Småföretagarnas Riksförbund kommenterar Vårändringsbudgeten 2022

Den 19 april presenterade finansminister Damberg sitt förslag till vårändringsbudget. I vanliga fall skulle dessa förslag klubbas igenom med rätt stor säkerhet, men under rådande omständigheter har en regering med svagt stöd i riksdagen i princip presenterat ett förhandlingsunderlag. Vad som kommer att klubbas igenom av presenterade förslag återstår att se när riksdagen fattar beslut i ärendet i maj.

Ur ett småföretagarperspektiv finns där några förslag som kan uppfattas ge en direkt positiv effekt för småföretag men det är i vanlig ordning alltför lite fokus på oss småföretagare.

Regeringen har valt att presentera och motivera sina satsningar utifrån de ekonomiska följdeffekter som kriget i Ukraina medfört. Det föreslås därför förstärkningar av det civila försvaret och på Sveriges krisberedskap samt ökad vårdkapacitet.

Under våren har förbundet drivit frågan om behovet av sänkta skatter på drivmedel och även haft stort fokus på jordbrukets förutsättningar där priserna på flera viktiga insatsvaror ökat kraftigt i kombination med höga världsmarknadspriser och höga punktskatter på bland annat bränsle och energi. Det är därför positivt att det finns ett skarpt förslag på sänkning av koldioxidskatt på diesel i arbetsmaskiner inom skogs-, vatten- och jordbruk samt en sänkning av energiskatten, vilket motsvarar en sänkning på ca 3,35 kr/liter under perioden 1 juli 22 – 30 september 22 och ca 4,40 kr/liter under perioden 1 oktober 22 – 30 juni 2023. I propositionstexten kan man även läsa ”Flera remissinstanser, t.ex. LRF, Småföretagarnas Riksförbund, SNP och Svebio ger förslag på ytterligare åtgärder som förslaget borde omfatta, t.ex. avskaffad BNP-indexering, förändrade elskatteregler för småföretag, sänkt gräns för kvartalsvis återbetalning, halverad reduktionsplikt och att biodrivmedel inte borde beskattas. Regeringen noterar remiss-instansernas synpunkter, men sådana förslag omfattas inte av detta lagstiftningsärende”. Även om vi hade önskat mera så får man ändå säga att dessa formuleringar är positiva eftersom de visar att regeringen faktiskt noterar vad remissinstanserna säger och det ser också ut som att man inte stänger dörren helt. Det innebär att vi inom Småföretagarnas Riksförbund kommer fortsatt jobba för att regeringen går från notering av iakttagelser till ett skarpt lagförslag avseende nedsättning av bland annat elskatten.

Värt att notera angående energikrisen är hur regeringen väljer att presentera den höga inflationstakten under 2022. För att mildra inflationsoron så presenteras ett konsumentprisindex exklusive energikostnader som motsvarar en inflationstakt på 4,6% men inkluderas energipriser så ligger inflationstakten på ca 6,1 %. Det innebär att om det inte genomförs satsningar på energistrukturen, dess produktion och distribution, så kommer detta få allvarliga följder för hela landets näringsliv. Effekten kan bli påtagligt lägre köpkraft och minskad handel genom högre inköpspriser, högre lönekostnader och behov av ökade priser mot slutkonsument. Regeringens svar på denna farhåga är att satsa på en elpriskompensation ytterligare en månad för att folk ska ha råd att betala de höga skatterna på energi. Detta förslag är långt ifrån ett tillräckligt svar på den skattedrivna inflationstakten. Småföretagarnas Riksförbund har föreslagit en halvering av elskatten från 36 öre/kwh till 18 öre/kwh, vilket vi hoppas att oppositionen tar till sig och utgår ifrån inför antagandet av Vårändringsbudgeten i maj.

5,8 miljarder satsas på ersättning för sjuklönekostnader som en följd av att fortsatt förhindra en ökad smittspridning. Småföretagarnas Riksförbund har under lång tid lyft behovet av slopat sjuklöneansvar för små företag och förslaget gynnar de företag som annars inte blivit kompenserade för högre sjuklönekostnader. Detta är ett av de förslag som troligtvis kommer accepteras av en majoritet av riksdagspartierna.

Att det är valår märks mer och mer och regeringens taktik verkar vara att sprida små allmosor i form av mindre återbetalningar av inbetalade skatter till breda väljargrupper. En tusenlapp i månaden till pensionärer med låg eller ingen inkomst under sitt yrkesliv. En tusenlapp till alla med bil. En tusenlapp till alla hushåll som använder el. Det är möjligt att bröd och skådespel åt folket fungerade på romartiden men är det tillräckligt för att bibehålla regeringsmakten i en modern tidsålder där världen och Sverige står inför utmaningar som kräver nytänkande, samverkan och företagsamhet. Svaret ser vi den 7 september.