En av de viktigaste företagarfrågorna i Sveriges är nivån på arbetsgivar- och egenavgiften. Effekten av dessa indirekta skatter på arbete analyseras grundligt i Småföretagarnas riksförbunds senaste rapport Normalisera arbetsgivaravgiften, Sänk nivån så den blir i linje med omvärlden.
Den höga nivån på dolda skatter på arbete minskar drivkrafterna både till företagande och arbete. En internationell utblick visar inte bara att nivåerna är lägre i omvärlden, utan att det dessutom finns en trendmässig utveckling mot lägre skatter på arbete, något som inte anammats i Sverige. För att stärka svensk konkurrenskraft bör fokus skifta från riktade och tillfälliga insatser till generella och långsiktiga sänkningar av arbetsgivaravgiften.
Det finns goda skäl för Sverige att i likhet med andra utvecklade ekonomier verka för att minska kostnaden för att anställa, så att jobbskapande kan komma i gång även för utsatta grupper. Detta inte minst efter en tid då ekonomin hämmats av olika former av osäkerheter – global pandemi, krig i Europa, internationella sanktioner, handelshinder och stigande inflation.
Småföretagarnas Riksförbund menar därför att den svenska arbetsgivaravgiften behöver normaliseras, vilket bland annat skulle innebära en betydande kostnadsbesparing för landets företagare. Sänkta kostnader för arbetskraft skapar möjligheter för företag att expandera, anställa fler eller betala högre löner för kvalificerad personal.
- Det är viktigt att komma ihåg att en sänkning av arbetsgivaravgiften inte bara leder till fler jobb, utan också andra fördelar – som stärkta drivkrafter till företagande och arbete, minskat bidragsberoende samt ökad lönsamhet och möjligheter till expansion bland företagen, säger rapportförfattaren Nima Sanandaji
- En långsiktig strategi med att gradvis sänka skatten på arbete skulle vara en välgärning för landets småföretagare. Rapporten visar alla de positiva effekter en sänkning av arbetsgivaravgiften skulle medföra, säger Peter Thörn, förbundsordförande Småföretagarnas Riksförbund.
Småföretagarnas Riksförbund menar att differentieringen av sänkt arbetsgivaravgift i första hand bör genomföras utifrån företagsstorlek, men att den även kan genomföras geografiskt. Det vill säga att en sänkning av arbetsgivaravgiften genomförs i hela landet, men i högre utsträckning för personer som har sin arbetsplats i glesbefolkade kommuner.
Rekommendationen i rapporten Normalisera arbetsgivaravgiften är att nivån av på svensk arbetsgivaravgift gradvis bör sänkas till den motsvarande nivån i det genomsnittliga OECD-landet, vilket skulle innebära att nivån på den lagstadgade arbetsgivaravgiften minskar från 31,42 till 16,4 procent, nästan en halvering.
På kortare sikt räknar rapporten även på effekten av att arbetsgivaravgifterna sänks med 6 procentenheter. En sådan förändring kan beräknas leda till att 140 500 jobb skapas runtom i Sverige. Reformen är dessutom till 58 procent självfinansierande då fler kommer i arbete och betalar in nya skatter samtidigt som bidragskostnaderna minskar. Denna långsiktiga förändring skulle markant öka drivkrafterna till arbete och företagande och öka livskraften bland Sveriges hårt arbetande småföretagare.
