 4 100, i Västsverige med 4 800, i Norra Mellansverige med 1 700, i Mellersta Norrland med 700 och i Övre Norrland med 900.
Frågan om lärlingsutbildningar är relevant i hela Sverige. Genomsnittsåldern är hög bland småföretagare och i de fall där det finns en fungerande lärlingsutbildning har det visat sig att denna även spelar en viktig roll i småföretagens generationsväxling. Skolverket bedriver i dag handledarutbildning men verkets roll skulle kunna stärkas genom att tillsammans med näringslivet verka för att skapa en svensk kvalitetssäkring för lärlingsutbildningar, motsvarande den som finns på Åland.
Lärlingsutbildningar har inte bara historiskt varit normen i Sverige, de är fortfarande det i våra grannländer. I Schweiz och Nederländerna är majoriteten av gymnasiestudenterna lärlingar och båda länderna är ledande kunskapsekonomier.
Företagen behövs mera i skolväsendet, genom ökad fokus på lärlingsutbildningar. Det handlar både om att erbjuda arbetsplatsförlagd utbildning och att ingå i skolans näringslivsnätverk för att säkerställa ett bra utbildningsinnehåll. Det fungerar bra i alla våra grannländer och förtjänar att byggas ut i Sverige.
Nima Sanandaji
Utredare
Sten Lindgren
Förbundssekreterare och styrelseledamot, Småföretagarnas Riksförbund
Ghassan Ghaziri
Styrelseordförande, Småföretagarnas Riksförbund
Ta del av artikeln i NWT här
